Muskelkramp

Krampen kan variera i intensitet från en lätt stickning till outhärdlig smärta och den kan vara i från ett par sekunder till flera minuter. Krampen kan komma och gå flera gånger innan muskeln klarar av att slappna av och smärtan försvinner.

Orsak

Muskelkramp uppstår när en muskel ofrivilligt och kraftfullt drar sig samman och muskelspänningen inte upphör. Muskeln klarar inte av att slappna av. Sannolikt beror detta på en onormal stimulering av muskeln, men den exakta mekanismen är oklar.

Muskelkramp uppstår oftare i en trött muskulatur. Dålig form och träning/tävling med hög belastning ökar därför sannolikheten för att muskelkramp ska uppstå. Även otillräcklig stretchning kan bidra.

Vätskeförlust kan bidra till kramp, särskilt om förlusten av vätska och salt (natriumklorid) är stor. Natrium bidrar till att skicka de nervsignaler som får musklerna att dra sig samman. Underskott på natrium och vätska kan irritera musklerna och få dem att dra sig samman okontrollerat.

Mineralförlust

Muskelkramp har även tillskrivits brist på kalium och andra mineraler som kalcium och magnesium. Betydelsen av detta är dock osäker, eftersom förlusten av kalium och magnesium är mycket liten vid fysisk aktivitet. Dessutom är underskott på dessa mineraler sällsynt eftersom de förekommer riktigt i kosten. Man har antytt att magnesium "förflyttas" i kroppen vid fysisk aktivitet i stället för att förloras i svetten. Därför kan en obalans mellan magnesium och andra mineraler (natrium och kalium, elektrolyter) vara av betydelse. Men det krävs mer kunskaper och forskning på området.

Användningen av kreatin har satts i samband med muskelkramper baserat på vissa idrottsutövares personliga upplevelser. Man har lanserat en teori om att kreatinladdade muskelceller kan bli så fulla av kreatin och vätska att de kan spricka. Även om teorin är intressant har forskarna inte kunnat bevisa att det finns någon skillnad i förekomst av muskelkramper mellan de som använder kreatin och de som inte gör det.

Hur kan man undvika muskelkramp?

• Sörj för tillräcklig återhämtning och vila musklerna efter hårda träningspass.
• Att förbättra sin fysiska form och styrka är också bra. Starkare, mer vältränade muskler är mer motståndskraftiga mot utmattning och därmed kramp. Var försiktig vid byte av takt och intensitet, särskilt i slutet av träningspasset. Trötta muskler behöver längre tid på sig för att anpassa sig till ändrad arbetsbelastning.
• Använd bekväma träningskläder och undvik kläder och skor som sitter åt eller klämmer.
• Sörj för god vätskebalans under träning genom att dricka lämpliga mängder vatten. Sportdryck är ett bra val eftersom den hjälper till att ersätta natriumförlusten, särskilt vid uttalad svettning. I normalfallet rekommenderas inte användning av salttabletter. Vid stora uthållighetsbelastningar (maraton, triatlon) – särskilt i varmt väder och vid stor svettförlust – kan det dock vara nödvändigt med en mer aggressiv tillförsel av natrium. Natriumintag på cirka 0,25–0,7 g/timme kan krävas vid extrema belastningar som varar längre än tre till fyra timmar. Intaget kan ske i form av salt mat eller specialprodukter som elektrolytpulver eller tabletter som tillför kroppen salter som ersättning för det förlorade saltet.

Behandling

Stretchning bidrar till att försvaga muskelkrampen och får muskeln att slappna av. Massage av området kan hjälpa till att lindra smärtan. Vid kraftiga muskelkramper kan nedkylning minska krampen och smärtan. Även vila och ersättning av vätskeförlusten kan leda till återställning.

Kan muskelkramp vara ett tecken på något annat?

Hos de allra flesta är muskelkramp en övergående händelse som inte leder till allvarliga problem. I vissa fall kan dock muskelkramp vara ett utryck för ett allvarligare medicinskt tillstånd. Du bör därför kontakta läkare om muskelkramperna är svåra, uppträder regelbundet, inte går att förbättra med enkla åtgärder eller om de inte beror på uppenbara orsaker som utmattande fysisk aktivitet.