Allt färre erbjuds den mest effektiva behandlingen mot fetma

– Om du bara äter lite mindre och tränar lite mer… Det är en felaktig slutsats att övervikt beror på karaktärsbrist. Det resulterar bara i dålig självkänsla, säger Carl-Magnus Brodén, gastroenterolog vid Aleris Obesitas i Skåne.

Fetma är en stigmatiserad sjukdom som ofta leder till skuld och skam eftersom råd om livsstilsförändringar inte hjälper. Studier visar att bara en minoritet av patienterna som får behandling med kostråd och träning lyckas bibehålla sin viktnedgång. De flesta väger istället mer än vad de gjorde innan behandlingen inleds. Det förklarar Carl-Magnus Brodén under seminariet “Fetma - vem tar ansvar för den bortglömda folksjukdomen?” i Almedalen.

Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) har inte heller visat på några långsiktiga resultat hos personer som lider av övervikt.

– I det här fallet är behandlingen bara effektiv på kort sikt. I studier har man sett att den stora majoriteten av patienterna som behandlades med KBT gick upp i vikt igen. Ändå fortsätter man erbjuda KBT till dessa patienter. Konsekvensen blir ofta dåligt självförtroende, säger Marcus Lagerström, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fetmakirurgi gav bäst resultat på lång sikt

Den behandling som ger överlägset bäst resultat är fetmaoperation, enligt bland annat den svenska SOS-studien. Åtta år efter behandlingen vägde deltagarna i snitt forfarande 16 procent mindre än vad de gjorde innan operationen.

För att få genomgå en fetmaoperation ska patienten ha gjort fem försök i att gå ner i vikt samt uppfylla kravet för högt BMI. Något som Carl-Magnus Brodén inte tycker är optimalt. Dels för att varje misslyckat försök innebär just skuld och skam. Men också för att BMI utesluter flera riskfaktorer.

– Jag förstår varför BMI-gräns är populärt. Det är enkelt och en bra formel men sjukdomen är mer komplex. Till exempel kan en person som har BMI 32 och risk för diabetes ha större behov av en fetmaoperation än någon med högre BMI men med lägre diabetesrisk, säger Carl-Magnus Brodén.

Tar snabblån för att själva betala sin fetmaoperation

Under seminariet diskuteras fördomar och okunskap när det gäller fetmavården. Något som Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa Oberoende av Storlek, HOBS, kan intyga att det förekommer.

– När vi frågar våra medlemmar om varför de tar snabblån för att själva betala sin fetmaoperation är svaret dåligt bemötande och okunskap i sjukvården, säger hon.

Politikerna Vivianne Macdisi, Regionråd, (S), Region Uppsala och Gilbert Tribo, Regionråd, (L), Region Skåne vill därför att det ska satsas på fortbildning inom vården. Som det ser ut idag är obesitasvården ojämlik i landet. Kommer den nya nationella kunskapsstyrningen att ta ett helhetsgrepp om sjuklig fetma, med tydliga riktlinjer för vilka som ska ha tillgång till fetmakirurgin?

Seminariedeltagare:
Vivianne Macdisi, Regionråd, (S), Region Uppsala
Gilbert Tribo, Regionråd, (L), Region Skåne
Anders Sylvan, styrgruppen för nationell kunskapsstyrning, Västerbottens läns landsting
Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen
Carl-Magnus Brodén, gastroenterolog, Aleris Obesitas Skåne
Marcus Lagerström, psykolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet Hälsa Oberoende av Storlek, HOBS
Christina Kennedy, moderator, Chefredaktör, Dagens Medicin Agenda