Prestationshöjande medel och idrott

Det finns olika prestationshöjande medel som används av idrottare. Vissa är tillåtna och andra är inte tillåtna, utan klassas som dopningsmedel. 

Aminosyror

Det är inte bevisat att tillskott av aminosyror främjar idrottsprestationer. Även om det dagliga proteinbehovet är högre bland idrottsutövare så innehåller en vanlig utövares kost tillräckligt med protein för att täcka behovet. I studier har man heller inte funnit att tillskott av aminosyror ökar uthålligheten eller styrkan.

Tillskott av aminosyror kan orsaka magbesvär, främst diarré och magkramper.

Det är inte förbjudet att inta tillskott av aminosyror.

Proteintillskott

Proteinbehovet är något förhöjt bland mycket aktiva idrottsutövare. För uthållighetsidrotter beräknas proteinbehovet vara 1,2–1,4 g/kg kroppsvikt och dag, medan det i styrkeidrotter kan vara så högt som 1,6–1,7 g/kg per dag. Dessa rekommenderade proteinmängder får de allra flesta i sig via god kosthållning. Tillskott av proteiner eller aminosyror behövs inte om energiintaget är tillräckligt för att upprätthålla kroppsvikten.

Proteintillskott har få biverkningar och är tillåtet inom idrott.

Anabola steroider

Denna grupp inkluderar alla syntetiska derivat av testosteron som intas antingen i form av tabletter eller via injektioner. Anabola steroider är prestationshöjande och ökar muskelproteinsyntesen. Kortvarig användning av anabola steroider ökar styrkan och kroppsvikten. Viktökningen beror på ökningen av muskelmassa utan att kroppens fettinnehåll reduceras.

Biverkningar av anabola steroider är reducerat HDL-kolesterol ("det goda kolesterolet"), förhöjt blodtryck, utveckling av bröst (gynekomasti), aggressivt beteende, avsaknad av sädesceller i sädesvätskan (azospermi), virilisering av kvinnor och menstruationsstörningar. De flesta av dessa biverkningar går över när användningen av steroiderna upphör. Ökad förekomst av självmord och hjärtinfarkt medför risk för dödsfall.

Anabola steroider klassificeras som otillåtna dopningsmedel.

Androstendion och dehydroepiandrosteron (DHEA)

Androstendion är klassificerat som en anabol steroid, men biokemiskt liknar den DHEA och vid nedbrytning av de två medlen bildas testosteron. Preparaten marknadsförs som testosteronprodukter som kan bygga muskler och öka styrkan. Studier har dock inte kunnat bekräfta att dessa preparat ökar kroppens testosteronmängd, styrka eller uthållighet.

Biverkningar är en permanent ökning av kroppens östrogenmängd, men effekterna av detta är ännu oklara.

Medlen är klassade som dopningsmedel och med andra ord förbjudna.

Blodtransfusioner och erytropoietin

Blodtransfusioner – bloddopning – och erytropoietin ökar syrefrigöringen till muskulaturen och förbättrar prestationerna i uthållighetsidrotter som cykling och längdskidåkning.

Blodtransfusioner och erytropoietin medför flera risker som transfusionsreaktioner, överföring av blodburna infektioner (HIV och hepatit) och blodpropp till följd av "tjockare" blod (hög viskositet) – vilket kan leda till hjärtinfarkt och stroke.

Blodtransfusioner och erytropoietin är förbjudna dopningsmedel.

Koffein

Koffein klassificeras som ett stimulerande medel och främjar prestationsförmågan. Exempelvis är det dokumenterat att koffein förbättrar prestationerna inom cykling och rodd.

Möjliga biverkningar av koffeintillskott är ångest, beroende och abstinensfenomen från centrala nervsystemet.

I dopningsreglerna finns det en övre gräns för tillåten koffeinkoncentration i urinen.

Blandningar av kolhydrater och elektrolyter

Ersättning av vätskeförlust under fysisk aktivitet med drycker som innehåller kolhydrater och elektrolyter har visat sig vara prestationshöjande. Bland annat har man i en studie med fotbollsspelare funnit att den totala löpdistansen ökade och spelarna orkade med fler spurter i andra halvlek efter intag av dryck innehållande kolhydrater och elektrolyter.

För att optimera prestationerna bör idrottsutövare ersätta vätskeförlust, till följd av ansträngning, med ett periodiskt intag under aktivitetens gång. Den bästa koncentrationen av kolhydrater i dessa drycker är 5–7 %, då lägre innehåll inte ökar prestationen och högre koncentrationer kan ge magbesvär till följd av fördröjd tömning av magsäcken.

Kreatin

Tillskott av kreatin har i en studie visat sig ha en viss prestationshöjande effekt på yngre män som ägnar sig åt styrketräning. Däremot fann man i denna studie ingen effekt bland kvinnor och personer över 60 år. En annan studie visade något förbättrade resultat vid explosiva övningar som varade i mindre än 30 sekunder, men effekten uteblev för löpare och simmare.

Användning under kort tid, tre till fem dagar, leder till viktökning på grund av den ökade mängden vatten i kroppen. Långtidsanvändning har visat på få eller inga biverkningar.

Efedrin och pseudoefedrin

Även om både efedrin (adrenalin) och pseudoefedrin klassificeras som stimulantia, påverkar de prestationer på olika sätt. Efedrintillskott gör det möjligt att springa fortare och förbättrar de anaeroba prestationerna. 

Dessa preparat kan det leda till allvarliga biverkningar på hjärt-kärlsystemet samt centrala nervsystemet – i vissa fall med dödlig utgång. Dessutom ökar risken för psykiatriska symtom, autonoma symtom (skakningar, nedsatt sömn) och hjärtklappning.

Preparaten är förbjudna inom idrott.

Tillväxthormon

Injicering av tillväxthormon har visat sig ha en prestationshöjande effekt. Det ökar muskelmassan men har ingen gynnsam effekt på styrka eller kapacitet hos vältränade utövare.

Användning av tillväxthormon leder till vätskeansamling (ödem), ledsmärtor och karpaltunnelsyndrom.

Tillväxthormon är klassificerade som dopningsmedel.

Järn

Järn har inte visat sig ha någon prestationshöjande effekt på utövare som inte har järnbrist. Dock ligger kvinnliga utövare, långdistanslöpare och vegetarianer ofta i riskzonen för järnbrist.

Dåligt ferritinvärde (mått på järnstatusen) utan blodbrist (anemi) förekommer ofta hos kvinnliga utövare, men det har inte visat sig ha någon negativ effekt på prestationsförmågan och kan korrigeras genom att öka intaget av järn i kosten.

Järntillskott kan leda till för mycket järn i kroppen (hemokromatos) hos vissa, vilket ofta resulterar i förstoppning. Vid järnbrist eller anemi kan järntillskott krävas, men först efter att man testat lägga om kosten.

Det finns inget förbud mot järntillskott inom idrotten.

Natriumbikarbonat

Tillskott av natriumbikarbonat med målet att motverka syraansamling verkar förbättra prestationerna i vissa sammanhang

Natriumbikarbonat har få biverkningar men kan hos vissa orsaka magbesvär.

Preparatet är inte förbjudet.