Fråga: Träna när man har övre luftvägsinfektion?

Hej,

Det korta och principiella svaret är nej, man ska inte idrotta med en övre luftvägsinfektion, som man alltid skall ha den största respekt för, särskilt vid ansträngning som är intensiv (> 80 % av maximal förmåga) eller av längre tidsutsträckning (60 min.) då man därvid får ett ytterligare försämrat immunförsvar med högre komplikationsrisk, t.ex. ökad hjärt-kärlbelastning (speciellt vid feber) vilket kan leda till dödlig hjärtrytmrubbning, även om det är sällsynt.

Komplikationer som lunginflammation och bihåleinflammation kan uppkomma, även utan att feber förelegat. En annan aspekt, som är mindre allvarlig, på frågeställningen "om det går att träna..." är också att nervsystemet påverkas av infektionen och febern, så att koordinationen försämras med nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för skador på leder, ledband och senor kan bli följden.

En tredje aspekt som också bör uppmärksammas är risken för smitta till omgivningen, t.ex. om man är delaktig i lagidrott eller deltar i kontaktidrotter.

Övre luftvägsinfektioner är de vanligaste infektionerna som drabbar den vuxna befolkningen, inklusive idrottarna, och för lekmannen likaväl som för läkaren kan man ej med säkerhet skilja de orsakade av vanliga "förkylnings"-virus (rhinovirus och coronavirus) från de bakterier (t.ex. beta-streptococcer) och virus (enterovirus, huvudsakligen coxsackie B-virus) som kan attackera hjärtat och ge infektioner där (endokardit och myokardit), i värsta fall ledande till plötslig oväntad död hos idrottare (eng. SUD).

Ett sådant fatalt missöde kan också följa på en subklinisk dylik myokardit, dvs. då man inte känner några symtom alls, eller vid diffus obehagskänsla, muskelömhet eller huvudvärk. Om man därvid har vilopulsen ökad med 10 slag/min. eller mer, eller vilotemp.-stegring på minst 0,5-1 grad, skall man vila från idrottsansträngning.

Idrottsmedicinska hälsningar