Behandling och utredning av Menieres sjukdom

Tidigare användes ofta det så kallade&nbspglyceroltestet. Till patienter med en ensidig hörselnedsättning gavs ett väldigt starkt urindrivande medel. Om hörseln inom en timme förbättrades av medlet sa man att det var ett tecken talande för en svullnadsreaktion i örat och att diagnosen Meniere var sannolik.

För att kallas för Menieres sjukdom ska flera kriterier vara uppfyllda. Men inte alla patienter insjuknar med de tre klassiska symtomen ensidig hörselnedsättning-tinnitus-yrselattacker. Det förekommer varianter med enbart yrselattacker eller varianter med varierande ensidig lockkänsla eller hörselnedsättning. Ibland tar det flera år innan de klassiska symtomen för Menieres sjukdom framträder och diagnosen blir uppenbar.

Om patienten upplever nedsatt hörsel ingår alltid ett hörselprov i utredningen av örats funktion. Hörselprovet kan påvisa om en hörselskada finns och ge besked om vilka ljudfrekvenser som är drabbade. Utöver det ger det svar på frågan om det finns störningar i innerörats funktion eller om hörselnedsättning beror på fel i trumhinnan eller bland hörselbenen.

För att värdera balansorganens funktion undersöks ögonens ofrivilliga rörelser s k nystagmusanalys. Man hindras då från att kunna fokusera blicken. Antingen används glasögon med starka förstoringsglas eller också görs en så kallad&nbspvideonystagmoskopi där ögonen videofilmas med infrarött ljus.

Alla patienter med yrselsymtom och med en outredd ensidig hörselnedsättning bör undersökas av öron- eller hörsel läkare. Man brukar då få genomgå ett särskilt hörselprov som mäter balans- och hörselnervens funktion, så kallad&nbsphjärnstamsaudiogram, eller göra en röntgen av balans- och hörselnerven. Det gör man rutinmässigt för att säkert utesluta ovanliga tillstånd med tumörer i eller kring nerven. Akustikusneurinom är en sällsynt tumörtyp som tillväxer långsamt i balans- och hörselnerven.

Om läkaren närmare vill utreda balansorganens funktion kan det bli aktuellt att göra ett s k kaloriskt prov. Det brukar utföras på ett särskilt laboratorium där man spolar varmt och kallt vatten i öronen.

Vanliga yrselsjukdomar som Menieres sjukdom kan förväxlas med:

• Plötsligt avbrott i ena balansnervens ledningsförmåga "Virus på balansnerven"
• Godartad lägesyrsel (Kristallsjukan)
• Akustikusneurinom (knuta på hörselnerven)

Hur kan man behandla Menieres sjukdom?

Kopplingen till en stressig livssituation är uppenbar i de flesta fall av Menieres sjukdom. En "psykosocial sanering" är därför den första och viktigaste åtgärden. Regelbundna arbetstider, regelbunden sömn, motion, mental och fysisk stressfrihet.

Av stort värde för patienten är att få diagnosen bekräftad av en yrselkunnig öronläkare. I de fall en tydlig koppling till stressfaktorer finns, kan det vara hjälpsamt att få insikt om detta och att få en känsla för sammanhangen. Tillsammans kan man sedan bestämma en individuell behandlingsplan.

Att informera sina anhöriga och arbetskamrater om sjukdomen kan kännas jobbigt men sparar patienten från många problem på sikt.

Mot kraftigt illamående under yrselattackerna kan man prova effektiva stolpiller. Tabletter mot illamående fungerar inte under attackerna.

Under perioder med mycket täta Meniereattacker kan symtomen dämpas med åksjukemedel. Dessa medel minskar balansorganens känslighet och minskar därmed den relativa skillnaden mellan de ojämna balansorganen. Man bör dock undvika att ta dessa dämpande medel under längre tid än en vecka.

Regelbundet intag av åksjukemedel stör hjärnans uppkoppling mot balansorganen och skadar hjärnans komplexa kompensations- och utläkningsprocesser vid alla tillstånd med skeva balanssignaler.

De flesta vana Menierepatienter föredrar att sova sig genom yrselattackerna. Att somna är ett utmärkt sätt att minska aktiviteten och känsligheten i balansorganen. Man kan också säga att tröttheten är kroppens egen medicin för att kunna hantera de störda balanssignalerna under yrselattacken.

Det är viktigt att stå emot tendensen till social isolering som alla sjukdomar med ostadighet och dålig hörsel för med sig. Sök styrka tillsammans med andra drabbade! Hörselskadades riksförbund driver en förening för Menieredrabbade. På Internet finns både seriösa och andra stödsajter för Menierepatienter.

Medicinsk behandling

Historiskt har det lanserats en uppsjö av olika behandlingar, vilket kanske antyder hur svårt det är att finna en patentlösning för alla patienter med Menieres sjukdom.

Sjukdomens tendens att periodvis förbättras av sig själv, gör att olika behandlingsstrategier kan vara väldigt svåra att utvärdera. Vetenskapliga bevis för många av behandlingsprogrammen vid Menieres sjukdom har hittills framstått som svaga.

I tidigt sjukdomsskede provas ofta en vätskedrivande behandling under några månader. Genom att kissa mer minskar tendensen till svullnader i kroppen. Man tror också att saltbalansen i den sjuka innerörevätskan kan påverkas gynnsamt genom att man kissar ut kalium. Dosen vätskedrivande läkemedel justeras individuellt. Vid långtidsbehandling behöver halten av kalium i blodet kontrolleras. För låga halter av kalium ger störning i kroppen, bl a blir man trött och hängig.

Eftersom salt binder vätska till kroppen betonar amerikanska läkare vikten av saltfattig kost. Man föreslår ett maximalt saltintag på högst ett gram per dygn.

I många europeiska länder är läkemedlet betahistin populärt. Det tros hjälpa genom att öka örats genomblödning och genom att dämpa de störda balanssignalerna från innerörat. Läkemedlet ger få biverkningar men måste tas regelbundet i en dos på två tabletter tre gånger om dagen för att fungera. I Sverige är denna medicin (ännu) licensbelagd och brukar förskrivas endast åt enstaka patienter. För att få prova läkemedlet krävs ett recept med en särskild motivering till apoteket och läkemedelverket. Licensmotiveringen kan utfärdas av specialistläkare i audiologi eller öron-näsa-hals sjukdomar.

Karbamid är ett starkt urindrivande medel som ibland provas för att försöka mildra ett begynnande Meniereanfall.

Andra metoder

Behandling i tryckkammare har visat sig ha positiva effekter på Menieresjuka. Sedan några år marknadsförs en apparat som kan påverka lufttrycket i mellanörat. En sådan s k tryckpulsgenerator skickar korta tryckimpulser till mellanörat via ett inopererat ventilationsrör i trumhinnan. Tryckimpulserna tros kunna påverka även trycket längre in i örat, i innerörat. Patienten behandlar sig själv med tryckpulserna några gånger per dag. Utvärdering av denna metod pågår.

Olika produkter med specialprocessad havre finns att köpa i hälsokosthandeln. S k mältad havre tros kunna öka kroppens egen bildning av proteinet antisekretorisk faktor. Proteinet tros spela en stor roll i kroppens vätskeregleringssystem. Försäljningen har ökat efter en studie på Sahlgrenska sjukhuset. Den kunde påvisa en stabilisering av symtomen hos Menierepatienter som intog mältad havre regelbundet. Utvärdering av denna metod pågår.

Migrän är en vanlig sjukdom som för med sig en ökad känslighet av balansorganen. Numera vet man att migrän kan ge många andra symtom än bara huvudvärk och illamående. Migrän kan i sig också ge upphov till yrselattacker. Patienter med symtom på både Menieres sjukdom och migrän bör vidta förebyggande åtgärder mot migrän. Det kan vara åtgärder mot stress, hormonsvängningar, starkt ljus och att undvika vissa födoämnen. Det kan också vara aktuellt att prova ut läkemedel som förebygger migrän.

Sjukgymnastikbehandling kan ofta hjälpa mot sekundära muskelspänningar och oro. Många patienter har också provat speciella dietregimer, örtmediciner, akupunktur och avslappningsövningar. Speciell balanssjukgymnastik kan hjälpa hjärnan att bättre koordinera syn, ledkänsla och balansorgan så att de kompenserar bättre för innerörats bristande funktion.

Under perioder med mycket täta Meniereattacker kan ett tillfälligt bruk av lugnande mediciner vara av värde. Det gäller framför allt patienter som utvecklar nedstämdhet eller en stor förväntansångest inför nya anfall. Sådan behandling kan ges av husläkaren eller i samråd med en psykiater.

Mot den successiva hörselnedsättningen på det sjuka örat finns idag dessvärre inga beprövade metoder. Ibland kan man ha nytta av en hörapparat. För de som plågas av öronsuset från sjuka örat finns idag flera bra behandlingsstrategier.

Invasiv behandling

Patienter med en längre period med täta yrselattacker eller de som utvecklar många droppattacker blir mycket invalidiserande. De har i regel provat en hel del av ovanstående behandlingar utan att bättras. Dessa patienter kan hjälpas med effektiva invasiva behandlingar. Beroende på hur stort hörselslitaget på Meniereörat hunnit bli erbjuds man i Sverige idag antingen en behandling med en lokal giftspruta eller en öronoperation.

En behandlingsprincip är att hjärnan ska slippa ifrån de förvirrande impulserna från det sjuka balansorganet. Det är ju den dramatiskt varierande aktiviteten i det sjuka örat som utlöser yrselsymtomen. Hjärnan kan lära sig hantera signaler från två olika starka balansorgan som är stabila. Men den klarar inte av att hantera ett instabilt balansorgan som hela tiden sänder olika starka balansimpulser. Men genom att helt stänga av den sjuka sidans balansimpulser kan man alltså bota yrselattackerna. Man kan förstöra det sjuka balansorganet genom ultraljudsbestrålning eller genom ett kirurgiskt ingrepp. Man kan också skära av balansnerven vid det sjuka örat så att signalerna inte når hjärnan.

Den mest använda invasiva behandlingsmetoden i Sverige är att koppla ur det sjuka balansorganet med läkemedlet gentamycin. Läkaren ger två eller flera doser av gentamycin, ett antibiotikum som är skadlig för balansorganets sinnesceller. Läkemedlet sprutas genom trumhinnan med en tunn nål. Det når innerörat genom två små fönster i skallbenet. Behandlingen pågår med några dagars mellanrum tills funktionen i det sjuka balansorganet har upphört helt.

Hjärnan får istället lära sig ta all balansinformation från det friska stabila balansorganet. Omställningen klarar man av inom några veckor, med balanssjukgymnastik kan hjärnans omorganisation av balansflödet påskyndas. Man klarar sig utmärkt bra med bara ett balansorgan. Behandlingen har visat mycket goda resultat mot yrselattacker vid Menieres sjukdom. Hörselnedsättningen brukar däremot inte bli bättre utan kan hos en liten del av patienterna t o m försämras eftersom gentamycin även kan skada hörselcellerna. Tinnitus brukar inte påverkas av behandlingen.

En&nbspså kallad&nbspsaccusoperation innebär ett kirurgiskt ingrepp i narkos. Öronläkaren frilägger området kring en av de hinnor som omsluter innerörevätskan. Sedan görs en öppning i hinnan och en liten plastskiva läggs in för att hålla hålet i vätskesäcken öppen. Tanken är att förbättra avflödet av innerörevätska och därmed minska tendensen till svullnadsreaktioner i systemet. Denna invasiva metod väljs ofta när patienten ännu inte har någon större hörselnedsättning på sjuka örat. Risken att försämra hörseln vid ingreppet är liten.

Vart ska man vända sig?

Hörsel- och yrselsymtom bör utredas hos läkare som är specialister i audiologi eller öron-näsa-hals sjukdomar. Man kan vända sig till en privatpraktiserande öronläkare eller en öron- eller hörselklinik. På vissa ställen krävs remiss från husläkaren. På flera stora sjukhus i Sverige finns särskilda yrsel- och balansmottagningar. På dessa finns idag också den största kunskapen om Menieres sjukdom.