Studie: Vissa grönsaker kan motverka fettlever

Baserat på stora amerikanska registerstudier har ungefär 20 procent av befolkningen fettlever, menar Mattias Carlström som är docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Fettlever har också en stark koppling till fetma och diabetes. En annan orsak till fettlever är hög alkoholkonsumtion.

Fettlever ökar risken för allvarliga leversjukdomar

Fettlever i sig är dock inte något som ger allvarliga symtom. Men om man har fettlever ökar däremot risken för att utveckla allvarliga leversjukdomar som skrumplever (levercirros) eller levercancer. Därför skulle det vara en enorm vinning på både individ- och samhällsnivå om man kunde förhindra utvecklingen av de allvarliga och livshotande stadierna, menar Mattias Carlström.

Finns inga godkända läkemedel

Idag finns det inget godkänt läkemedel som används för behandling av fettlever. Men forskarna på Karolinska Institutet kan vara något på spåren. Nyckeln tros vara att öka intaget av nitrat, något som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker. Framförallt är grönbladiga grönsaker rika på nitrat.

Så vad är det egentligen nitrat gör i våra kroppar? Här förklarar Mattias Carlström:

– I kroppen kan nitrat omvandlas till kväveoxid. Kväveoxid är en substans som kan vidga blodkärl.

– Redan i munhålan finns det naturliga bakterier som omvandlar nitrat till nitrit, som man då sväljer ner. I magsäcken, där det är lågt pH-värde, kan det sedan bildas kväveoxid. Men nitrit kan även tas upp i tarmarna, och sedan via olika enzymatiska system omvandlas i kroppens organ till kväveoxid, säger han.

Detta har då flera olika gynnsamma effekter på både hjärt-och kärlfunktion och metabola funktioner, menar Mattias Carlström.

Studie på möss och mänskliga celler

Mattias Carlström och hans kollegor på Karolinska Institutet fokuserar på att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten.

I den nya studien, som publicerats PNAS, tittade forskargruppen dels på möss som under sju veckor hade ätit en så kallad västerländsk diet, rik på mycket fett och socker. Via dricksvattnet fick vissa av mössen sedan nitrat.

– Sedan mätte vi olika hjärt-och kärlparametrar: blodtryck och kärlfunktion. Och så tittade vi på metabola funktioner, såsom: hur de hanterade glukos och hur de kunde producera insulin. Och i levern tittade vi på fettinlagring. Så det här är en modell som ska efterlikna fetma och typ 2-diabetes.

Det forskarna då kunde se var att mössen som fått nitrat hade en mycket lägre andel fettinlagring i levern.

– Och i tillägg till de gynnsamma effekterna på levern såg vi även att de hade lägre blodtryck, bättre kärlfunktion och bättre glukos- och insulinhantering också.

Resultatet bekräftades också av två olika former av cellstudier som forskarna gjorde på leverceller från människor.

Grönsaker - ett omtvistat ämne

Det är allmänt känt att det är nyttigt att äta grönsaker. Men trots att flera kliniska studier har genomförts så tvistas det fortfarande om vad som egentligen är den gynnsamma komponenten i frukt och grönt.

Så innan vi får någon nitrat-medicin för att minska bland annat fettlever så måste större studier genomföras. Mattias Carlströms förhoppning är att hans forskargruppen ska kunna genomföra en klinisk studie, där man tittar på patientens leverfunktion före och efter en längre tids behandling med nitrat. Men sådan studier är dock dyra.

– Vi tror ju att det faktiskt är innehållet av nitrat som är det som gör grönsaker så väldigt nyttiga, för att det kan ombildas till kväveoxid i kroppen. Och om vi kan visa att just nitrat är den komponenten som bidrar till effekterna, så skulle man kunna tänka sig att man i framtiden tar en nitrat-tablett till exempel.

– Så i nuläget har vi inte bevisat det, men vi känner oss fortfarande bekväma med att rekommendera folk i allmänhet att inta grönsaker dagligen motsvarande ungefär 200 gram, för att förebygga utveckling av hjärt- och kärlsjukdom och även metabola sjukdomar. Sedan får framtiden utvisa om man eventuellt då kan få fram det som kosttillskott.

 Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk, Europeiska forskningsrådet (ERC) och Karolinska Institutet. Två av studieförfattarna, Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, är meduppfinnare på patentansökningar som avser terapeutisk användning av oorganiskt nitrat. Magnus Ingelman-Sundberg är medgrundare av kontraktsforskningsbolaget HepaPredict AB. Källa: Karolinska Institutet