Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Covid-19: Råd till dig med IBD (inflammatorisk tarmsjukdom)

Har du exempelvis ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller mikroskopisk kolit och är fundersam över hur du ska tänka rörande din sjukdom och dina läkemedel under pandemin? Här är några råd till dig! 


Publicerad den: 2020-05-15

Råd om coronavirus, covid-19 och inflammatorisk tarmsjukdom
Annons

Råden kommer från Svensk gastroenterologisk förening och bygger framför allt på riktlinjer om hur andra infektionssjukdomar hos IBD-patienter, samt fallrapporter från hela världen. 

Råd för dig med IBD under covid-19-pandemin:

  • Följ de allmänna råden som finns för covid-19. Läs också råd om hur man ska tänka om någon närstående insjuknat i covid-19.

  • Om din tarmsjukdom är stabil och du inte har några symtom ska du fortsätta som vanligt med din behandling.

  • Om du är får ett skov (sjukdomen är aktiv) eller om du får nya symtom ska du kontakta den mottagning du vanligtvis går hos för dig sjukdom.

  • Risk att utveckla allvarligare covid-19-symtom på grund av immundämpande läkemedel har hittills inte påvisats vid IBD.

  • Det finns sannolikt en ökad risk för allvarligare covid-19-sjukdom om du har ett skov i din sjukdom och blir smittad med coronaviruset, därför är det viktigt att du inte slutar med din underhållsbehandling.

  • Om du behandlas med immundämpande läkemedel bör du kontakta sjukvården om du får covid-19-symtom, såsom feber, hosta eller andningsbesvär. 

Här är IBD-patienter som har ökad risk för allvarlig covid-19-sjukdom:

  • IBD patienter som är 70 år eller äldre. Hög ålder ökar risken för allvarlig covid-19-sjukdom. 

  • IBD-patienter med pågående immunmodulerande (även biologisk) behandling och personer som även lever med annan sjukdom såsom hjärt-lungsjukdom, hypertoni eller diabetes. 

  • IBD-patienter som nyligen (mindre än sex veckor) börjat med biologiska läkemedel tillsammans med pågående immundämpande behandling (tiopuriner, metotrexat). 

  • IBD-patienter med prednisolondos ≥ 20 mg/dag (eller motsvarande). 

  • Aktiv IBD-sjukdom trots pågående biologisk och/eller immundämpande behandling. 

  • Malnutrition (ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter eller undervikt) inklusive korttarmssyndrom och parenteral nutrition (vätska och näring ges intravenöst). 

Vaccination mot covid-19?

Frågor och svar om vaccination mot covid-19 kan du läsa här!

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Tidigare användare 2020-06-24 10:22 (4 år sen)

    Jag har i 50 år haft svåra magsmärtor 20-45 minuter efter måltid med åtföljande diarrer. Efter ca2-3 tarmtömningar släpper knipsmärtorna och allt känns bra till det är dags för nästa måltid. Jag blev undersökt med rtg i början på 80-talet och fick besked att man ej kunde finna någon orsak utan måste tänka ut själv om det är min kost som är orsak. Jag har märkt att fettrik måltid ger ökade besvär annars oavsett vad jag äter får jag alltid smärta med åtföljande diarre. Min gynekolog säger att min tarm"står i kramp" . Min läkare på VC sände mig vid ett tillfälle på koloskopi som inte visade någon orsak till mina besvär. Fick besked att leva med besvären vilket jag plågas mycket av.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.