Vad är E-ämnen?

E-ämnen är tillsatser som är beprövade och godkända för användning inom EU. Dessa godkännanden övervakas, revideras och ändras eventuellt mot bakgrund av ny vetenskaplig forskning.

Tillsatser används av många olika skäl. Vanliga skäl är att de bidrar till att förenkla användningen av vissa matvaror och att de ger bättre hållbarhet. Vissa tillsatsämnen förekommer naturligt i matvaror, medan andra är framställda på konstgjord väg. Tillsatserna ska ha en effekt på maten men inte på konsumenten.

Konstgjort inte farligare än naturligt

Att vissa av tillsatserna är framställda på konstgjord väg betyder inte att de är farligare än de som är naturliga. Många av de giftigaste ämnen vi känner till skapas naturligt i växter, svampar och bakterier.

Tillsatser i maten finns angivna antingen med namn eller med E-nummer i ingrediensförteckningen för matvaran.

De vanligaste tillsatserna är:

• Antioxidanter och konserveringsmedel.
• Färgämnen.
• Emulgeringsmedel, förtjockningsmedel och geleringsmedel.
• Smaktillsatser.
• Sötningsmedel.

Antioxidanter och konserveringsmedel

All mat som innehåller fett eller olja innehåller sannolikt antioxidanter. Antioxidanter gör att maten står sig längre genom att de hindrar fett, oljor och vissa vitaminer från att reagera med syre. Detta förhindrar bland annat att fetter härsknar och att sylter missfärgas. C-vitamin är den antioxidant som oftast används.

Konserveringsmedel har som uppgift att ge matvaran längre hållbarhet. De flesta matvaror som står en längre tid på butikhyllorna innehåller konserveringsmedel. Undantaget är matvaror som är frysta, torkade eller vakuumförpackade. Konserveringsmedel tillsätts i maten för att förhindra mögel- och bakterietillväxt i produkter som bacon, skinka och torkad frukt.

Färgämnen

Färgämnen används ofta för att en matvara ska behålla sin ursprungliga färg som förloras i samband med transport eller bearbetning, eller för att ge matvarorna ett mer tilltalande utseende. Ett exempel på ett vanligt färgämne är karamellfärg (E 150a), som ofta används i såser och läskedrycker. Många tillsätter sockerkulör (E 150) när de lagar sås hemma.

En brittisk studie har visat att vissa färgämnen kan ha ett samband med negativt beteende hos barn med ADHD. Det gäller azofärgämnena para-orange E 110, azorubin E 122, tartrazin E 102, allurarött E 129 och nykockin E 124. Dessa färgämnen finns oftast i godis och kakor. När dessa färgämnen ingår i en produkt ska färgernas namn eller E-nummer följas av texten: "Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration".

Emulgeringsmedel, förtjockningsmedel och geleringsmedel

Emulgeringsmedel hjälper till att blanda ingredienser som vanligtvis inte låter sig blandas – till exempel olja och vatten. Detta behövs för att bland annat majonnäs ska kunna produceras (industriellt). Stabiliseringsmedel används för att förhindra att ingredienserna skiljer på sig igen. Dessa tillsatser används också för att ge maten en fastare form.

Förtjockningsmedel och geleringsmedel används för att göra matvarorna mer trögflytande. Pektin är ett exempel på ett geleringsmedel som används i bland annat sylter för att undvika att de blir rinniga.

Smakförstärkare och smakämnen

Smakförstärkare är tillsatser som används för att framhäva smaken i olika produkter. De används ofta i exempelvis soppor, såser och korvar.

Smakämnen används i en mängd matvaror för att tillföra en särskild smak eller doft. De har inte E-nummer, men står märkta som smaktillsatser på listan med ingredienser.

Sötningsmedel

Sötningsmedel ger söt smak, innehåller färre kalorier och är bättre för tänderna än socker. Därför används detta ofta istället för socker i produkter som läskedrycker, tuggummi och yoghurt. Sötningsmedlen delas in i två kategorier. Den ena består av produkter så som aspartam, acesulfam K, sukralos och sackarin. Dessa är betydligt sötare än socker, och används därför i väldigt små mängder.

Den andra gruppen består av sötningsmedel som används i samma mängd som socker, ger ungefär halva mängden energi, men är mindre skadligt för tänderna än socker. Exempel på detta är sockeralkoholer som sorbitol, xylitol, isomalt, mannitol, laktitol och maltitol.

Barn under tre år bör inte ges mat med konstgjorda sötningsmedel.

På Livsmedelsverkets hemsida hittar du E-nummernyckeln – en lista över godkända tillsatser och vad E-numren står för.