Depressioner i samband med ätstörningar
Man har sedan länge märkt att det finns ett samband mellan ätstörningar och depression. En orsak är att svält vid ätstörningar leder till nedstämdhet och depression på grund av näringsbristen. Hjärnan får helt enkelt inte tillräckligt med näring för att fungera normalt och ett av symtomen på detta är nedstämdhet, liknande den man ser vid depression.
Andra psykiska tecken på svält är irritation, ilska, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Även dessa symtom är vanliga och typiska för depressionssjukdomar. Om man börjar äta igen och går upp i vikt förbättras hjärnans näringstillförsel och de psykiska svältsymtomen försvinner. För många som lider av ätstörningar är svält huvudorsaken till att de får psykiska problem, men det är viktigt att känna till att det inte gäller för alla!
Depression och anorexi
Hos en del anorektiker kvarstår eller till och med ökar nedstämdheten, trots att näringstillståndet förbättras. Det beror ofta på en samtidig depressionssjukdom. Ibland har depressionen börjat före ätstörningen, ibland kommer den efter det att ätstörningen börjat. En del av de som blivit friska från sin ätstörning utvecklar dessutom en depression efteråt, något som kan vara en följd av den kraftiga påverkan på både kropp och själ som ätstörningen medfört.
Även vid bulimia nervosa är det vanligt med depressionstillstånd av olika slag. Känslor av nedstämdhet, självförakt och hopplöshet är vanliga efter en hetsätningsattack och många kan också få självmordstankar. Dessa symtom blir ofta bättre eller försvinner helt om hetsätningen minskar, men i många fall finns det även en samtidig depressionssjukdom som förvärrar själva ätstörningen.
Depression och överätning
En speciell variant av depression är den så kallade atypiska depressionen. Vid denna variant av depression är överätning, kronisk trötthet, koncentrationssvårigheter och ökad sömn vanliga symtom. Många som lider av denna variant av depression märker att de mår bättre om de äter sötsaker eller annan kolhydratrik mat. Ibland leder det till att man helt enkelt självmedicinerar depressionen genom att äta. Detta leder i sin tur ofta till viktuppgång. Om man börjar hårdbanta eller kräkas för att kompensera för överätningen utvecklas det lätt till en svårare ätstörning som bulimia nervosa.
Överätning, trötthet och ökad sömn är också typiskt för den årstidsbundna depression som en del människor drabbas av under höst och vinter. Det finns ett klart samband mellan denna typ av depression och bulimi. En del av de som lider av bulimia nervosa försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren när det blir ljusare igen.
Manodepressiv sjukdom
Ytterligare en variant är den manodepressiva sjukdomen som hos ungdomar kan debutera i form av en ätstörning. Först efter flera års ätstörning börjar det typiskt manodepressiva mönstret med kraftiga svängningar i stämningsläget mellan nedstämdhet och upprymdhet att märkas. Man vet att ca 5 procent av de som drabbas av svåra ätstörningar så småningom utvecklar denna sjukdom.
Skillnaden mellan depression och ätstörning
Ett vanligt symtom vid depression är viktnedgång till följd av minskad eller försvunnen aptit. Vid depressioner rör det sig om en äkta aptitlöshet. Den drabbade känner sig inte hungrig och maten smakar inte. I dessa fall rör det sig om en verklig förlust av aptiten och inte om en önskan att gå ner i vikt. Den deprimerade personen ser det sällan som något positivt att hon går ner i vikt, utan känner sig ofta oroad av viktnedgången. Den som lider av en ätstörning saknar inte hungerkänslor utan försöker stå emot dem. Samtidigt är hon (eller han) nöjd med att ha gått ner i vikt och försöker ofta gå ner ännu mer, trots undervikten.
Behandling
Det är mycket viktigt att man behandlar depressioner i samband med ätstörningar. Obehandlad depressionssjukdom är en vanlig orsak till att själva ätstörningen inte blir bättre, trots omfattande och långvariga behandlingar. Vanligtvis behandlar man med antidepressiva läkemedel. Vid depression i samband med hetsätning bör man dock vara försiktig med valet av läkemedel då en del mediciner istället kan förvärra själva hetsätningen. Det enda läkemedel som kan rekommenderas som förstahandsmedel i dessa fall är fluoxetin, som även har en dokumenterad effekt mot själva hetsätningen. I de fall då det finns en årstidsbunden variation av hetsätningsproblemen eller depressionssymtomen, är ljusbehandling ofta ett bra alternativ till läkemedel.
