Vårdförbundet: Inför guldkort för kroniskt sjuka

Efter ett långt internationellt arbete antog generalförsamlingen i Världshälsoorganisationen, WHO, en resolution om psoriasis i våras. Därmed blev sjukdomen psoriasis internationellt erkänd som en kronisk, icke-smittsam sjukdom. Erkännandet öppnar för helt nya krav på diagnos, behandling och uppföljning, något som diskuterades under seminariet Vad händer när en sjukdom gör karriär? Hur kan WHO:s erkännande förändra svensk psoriasisvård som arrangerades av Psoriasisförbundet i samverkan med Abbvie och Jansen i Almedalen.

− Det är orimligt att en sjukdom ska behöva kämpa på det sättet för att hamna i rampljuset, sa Roger Molin, samordnare för kronikerstrategin på Socialdepartementet.

Han var en av Almedalsveckans flitigt anlitade debattörer eftersom han företräder inte bara psoriasis utan alla kroniska sjukdomar.

− Inte för någon kronisk sjukdom finns behandlingsrekommendationer riktade till och anpassade för primärvården. Detta ska finnas och de behöver vara av checklistekaraktär. Det ska också finnas en patientversion som patienten ska få i sin hand när han eller hon får sin diagnos.

Behandla psoriasis tidigt för minskad risk

Psoriasis är en sjukdom med stark samsjuklighet, bland annat med artrit (PsA) och övervikt. Debattörerna vid seminariet var överens om att det därför är viktigt att behandla psoriasis tidigt och på rätt sätt för att undvika följdsjukdomar. Det kräver ett multidisciplinärt omhändertagande och tillgång till moderna läkemedel. Det här kräver stora resurser, men enligt Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, gäller det att satsa tidigt för att slippa stora kostnader i ett senare skede av ett sjukdomsförlopp. En välskött psoriasissjukdom minskar risken för komplikationer.

− Vi borde införa guldkort till kroniskt sjuka i sjukvården, sa hon.

Psoriasisvården är också ojämlik. Kvinnor får sämre vård än män generellt sett och det finns stora skillnader mellan olika landsting. Sineva Ribeiro påminde om att se hela vårdkedjan och alla aktörers roll.

− Vi fastnar väldigt lätt i att prata om landstingens roll. Men glöm inte att vi har 290 kommuner och att de är vårdgivare på specialiserad sjukvård. Särskilt inom äldrevården.

85 procent av kostnaderna i sjukvården är direkt relaterade till kroniska sjukdomar. Det är därför av största vikt att primärvården har tillgång till kunskap. Enligt Roger Molin är lösningen inte nationella riktlinjer eftersom det idag finns sådana för tolv sjukdomar och nu är riktlinjer för multipel skleros (ms) och Parkinsons sjukdom de som är på gång.

− Då har vi fått till 14 nationella riktlinjer på 20 år. Det kommer alltså att ta hundratals år innan alla sjukdomar har en sådan.

Vill du ha guldkort in i vården? Kommentera artikeln direkt här nedan.