Diabetes och hjärt-kärlsjukdom behandlas inte enligt nya rekommendationer

En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Men har patienterna med hjärt-kärlsjukdom och typ-2 diabetes råd att vänta? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2019.

– Trots uppdaterade riktlinjer har vi inte kunnat se att den nya kunskapen implementerats i hälso-sjukvården. Hos våra medlemmar finns en stor oro att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung och får medhåll från Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS).

Patientföreträdarna deltog i seminariet för att diskutera med företrädare från vården om hur samverkan kan ske för patienter som både har diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Många lever med typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar

Idag lever över 460 000 svenskar med typ-2 diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt - och mer än varannan avlider i sviter av dessa.

– Vi har en god vård i Sverige, inte minst akutsjukvården, men för att kunna leva länge med en eller flera kroniska sjukdomar finns det mycket att göra för att öka delaktighet och tänka personcentrerat, säger Christine Cars-Ingels.

Hon lyfter flera områden där svensk sjukvård behöver bli bättre.

– Vi behöver en vård där man ingår i ett partnerskap med sin läkare, skapa personliga hälsoplaner som är bra för både patienter och anhöriga att se och ta del av. Vi behöver också öka kunskapen hos såväl patienten som hos vårdpersonalen i frågor som rör samsjuklighet. Som patientorganisation gör vi många insatser som ger stor betydelse för hälsan, men även vården behöver vara med på det, säger Christine Cars-Ingels.

David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi, menar att utvecklingen för patientgruppen i stort går åt rätt håll. Sjukvården för patienter med hjärt-kärlsjukdomar har blivit bättre med minskad dödlighet. Men den kan alltid bli bättre och menar vidare på att man från sjukvårdens håll är dåliga på att släppa in patienterna och deras företrädare.

– Vi behöver bli bättre på att bjuda in patientorganisationerna i vårt arbete. Det är av vikt för kompetensförsörjningen, säger han.

Din hälsa - vems ansvar?

Thomas Magnusson, förbundsordförande för Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), delar uppfattningen om att svensk sjukvård i mångt och mycket ligger i framkant, men han lyfter samtidigt att alla patienter inte får tillgång till god vård.

– Det finns stora regionala skillnader i svensk sjukvård, inte minst i diabetesvården. Många patienter får inte rätt vård och än mindre verktygen för att kunna ta hand om sig själva. Jag som patient kanske har bra fötter men dåliga hjärt-kärlvärden. Den kommunikationen måste man hitta i vården, att kunna se hela patienten och inte bara den del som berör en själv som läkare, säger Thomas Magnusson.

Men vem bär ansvaret, är det du som patient eller är det någon inom vårdkedjan?, frågar Göran Hägglund, moderator under seminariet.

– Du bär ansvaret sa en sköterska till mig. Vad tror du att jag kommer hit för svarade jag?, berättar Thomas Magnusson .

– Hon har rätt, men hon är ansvarig för att ge mig verktygen för att jag ska kunna ta mitt ansvar. Det är oerhört viktigt att jag som patient tar mitt ansvar, men det måste vården också göra, fortsätter han.

DiOS har tillsammans med Storstockholms Diabetesförening (SSDF) och Netdoktor gjort en stor undersökning som visar på allvarliga brister i svensk diabetesvård.

– Undersökningen visade bland annat att i sju av tio fall upptäcktes sjukdomen av en slump, exempelvis i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. Att vi som patienter måste ta vårt ansvar håller jag med om, men vården måste bli bättre på att upptäcka typ-2 diabetes och inte lämna det åt slumpen, säger Thomas Magnusson.

Nödvändigt att involvera patienterna

Att involvera patienterna är nödvändigt. Det menar Åke Åkesson, verksamhetschef Hälsocentralen i Borgholm.

– Det är totalt nödvändigt. Det vilar redan ett stort ansvar på vårdpersonal som det är och därför måste jag och mina kollegor ta oss tiden att få patienterna att förstå att mycket av ansvaret för deras egen hälsa ligger hos dem själva.

Många patienter med diabetes och hjärtkärlsjukdomar behandlas inom öppenvården, vilket ställer större krav på de läkare som är verksamma att hålla sig à jour och ha kunskap om nya behandlingsrekommendationer.

– Det är lättare att vara doktor idag än vad det var förr. Idag finns all den kunskap en läkare behöver tillgodogöra sig tillgänglig på nätet. Det är inte som förr, där man som läkare var tvungen att ta sig till biblioteket för kompetensförsörjning, säger Åke Åkesson.

David Nathanson, överläkare och ordförande Svensk Förening för Diabetologi delar Åke Åkessons uppfattning.

– Det är en fantastisk tid att verka i som läkare. Det är enkelt att hitta kunskap.

Nationella riktlinjer - endast rekommendation

Varför tillgodogörs inte då patienterna det senaste i behandlingsväg? Framtagandet av nya nationella riktlinjer tar lång tid, men vad uppfyller de för funktion om de inte implementeras?

– Riktlinjerna är ingen lag, utan endast en rekommendation. Men det finns ju uppenbarligen en tröghet i systemet. Implementeringen tar tid, säger Clas Held, professor i kardiologi och verksam i Svenska Kardiologiföreningen.

Både Thomas Magnusson och Christine Cars-Ingels lovade att de gemensamt ska arbeta för patienter med typ-2 diabetes och kardiovaskulär sjukdom och ställde frågan om vården klarar av att lämna stuprörstänkande och istället väljer att se hela patienten?

Vad tror du? Upplever du som patient att du involveras i den egen vård och behandling och hur mycket släpps du in i den kommunikationen? Dela gärna med dig av dina egna funderingar i kommentarsfältet här nedan.