Godartad lägesyrsel eller kristallsjuka

Vad är godartad lägesyrsel?

Detta tillstånd kallas också BPPV som är en förkortning för benign paroxysmal positionell vertigo, det vill säga godartad lägesberoende yrsel som kommer anfallsvis. I vardagligt tal kallas tillståndet ofta för kristallsjuka.

Sjukdomen är mycket sällsynt hos barn, blir vanlig i medelåldern och mycket vanlig hos äldre. Genomsnittsåldern på dem som får godartad lägesyrsel är 60 år, och två av tre drabbade är kvinnor. Amerikanska siffror tyder på att minst 20 procent av de som besväras av yrsel har just BPPV.

Symtom 

Typiskt för detta tillstånd är anfall med kraftig yrsel som utlöses av särskilda huvudrörelser. Ofta uppstår yrseln när man vänder sig i sängen eller när man stiger upp från sängen. Yrseln kan vara mycket tydlig och beskrivs ofta som en känsla av att åka karusell.

Anfallen varar i regel i 10–30 sekunder, i vissa fall i upp till två minuter. Om flera anfall kommer efter varandra kommer de i regel att minska i styrka. Det är vanligt med ofrivilliga ögonrörelser under anfallen. Sluter man ögonen kan besvären minska.

Orsak

Anledningen till att vissa utvecklar detta tillstånd är något oklar, men man antar att den beror på åldersförändringar i balansorganet i innerörat. Balansorganet består av tre båggångar som är placerade vinkelrätt mot varandra. Inne i båggångarna flyter en vätska. När man vrider och vänder på huvudet registreras dessa rörelser i form av vågrörelser i båggångarna och hjärnan får meddelande om huvudets rörelser.

Vid godartad lägesyrsel har små partiklar (kristaller/otoliter/"öronstenar") lossnat och hamnat i båggångarna. När man rör på huvudet kan dessa partiklar ge vågrörelser i vätskan inne i båggångarna. Det är dessa vågrörelser som antas vara orsaken till de plötsliga yrselanfallen. 

Diagnos

Vid en läkarundersökning kan diagnosen fastställas genom att läkaren framkallar ett typiskt anfall med hjälp av ett så kallat lägestest. Vid detta test får patienten lägga sig ner snabbt med huvudet vridet åt sidan medan läkaren kontrollerar om detta utlöser ofrivilliga ögonrörelser samtidigt som patienten upplever yrsel.

Övrig undersökning, såsom blodprover eller bildundersökningar, har inget värde för att ställa diagnosen. Det finns dessutom få andra diagnoser som visar sig med liknande symtom och tecken. Om man förutom yrsel också har hörselnedsättning och/eller neurologiska symtom, som till exempel förlamning, känselstörning, talsvårighet eller dubbelseende ska mer noggrann undersökning göras. 

Behandling

En behandling mot godartad lägesyrsel som är enkel och kan utföras av läkaren eller annan sjukvårdspersonal är Epleys manöver. Man kan också lära sig att själv göra den.

Epleys manöver innebär att patienten sitter på undersökningsbänken med huvudet vridet åt ena sidan. Därefter läggs han eller hon ner med huvudet utanför bänken. Läkaren håller patientens huvud. Efter en halv minut vrider läkaren patientens huvud åt motsatt sida. Efter ytterligare en halv minut rullar patienten över på sidan medan huvudet fortfarande är vridet cirka 45 grader. Näsan kommer då att vara vänd mot golvet. Manövern upprepas om nödvändigt flera gånger tills yrseln försvinner. Beroende på om det är båggångarna i höger eller vänster inneröra som drabbats ska huvudet vara vridet mot den drabbade sidan när manövern påbörjas. Med manövern kan man få de kristaller/otoliter som utlöser yrseln att hamna utanför båggångarna och därmed få yrseln att försvinna.

Läkemedel som dämpar illamående kan användas under perioder med särskilt kraftiga besvär eller inför behandlingen. 

Semonts manöver 

Detta är ett alternativ till Epleys manöver och har lika bra effekt som Epleys manöver. Behandlingen är enkel att utföra hemma. Man bör vara beredd på att få kraftig yrsel, men behandlingen är oftast mycket effektiv. 

1. Man sitter på sängkanten, gärna så att fötterna är i kontakt med golvet. 
2. Om vänster sida utlöser mest yrsel vrider man huvudet 45 grader till höger. Huvudet hålls sedan på detta vis under resten av övningen. Sedan lägger man sig snabbt ner på sin vänstra sida (om höger sida utlöser mest yrsel vrider man istället huvudet 45 grader till vänster och lägger sig snabbt ner på sin högra sida). Efter några sekunder blir man yr. Man ligger kvar i cirka 3 till 4 minuter efter att yrseln helt har försvunnit. 
3. Därefter lägger man sig så snabbt man kan på andra sidan. Om man blir yr ligger man kvar tills yrseln har försvunnit. Ligg kvar i det läget 3 till 4 minuter.
4. Övningen upprepas 2 gånger per dag (gärna på morgonen) tills man inte utlöser någon yrsel. 

Prognos

Godartad lägesyrsel är en ofarlig sjukdom men kan påverka livskvaliteten i hög grad. Prognosen är god. Behandlingarna som har beskrivits ovan har en god effekt hos de flesta och har ofta effekt på kort tid. 

Det är också ganska vanligt att besvären kommer tillbaka upprepade gånger, fast med långa besvärsfria perioder däremellan.

Om man har mer långvariga besvär som inte blir bättre av behandlingar bör man höra av sig till sjukvården igen. Det kan då möjligen handla om andra tillstånd. På flera stora sjukhus finns speciella stolar för behandling av godartad lägesyrsel. Dit kan man remitteras om de vanliga behandlingarna inte ger tillräcklig effekt.