Snowboardskador
Skador på snowboard
Risken för snowboardskador är särskilt stor för nybörjare, speciellt under de första sju dagarna då man lär sig snowboardåkning.
 
Rent statistiskt kan man säga att om det befinner sig tusen personer i skidbacken under en dag, kommer 3-4 skidåkare och 3-5 snowboardåkare att drabbas av skador som kräver medicinsk tillsyn.
Skadetyperna vid snowboardåkning är helt annorlunda än skadorna hos skidåkare. Skador på övre extremiteterna (hand, handled, underarm, armbåge, skuldra) dominerar, följda av huvudskador och därefter skador på de undre extremiteterna (höfter, lår, knä, vad, fotled, fot).
Skador på armar och händer
Dessa skador förorsakas antingen av ett fall där man tar mot sig med händerna eller av ett direkt slag mot armen eller skuldran. Det är beräknat att fall leder till omkring 95 000 handledsbrott i hela världen varje skidsäsong.
Handledsbrotten kan undvikas om man försöker att falla med handen knuten, eller kanske ännu hellre använda handledsskydd som går att köpa för ett par hundra kronor.
Handledsskador behandlas vanligtvis med gips ett par veckor. Ibland måste de opereras.
Det andra området på de övre delarna av kroppen som är utsatt för skada är axelpartiet. Axeln kan gå ur led vid ett fall, vanligtvis slås ledhuvudet på överarmen framåt och blir liggande framför ledpannan. Detta är mycket smärtsamt och man måste oftast få bedövning för att lägga axeln på plats igen. Detta bör göras på vårdcentral eller sjukhus. För de flesta föreslås ett träningsprogram efter en sådan skada, men för vissa yngre, aktiva människor kan en operation inom loppet av de första dagarna efter skadan bli aktuell. Alla får inte en stabil axel som inte går ur led trots genomfört träningsprogram. I sådana fall kan man göra en operation som stabiliserar axeln. Resultaten av en operation blir oftast bra.
Vid fall direkt mot skuldran kan leden mellan nyckelbenet och skulderbladet (akromioklavikularleden) skadas genom att ledbanden går av. Vid allvarliga grader av denna skada kan en operation bli aktuell.
Fall mot skuldran kan ge brott på överarmen (humerus) eller nyckelbenet (clavicula). Vanligtvis behandlas dessa skador med ett bandage eller en slynga, och de läker på 3-6 veckor. Ett sätt att undgå denna skada är att ramla med armarna utefter sidorna, men det är ju lättare sagt än gjort.
Det är också bevisat att armbågsskador (brott, armbågen ur led) förekommer oftare hos snowboardåkare än hos slalomåkare. Armbågsskydd kan hjälpa.
Huvudskador
Huvudskador kan uppkomma vid fall med slag mot huvudet. Nybörjare faller oftast baklänges och slår i huvudet. Ett slag mot huvudet eller en hjärnskakning är oftast ofarligt, men med större kraft ökar också risken för allvarliga huvudskador som kan ge bestående men och i värsta fall vara dödliga.
I en undersökning från Nagano i Japan under två år förekom 143 huvudskador - ingen av de skadade använde hjälm!
Det råder inget tvivel om att hjälm skyddar. Många ser hjälmen som otrendig - men nog är det mer otrendigt att få en allvarlig huvudskada med svåra efterföljder.
Skador på ben och fötter
Risken att dra på sig en ankelskada beror mycket på vilken typ av pjäxa som används. Snowboardpjäxor är generellt av styv eller mjuk typ. De styva pjäxorna används av mer erfarna åkare och skyddar fotleden i högre grad än de mjuka pjäxorna som rekommenderas för nybörjare och gör brädan lättare att manövrera.
Det finns också hybridstövlar, som kombinerar en styv innersko med ett mjukt yttre skal, och pjäxor som är styva längst ner och mjuka där uppe.
Bindningar finns av flera typer, men är oftast inte utlösbara i motsats till slalombindningar. Ankelskador förekommer särskilt ofta vid landning efter ett hopp, då foten komprimeras och vrids i fotleden. Detta kan leda till ledbandsskador, särskilt på utsidan av fotleden, eller ett mer allvarligt tillstånd som kallas snowboardankel (snowboarder's ankle). Detta är en fraktur i språngbenet (talus) som kan vara mycket svår att se på vanliga röntgenbilder. Ofta måste man ta speciella datortomografibilder (CT) för att se brottet och eventuellt kan en operation bli nödvändig för att reparera skadan.
Om en snowboardåkare har fortsatta smärtor och inte kan belasta foten en vecka efter en fotledsskada finns det anledning att misstänka denna skada. Obehandlad kan denna skada leda till betydliga resttillstånd. Första hjälpen vid fotledsskador ska göras enligt RICE-principen. Förkortningen står för Rest, Ice, Compression och Elevation.
Ett direkt slag mot låret eller vaden orsakas av en kollision med ett fast objekt eller en annan skidåkare. Skadans omfattning kan variera, allt ifrån ett oskyldigt slag med bara lite svullnad till ett allvarligt benbrott. Brott på lårbenet måste oftast behandlas med en operation där det opereras in en lång spik i lårbenet (märgspik).
Brott på skenbenet och vadbenet kan ibland behandlas med gips, men ibland måste det opereras.
De flesta av dessa skador drabbar det främsta, "ledande" benet, oftast det vänstra.
Knäskador förekommer mera sällan på brädåkare än på skidåkare. Knät är mindre utsatt för vridningskrafter när båda benen sitter fast. Knäskador sker oftast i skidliften där man bara står med en fot på brädan. En onormal rörelse av brädan kan ge en vridning i knät. Detta kan ge ledbandsskador i knät - oftast är det skador på det inre ledbandet eller främre korsbandet, eller skador i brosk eller menisker. Om man är nybörjare, är det bättre att be om sänkt hastighet i liften (även om det kan upplevas som lite pinsamt) än att falla av och bli liggande framför kön.
Rygg- och nackskador
Fall efter ett misslyckat hopp där man landar på nacke eller rygg kan ge nedsatt känsel eller funktion i armar eller ben är allvarligt. Flytta inte på den skadade om det inte är nödvändigt och hämta hjälp från fjällräddningen så snart som möjligt!
Ryggskador kan även ske efter ett tvärstopp där man landar på baken. Krafterna leds upp genom ryggen och detta kan ge brott på svanskotan eller på ryggkotor.
Andra, mindre allvarliga snowboardskador orsakas vanligtvis av slag, oftast mot bröst- eller höftregionen. Baken kan få många smällar och bli ordentligt blå. Det finns skyddsinlägg som kan hjälpa.
