Min son är 32 år, 174 cm lång och väger ca. 140 kg, dvs BMI 46. Han vill inte gå till doktor för att kolla blodtrycket etc. Vi har i släkten mycket diabetes, hjärt och kärlsjukdomar. Dessutom röker han. Vad kan jag som orolig mamma göra för att hjälpa honom på rätt väg? Jag ser att han lider.
Hej,
Som mor är det självklart oerhört svårt att bara vara passiv när man upplever att ens barn inte mår bra! Problemet är ju att, om jag har förstått saken rätt, din son inte vill kontrollera sig vad gäller de riskfaktorer ni har i släkten. Som anhörig är det oerhört svårt att hjälpa sina drabbade släktingar om de inte själva vill! Har du frågat om din son någon gång har tänkt på att söka hjälp för sin övervikt? Min erfarenhet är att oftast är våra överviktiga patienter smärtsamt medvetna om att de BORDE gå ner i vikt och kontrollera sig för eventuella medicinska komplikationer såsom hjärt-kärl sjukdom och diabetes, men inte riktigt har kraft att ta tag i situationen. De är också väldigt trötta på "tjat och gnat" från sina närmaste anhöriga/vänner.
Ibland kan det vara bra för någon utanför den närmaste kretsen, till exempel läkaren, tar upp frågan. Att beställa tid är dock patientens (din sons) ansvar eftersom ingen behandling/undersökning blir framgångsrik om inte det är patienten själv som tar ansvar för den och är motiverad att ta emot den.
Vad kan man då som anhörig göra? Tyvärr inte så mycket! Frågornas makt är dock stark. Att sätta sig ner med sin anhörig i lugn och ro, i rätt ögonblick, och lugnt fråga hur de tänker kring sin övervikt kan vara ett sätt att öppna en dialog. Man kan sedan gå vidare med att fråga om de någon gång funderat på att gå ner i vikt och om ens anhörig känner sig orolig för de sjukdomar som faktiskt finns i släkten. Har den anhöriga någon gång funderat på att söka hjälp? Vill de ha hjälp av till exempel sin mor för att söka vård hos läkare? Respektfulla frågor, utan dömande, brukar sällan bli missförstådda!
Lycka till!
Med vänlig hälsning
Joanna Uddén
Specialistläkare
Läs även: Rekommenderad behandling vid övervikt och fetma »