Knäskada - brosk

Broskskador

I samband med knätrauma kan man ådra sig skador som omfattar antingen bara brosk eller både brosk och ben i knät. Smärtor vid belastning och eventuell tendens till knäsvullnad är tecken på skada på brosket. Om skadan endast omfattar brosket i knät kan man inte se det på en röntgenbild, men man kan konstatera det vid titthålsundersökning.

I vissa fall kan man vid atroskopi (titthålsundersökning) jämna till brosket i området och eventuellt göra några små borrhål för att främja läkningen i området. Läkningen sker dock inte med brosk utan med en typ av ärrvävnad. Hyalint brosk växer inte ut igen.

Man kan idag även transplantera brosk från ett annat ställe, som är obelastat, till ett skadat ställe i knät. Man gör även försök att ta ut broskceller från knät och odla dessa för att därefter kunna sätta in nytt brosk. Denna behandling är dock dyr och resultaten osäkra.

Om man slår av en bit av sitt brosk och biten är tillräckligt stor och skadan förhållandevis ny, kan man försöka sätta fast biten igen.

Ledmus i knät

Om man slår av en bit brosk inne i knät och inte omedelbart får detta behandlat, kan biten flyta runt inne i knäleden. Då finns risk att den kommer i kläm och utlöser smärtor. Det kan kännas som att knät har låst sig. Den kan också orsaka känslor av att det klickar i knät, samt ge en svullnad. Ett sådant tillstånd kallar man för ledmus. Behandlingen består antingen av att man försöker sätta biten på plats igen, eller, vilket är vanligare, att man avlägsnar biten i samband med en titthålsoperation.

Om biten eller ledmusen endast består av brosk kan man inte se den på röntgen. Om biten däremot även består av ben syns den på en röntgenbild.