Mat vid diabetes

Måste man följa en diet?

Idag kan en diabetiker äta allt. Men inte alltid och inte hur mycket som helst. En dietist kan ge individuella råd, lära patienten hur kroppen fungerar och hur olika slags mat påverkar kroppen och blodglukosnivån.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU; 2010) har gjort en systematisk litteraturöversikt för att bedöma bevisen för olika dieter vid diabetes. I korthet kom man fram till följande slutsatser:

• Både lågfettkost och lågkolhydratkost (low carbohydrate high fat, LCHF) förbättrar metabol kontroll vid typ-2 diabetes. Långtidseffekter, särskilt av LCHF, har inte studerats tillräckligt väl i skrivande stund. Det finns risker för både förhöjning av blodfetter och hypoglykemi (lågt blodsocker).

• Grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma vid diabetes.

• Livsstilsbehandling (kost, motion et cetera) skyddar mot utveckling av diabetes hos personer med nedsatt glukostolerans.

• Näringsintagets fördelning över dygnet påverkar inte metabol kontroll.

Dessa slutsatser innebär inte att speciella dieter inte kan vara positiva för utvalda individer – men vetenskapliga belägg för detta saknas.
Matråd vid diabetes skiljer sig således inte mycket från de råd som ges till icke-diabetiker. Samma råd ges även till individer med höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt. Rekommenderad mängd mat är alltid väldigt individuell och beror på kön, ålder och aktivitet – men även ärftliga faktorer spelar in.

Vad kan hjälpa en patient med diabetes att äta rätt?

Att äta regelbundet och därmed fördela maten jämnt över dagen är ofta en fördel vid diabetes, särskilt om måltidsinsulin ges. Regelbundna vanor förenklar dosering av insulin.

Att inta tre huvudmål och två till tre mellanmål är en bra riktlinje. Mängderna – men även frekvensen – är, som tidigare nämnt, individuella. Det är bra om lunchen är ungefär lika stor som middagen och att det finns ett mellanmål mellan måltiderna; på förmiddagen, eftermiddagen och kvällen. Nattfastan ska inte vara för lång, ett litet mellanmål på kvällen håller blodglukosen på jämn nivå. Ett bra mellanmål kan bestå av exempelvis en frukt eller en smörgås på grovt bröd med magert pålägg.

Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att ge måltiden rätt proportioner. Dela upp tallriken i tre delar. På den första delen lägger du proteinrik mat (kött, fisk, ägg, bönor). På den andra lägger du stärkelserika kolhydrater, helst fullkornsvarianter (pasta, ris, couscous, bulgur eller potatis), och på den tredje delen fiberrika grönsaker, rotfrukter och frukt (till exempel avokado, spenat, majs, morötter eller broccoli). Tallriksmodellen har sedan länge varit ett bra redskap för att balansera kosten, och storlekarna på respektive del har diskuterats genom åren. Idag brukar man rekommendera att kolhydratdelen är något mindre än övriga och grönsaksdelen något större.

Vilka livsmedel är bra att välja?

Olika livsmedel höjer blodglukosnivån olika snabbt. Detta beror på hur lång tid det tar för matsmältningen att bryta ner olika livsmedel till blodglukos. Man talar ofta om glykemiskt index (GI). Man jämför hur mycket blodglukosen höjs av olika matvaror med samma energiinnehåll; referensen är vitt bröd.

Ett livsmedel kan vara olika "snabbt" beroende på om det exempelvis är i hel form eller mos. Några exempel:

• Ett äpple höjer blodglukos mindre än ett glas juice
• Kokt potatis är långsammare än potatismos
• Bröd med hela korn (fullkorn) ger lägre insulinpåslag och ger därmed lägre blodglukoshöjning än fiberfattigt bröd med siktat mjöl. Håll utkik efter nyckelhålsmärkning på brödförpackningen!

Man kan också jämföra likvärdiga livsmedel såsom pasta, ris och potatis där pasta är långsammare än ris som i sin tur är långsammare än potatis.

Långsamma livsmedel

Patienter med diabetes kan med fördel välja livsmedel som ger långsamma och begränsade stegringar av blodglukos. Snabba livsmedel behöver inte undvikas, utan kan kombineras med långsamma. Bröd med hela korn kan exempelvis ätas ihop med lättfil till frukost eller så kan en lunch göras "långsammare" genom att lägga till gröna ärter tillsammans med potatismoset.

Det är alltid viktigt att se till hela måltiden och inte bara till enstaka livsmedel. En blandning av olika kolhydrater ger, tillsammans med fett och protein i olika former, en balanserad måltid.

Baljväxter som bönor, linser och ärter är bra mat för patienter med diabetes. De innehåller långsamma kolhydrater och ger, förutom ett bra proteinvärde, lång mättnadskänsla och en jämnare blodglukoskurva.

Ät lagom mängd fett och av rätt sort

Det omättade fettet är bättre för kroppen än mättat fett. De främsta källorna till omättat fett är oljor, fet fisk som strömming, lax, sill och makrill samt mjuka och flytande margariner, avokado och nötter.
Mättat fett finns i fet mjölk och fil, fett kött, ost, charkvaror och kokosfett.
Välj gärna det omättade fettet framför det mättade genom att ha lättmargarin på smörgåsen, steka i flytande margarin och ha olja-vinägerdressing på grönsaker och rotfrukter.

Titta efter nyckelhålet på charkmat som korv och leverpastej samt på mejeriprodukter och färdiglagade portionsrätter.

Satsa på frukt och grönt

Rotfrukter, grönsaker och frukter är också bra mat för diabetiker. Ät gärna tre frukter om dagen och två portioner rotfrukter och grönsaker.

Är det viktigt att undvika socker?

Det viktigaste för ett bra och stabilt blodglukos är faktiskt inte mängden socker i maten. Om man följer ovanstående kostråd och om blodglukos ligger på bra nivåer finns det utrymme för vanlig sylt eller mos eller någon kaka till helgkaffet.

Med dryck och fruktsoppor är det dock annorlunda. Light- eller lågkalorialternativ kan övervägas istället, men viss försiktighet rekommenderas. Undvik juice (även osötad), saft och andra söta drycker. Om du vill göra egen soppa eller saft eller om du vill söta något annat rekommenderas sötningsmedel som Hermesetas, Canderel, eller Suketter. På färdiga drycker och soppor nämns ofta namn på sötningsmedel som acesulfam k, aspartam och sackarin.

En ny studie som publicerades i tidskriften Nature hösten 2014 visade att sötningsmedlen som sackarin, sukralos och aspartam påverkade den normala bakteriefloran i tarmen. Det i sin tur visade sig höja glukosnivåerna i blodet. Författarna till studien menade att detta skulle kunna innebära att risken för att få diabetes ökar. Eftersom det är den första studien om hur kemiska ämnen påverkar bakteriefloran i tarmen är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om detta.

Bli vän med maten

Kom ihåg att mathållningen är en viktig del vid diabetes. Försök att inte låta bli mat för att få bra blodglukosnivåer, utan tänk istället tvärtom. Bli "vän" med maten och försök att hitta den mat du mår bra av och som hjälper dig att få ditt blodglukos på en jämn nivå.

Glöm inte bort att röra på dig. Vardagsmotion tillsammans med bra matvanor gör det lättare att hålla blodglukoset på en stabilare nivå.