Det gör sockret med din kropp
Sockret tros ligga bakom många av de sjukdomar som blivit vanligare i vår tid, såsom fetma, typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men varför är det då så svårt att motstå socker och vad gör det med våra kroppar? Här får du tips från kostfonden och diabetesforskaren Kerstin Brismar.
Halva den vuxna befolkningen i Sverige är överviktig, och sjukdomar som typ 2-diabetes ökar, och många forskare tror att det är sockret som är boven.
Hur mycket socker stoppar du i dig varje dag? ”Inte så mycket”, kanske du tänker. Men faktum är att den årliga sockerförbrukningen ökade från 4 kg per person till 40 kg mellan åren 1860-1960, enligt Kostfonden.
På 1900-talets andra hälft började industrin tillverka socker från stärkelsen, såsom glukossirap och fruktos-glukos-sirap (corn syrup). Dessutom är det inte ovanligt att mat sötas med koncentrerad juice. Så hur mycket socker vi äter i dagsläget är svårt att säga, det finns nämligen ingen bra statistik på det. Men enligt Kostfonden är det utan tvekan mer än någonsin tidigare.
Dukade fram ett godisberg
För att uppmärksamma detta, och mycket mer om sockrets påverkan på våra kroppar, bjöd Kostfonden in till ett riktigt brakkalas under Världsdiabetesdagen den 14 november.
I ett vitt tält, utanför riksdagen i Stockholm, hade de dukat fram mängder av godsaker och läsk, närmare bestämt:
- 60 kilo choklad och godis
- 173 liter läsk
- 39 liter glass
- 17 kilo rån och småkakor
- 19 kilo bullar (och annat mjukt kaffebröd)
- 8 kg bakelser, tårtor och sockerkakor
- 37 liter saft
- 4 kg sötat chokladpulver och chokladsås
Ett berg av snask som skulle representera det årliga inköpet av sötsaker hos en tvåbarnsfamilj. En del av inköpet slängs såklart, bullar blir ju ibland torra och läsk blir avslagen, men det mesta hamnar i familjemedlemmarnas magar.
Under dagen kunde förbipasserande även lyssna till olika talare som utifrån sina erfarenheter pratade om sockrets påverkan. En av talarna var diabetesforskaren Kerstin Brismar, som du kan se i klippet här ovan.
Se mer: Typ 2-diabetes upptäcks ofta av en slump
Vad gör sockret med våra kroppar?
Men vad är problemet med att äta mycket socker då? Man måste väl kunna ha fredagsmys, något gott till kaffet och lördagsgodis?
Jo, det kan man kanske ha någon gång då och då. Men sockret tros ligga bakom en mängd olika och dessutom allt mer vanliga sjukdomar, såsom bukfetma och typ 2-diabetes.
Får man dagligen i sig mycket sötsaker kan det i längden leda till så kallad fettlever. Samtidigt blir musklerna förfettade, vilket gör att de reagerar sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin och det gör också att ämnesomsättningen rubbas. Fenomen kallas för metabolt syndrom. Det ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer. Metabolt syndrom kan även drabba smala personer.
Men man behöver inte deppa, för om man minskar på sockret och går ner i vikt (om man behöver det), kan mängden fett i lever och muskler minska snabbt, menar man på Kostfonden.
Sockersuget kan vara svårt att motstå
Att minska på sockret kan dock vara lättare sagt än gjort. När vi äter socker utsöndras nämligen må bra-hormonerna endorfin och dopamin, det gillar vår hjärna.
Vår hjärna är också bra på att lära sig nya vanor (och ovanor), speciellt om dessa vanor även ger en belöning i form av dessa hormon.
Har du då som vana att alltid äta godis när du ligger i soffan, kör bil eller kommer hem från jobbet, kommer du också bli sugen på det så fort du befinner dig i den situationen.
Samtidigt blir vårt belöningssystem allt mer avtrubbat ju mer socker vi äter, och vi måste därför äta mer socker för att få samma kick som tidigare. Det är därför inte konstigt att man kan känna sig beroende av socker.
Lyckas man ändå undvika att äta socker, eller i alla fall minska mängden, kommer det i längden leda till att du behöver mindre socker för att känna söt smak. Det är alltså vanesak det också.
Tips: Så kan du minska på sockret
- Läs innehållsförteckningen och undvik att köp mat som har någon form av socker bland de första ingredienserna. (Socker kan dock komma i olika former, här är några exempel: sackaros, sukros, rörsocker, sirap, melass, invertsockersirap, druvsocker, glukossirap eller stärkelsesirap, glukos-fruktossirap, fruktsocker eller fruktossirap, koncentrerad fruktjuice.)
- Släng sötsakerna du har hemma. Om du har sötsaker hemma i skafferiet är det lättillgängligt och större risk att du äter av det.
- Späd ut sylten med bär från frysen. Minska sockermängden i sylten genom att späda ut den med riktiga bär (som du förvarar i frysen). Eller välj mosade frukter och bär istället.
- Halvera mängden socker när du bakar. Prova att baka med halva mängden socker som står i receptet - du kommer snart vänja dig vid den nya smaken.
- Sluta dricka läsk (eller drick det bara under högtider)
- Ta en kopp kaffe eller tugga sockerfritt tuggummi när sockersuget sätter in
Tipsen är plockade från Kostfondens ”En liten broschyr om socker”,
Lär dig mer om typ 2-diabetes på 15 minuter
Lär dig mer orsaker, symtom och behandling för typ 2-diabetes. Gå en gratis och webbaserad utbildning. Klicka här för att gå till kursen.
Kommentera denna artikel
Thorwald: vad säger du om ”kostdoktorns” teorier; om att fett inte alls är farligt/dåligt att äta, men däremot typ alla kolhydrater, åtminstone för de som utvecklat diabetes typ 2? Och att det inte är mättade och omättade fettsyror som spelar roll för hälsan, utan längden på dem?
Jag är st i allmänmedicin och känner mig väldigt förvirrad av alla motstridiga teorier som figurerar samtidigt just nu.
Med vänlig hälsning,
Mimi
varför inte b aka helt utan socker ! är väl ett betydligt bättre råd . Finns massor med recept på raw food kakor helt utan raffinerat socker . söta med färska dadlar . varför sylt ? är väl ett bättre råd att undvika sylt helt och istället söta med färsk frukt
Det finns två enkla socker att räkna med, glukos och fruktos. Glukos får vi till största delen av stärkelse och då rör det sig om ca 200 - 400 gram per dag. Fruktos finns i rörsocker och frukt. Fruktos omsätts på annan väg än glukos men för en vuxen kan 100 gram per dag konsumeras utan problem. Fett däremot är det stora problemet som konsumeras i allt för stora mängder i de flesta länder. För normalpersonen i Sverige handlar det om ca 100 gram per dag vilket gör att de flesta i Sverige får en insulinresistens. Då blir upptaget av glukos i cellerna begränsat och insulinproduktionen ökar över det normala. Är intaget då av socker stort blir insulinresistensen ännu högre. Enda behandlingen är då att sänka fettintaget under 40 g per dag. Då kan allt intaget socker oavsett form tas upp av cellerna. Samtidigt minskar också den egna insulinproduktionen/insulinresistensen en välkänd effekt som den internationella litteraturen vittnar om.
Vet inte om jag förstått rätt. Är det liksom INSULINET I SIG (apropå "skafferihormon") som lagras o ger fettlever?! Trodde liksom det "försvann" sen. Hon säger att det BARA är socker som höjer insulinet men ALLT man äter förvandlas ju ändå till socker har jag hört!! Går väl inte åt mer insulin beroende på om socker el annan energi? (fett har ju dubbelt så mkt kcal) Menas det EXTRA sockret som man inte förbränner då el? Lite förvirrande veta hur allt hänger ihop för en lekman... ????
Inga har kommenterat på denna sida ännu