ISO-diet och viktminskning

Hur är dieten utformad?

ISO-dieten är en kalorireducerad kost med en målsättning på omkring 1600 kcal/dag oavsett om det är en man eller kvinna som följer dieten och oavsett ursprunglig vikt. Kosten är utformad så, att en tredjedel av energin ska komma från vardera kolhydrater, fetter och proteiner. Namnet iso, som kommer från grekiskan, betyder lika och hänvisar till att de energigivande näringsämnena ska stå för lika stor del av energiintaget.

Stor vikt läggs vid hela kostens sammansättning och kosten rekommenderas vara rik på näringstät mat, det vill säga mat som innehåller mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och även fibrer. Kolhydraterna som ingår ska i första hand vara av den typen som ger mycket mättnad och har ett lågt glykemiskt index(GI). Man betonar även vikten av att välja mättade fetter och minska på mängden mättat fett, enligt skaparna av metoden har man tagit de bästa egenskaperna från flera olika viktminskningsmetoder.

Hypoteser

Hypoteserna bakom att ISO-dieten ska ge god viktminskning är att kolhydrater med låg glykemisk belastning ger längre mättnad, den höga proteinhalten likaså eftersom protein ger mer mättnad per kalori än kolhydrater och fett. Mättade fettsyror som är korta eller medellånga förbränns direkt i levern och påstås därigenom öka förbränningen, omega-6- respektive omega-3-fetter påstås sätta fart på fettförbränningen. Ett regelbundet matintag, fem måltider per dag, ska minimera hungern.

Kolhydratrika livsmedel med låg glykemisk belastning har i studier visat sig bidra med mer mättnad än livsmedel med hög glykemisk belastning. Däremot har resultaten varit blandade vad gäller viktnedgång. Vissa studier tyder på att låg glykemisk belastning har betydelse för viktnedgång om personen har höga insulinnivåer, men inte vid normala insulinnivåer.

Även hög proteinhalt har i studier visat sig leda till att mättnaden blir högre än vid lägre proteinhalt, och att det kan ha betydelse både för viktnedgång och för att bevara muskelmassa under viktnedgång. Men det är inte säkerställt vilken nivå som är den optimala. Det kan dessutom finnas risker förknippade med högt proteinintag om njurfunktionen är nedsatt. Att de olika fettsyrorna skulle ha effekter enligt ovan kan inte anses vara vetenskapligt bevisat, inte heller att ökad ät frekvens skulle bidra till viktminskning.

Effekt på viktnedgång och hälsa

Det finns i dagsläget ingen forskning på den specifika sammansättningen som ISO-dieten har då den är relativt ny och kan sägas vara en kombination av flera olika metoder. Om ISO-dieten har motsvarande viktminskningseffekt som andra koster med en moderat kolhydratmängd, där 30-40 % av energin kommer från kolhydrater, så bör den ge en måttlig viktminskning. Eftersom ingen forskning har genomförts på denna specifika sammansättning, varken på kort eller lång sikt, går det inte att uttala sig om de långsiktiga effekterna, varken på vikten eller på hälsan.

Då inga viktiga livsmedelsgrupper utesluts helt och man betonar vikten av att äta näringstät mat, så är det sannolikt att denna kost kan ge ett balanserat näringsintag avseende vitaminer, mineraler, antioxidanter, fettsyror och fibrer som kan gynna hälsan även på längre sikt. Men det är tveksamt om ett proteinintag på 33 procent av energin kan rekommenderas på lång sikt.