Kroppens omsättning av fett

Rekommendationen är att 25-40 procent av kostens totala energiinnehåll ska bestå av fett, 45-60 procent av kolhydrater och 10-20 procent av protein. Denna rekommendation säkrar en god fördelning mellan näringsämnen. Behovet av god fördelning är det samma för både normal- och överviktiga, men det är positivt för överviktiga att minska fettets andel i kosten, eftersom kolhydrater och proteiner ger en större mättnadskänsla per kalorimängd än fett.

Fetter, eller lipider som de också kallas, kan indelas på flera olika sätt. De viktigaste fetterna i maten är triglycerider som består av glycerol och fettsyror (mättade och omättade). Utöver triglyceriderna innehåller maten också kolesterol och växtsteroler som kan ha stor betydelse för vår hälsa. Triglycerider bryts ned av enzymet lipas, som spjälkar triglyceriderna till glycerol och fettsyror.

Fettnedbrytningen är komplicerad och sker till största delen i tunntarmen.

Hur upptas fett i kroppen?

Efter en måltid kommer fettet i måltiden att blandas med lipaser i saliv och magsaft vilket ger en liten nedbrytning av fettet i kosten. Dock börjar den egentliga fettnedbrytningen inte förrän i tolvfingertarmen. Här tillsätts gallsyror och lipas till maginnehållet. Gallsyror bildas i levern och transporteras därifrån till gallblåsan. Från gallblåsan frisätts gallan i tolvfingertarmen i samband med fettrika måltider. Gallsyrorna är nödvändiga för att lipasen ska kunna fungera så effektivt som möjligt. Lipas bildas i sin tur i bukspottskörteln.

Glycerol och korta fettsyror upptas direkt av tarmens celler. Närvaron av galla gör att de övriga fetterna bildar en emulsion - en lösning bestående av fett och vatten. På så sätt kan de också tas upp av kroppen.

Blodets halt av triglycerider och kolesterol kan mätas ett par timmar efter att man ätit en fettrik måltid och då kan en tydlig stigning av värdena registreras.

Fettets transport i blodet

För att fett ska kunna transporteras i blodet uppträder det bundet till proteiner.

Fett är en viktig energireserv som kan mobiliseras i form av fria fettsyror eller lipoproteiner, lipoproteiner sköter om transporten av andra fetter från tarmen och levern.

Kolesterol är ett speciellt lipoprotein, som grovt kan indelas i HDL- och LDL-kolesterol. HDL och LDL är speciella proteiner som fungerar som "färjor", som transporterar kolesterol mellan tarmen, levern och kroppens övriga vävnader.

Kolesterol, och i synnerhet förhållandet mellan "det goda" HDL- och "det dåliga" LDL-kolesterolet, är av stor betydelse för utvecklandet av åderförkalkning.

Hur förbränns fettet i kroppen?

Många celler utvinner energi genom nedbrytning av triglycerider, som antingen tas från kosten eller från cellens egna fettlager. Ett av de viktigaste sätten att skaffa energi till kroppen är dock nedbrytningen av kolhydrater.

När cellerna lider brist på kolhydrater - på grund av för litet intag eller diabetes - kan kroppen vara tvungen att producera sin energi uteslutande genom förbränning av fett. Nedbrytning av stora mängder fett i frånvaro av kolhydrater kan leda till att så kallade ketonkroppar bildas. Sammanhopning av dessa ketonkroppar kan leda till ett mycket farligt sjukdomstillstånd (ketoacidos) hos personer med diabetes.

Hur lagras fettet i kroppen?

Ur biologisk synvinkel är människans fettdepåer ett organ som består av flera miljarder fettceller. Fettdepåerna utgörs till stor del av ansamlingar av fettceller, men även andra typer av celler kan innehålla mindre mängder fett.

Vid övervikt lagras fettet som bekant som synliga fettdepåer. Ur ett hälsomässigt perspektiv är det dock skillnad på övervikt och övervikt. Det som är avgörande är var fettet är placerat.

Reglering - hur fungerar fettförbränningen?

Balansen mellan lagring och användning av fett regleras både av nervsystemet och av hormoner. Den viktigaste hormonella regleringsmekanismen utgörs av insulin, som stimulerar lagring av fetter.

Nervsystemets reglerande funktion styrs av det system som kallas det autonoma nervsystemet. Vid fysisk aktivitet stimuleras den del av det autonoma nervsystemet som kallas det sympatiska nervsystemet. Detta kommer leda till en ökad mängd fria fettsyror i blodet som kan användas för energitillverkning i kroppens celler.