LCHF-kost och viktminskning

Vad är LCHF?

LCHF-kosten (Low Carb High Fat), så som den beskrivs i svensk media, böcker och på internet, karakteriseras av ett mycket lågt intag av alla slags kolhydrater, framför allt socker och stärkelse. Mängden energi från kolhydrater varierar, vanligen ligger det under 20 procent och i den mest extrema form så lågt som under 5 procent av energin. I kosten rekommenderas fri mängd fett med betoning på mättat fett från bland annat mjölkbaserade produkter så som smör och grädde. Proteinmängderna rekommenderas motsvara normala portioner. Enligt förespråkarna behöver man inte väga maten eller räkna kalorier för att gå ned i vikt, förutsatt att kolhydratmängden hålls tillräckligt låg och att fettintaget är tillräckligt högt. Man rekommenderas att äta bara när man är hungrig, äta tills man blir mätt och inte övermätt. Råden innebär i första hand fokus på fördelningen mellan kolhydrater och fett och man tycks inte lägga så stor vikt vid hela kostens sammansättning.

Viktnedgång och LCHF

Hypotesen bakom orsaken till viktnedgång vid LCHF-kost, utan att medvetet dra ner kalorimängden, är att blodsockret håller sig på en låg och jämn nivå, vilket leder till lägre insulinnivåer som i sin tur ska göra att fettförbränningen ökar. När kroppen använder fettet i fettcellerna som energi ska man bli mindre hungrig eftersom energin redan finns lagrad i kroppen. Detta ska i sin tur automatiskt leda till reducerat kaloriintag. Enligt LCHF-förespråkarna finns en mängd faktorer som har ändrats i vår miljö under de senaste hundra åren som har bidragit till ökad övervikt och fetma. De hävdar att den största förändringen ligger i vad vi äter och att den ökade sockerkonsumtionen tillsammans med minskat fettintag skulle vara de enskilt viktigaste faktorerna bakom den överviktsepidemi som vi ser i stora delar av världen idag.

Påverkan på insulin

Att blodsockret håller sig på en låg och jämn nivå och att insulinnivåerna sänks hos personer med förhöjda insulinnivåer har visat sig i studier där man jämfört kost med moderat mängd kolhydrater (30-40 procent av energin från kolhydrater) med kost med normala mängder kolhydrater. Eftersom insulin är ett uppbyggande hormon med effekt både på muskelmassa, fettmassa och på andra vävnader i kroppen är sänkta nivåer av insulin en fördel för viktnedgången för personer med förhöjda insulinnivåer. Vilken effekt det har på personer med tidigare normala insulinnivåer är oklart.

Ketondroppar bildas

Det är inte bevisat att hungern skulle bli mindre av att kroppen använder den lagrade energin jämfört med om kroppen får energin via maten. Vid strikt kolhydratreducerad kost bildas något som kallas ketonkroppar. Ketonkroppar bildas då när fett bryts ned. Detta gäller oavsett det är kroppseget fett eller det fett som man får via maten. Ketonkroppar kan dämpa hunger och även bidra till ett lätt illamående och detta bidrar sannolikt till minskat matintag. Vad gäller faktorer som har bidragit till överviktsepidemin bör nog många andra faktorer lyftas fram, inte minst stress och minskad fysisk aktivitet.

Effekt på viktnedgång och hälsa

Många som följt LCHF-kosten beskriver bland annat att de gått ned mycket i vikt och att de mår bra och är nöjda med att få äta sig mätta. Men många rapporterar också om symtom som huvudvärk, trötthet och trög mage.

Om kosten är utformad så att kolhydratmängden successivt ökas kommer symtomen mildras. m kosten är en kontinuerligt strikt lågkolhydratkost är det oklart hur symtombilden förändras över tid. Dietisternas riksförbund har gjort en kartläggning som visar att allvarliga biverkningar som akut leversvikt, hjärtsvikt, njurpåverkan och extremt höga kolesterolvärden kan uppstå hos personer som redan är sjuka i exempelvis diabetes eller hjärtkärlsjukdom.

Ett generellt problem med forskning kring viktminskning är att bortfallet är stort och vid lågkolhydrakost har avhoppen visat sig vara ännu större än vid andra viktreduktionskoster. Forskningsresultaten blir därmed svåra att tolka. Det finns studier som har visat på något bättre viktnedgång vid moderat lågkolhydratkost jämfört med traditionell kostbehandling för viktnedgång, kalorireducerad lågfettkost. Man har vid moderat lågkolhydratkost även sett sänkta värden på flera parametrar såsom blodsocker, insulinnivåer, blodfetter och blodtryck hos personer med förhöjda värden. Med det finns ännu få långtidsstudier gjorda på denna moderata lågkolhydratkost och det är oklart hur dessa värden påverkas när man varit viktstabil under en längre tid. Tyvärr är det vetenskapliga underlaget för striktare lågkolhydratkost (motsvarande LCHF enligt beskrivningen ovan) ännu mer begränsat.

LCHF och risk för näringsbrist

Liksom vid alla kostregimer som fokuserar mer på fördelningen mellan de olika energigivande näringsämnena än totala näringssammansättningen, och som helt eller delvis utesluter vissa livsmedelsgrupper, så finns risk att en kost enligt LCHF innehåller för lite av vissa näringsämnen. Det har visat sig att det bland annat finns risk för lågt intag av vissa vitaminer, mineraler och fibrer. Då kolhydrater ersätts med exempelvis animaliska alternativ finns risken att intaget av rött kött blir betydligt högre än den rekommenderade maximala nivån på 500 gram per vecka. Det är viktigt att den som sätter samman kosten har goda kunskaper om näringsbehov och om olika livsmedels näringsinnehåll.

Alla som söker hjälp inom hälso- och sjukvården ska ges saklig information för bästa möjliga behandling av sin övervikt och för optimal hälsa. Denna information och behandling ska baseras på väl grundad vetenskap och kan inte förlita sig på anekdotiska berättelser och självrapporterade hälsovinster. Detta borde vara en självklarhet även för andra som ger råd om kost. Eftersom LCHF-kosten har blivit populär finns ett stort behov av studier för att fastställa de långsiktiga effekterna på hälsan eftersom så mycket av kosten går tvärt emot gängse rekommendationer som baserar sig på årtionden av forskning.