Spridd bröstcancer (metastaserad bröstcancer)

Ibland visar sig bröstcancern vara spridd redan vid diagnos och då blir strategin annorlunda mot när det, som i de flesta fall, hittas i ett tidigare stadium. Det är viktigt att komma ihåg att påvisad spridning till lymfkörtlar i armhålan inte ses som ”spridd bröstcancer” utan som en ”lokal” sjukdom som har stor chans till permanent bot.

Orsaker till spridd bröstcancer

Om en cancer spridit sig ut i kroppen, bortom de närmaste lymfkörtlarna, talar vi om spridd eller ”generaliserad” bröstcancer. De metastaserna (”dottertumörerna”) kallas då fjärrmetastaser. Spridningen bygger på att cancerceller från den ursprungliga cancern flyttat sig med blodbanan och börjat växa till på en annan plats. Det har då antingen skett så att metastaser går att påvisa redan vid diagnos eller att enstaka celler gett sig iväg före diagnos och behandling, men inte upptäcks förrän månader till år senare.

Vid bröstcancer är de vanligaste platserna för fjärrmetastaser i skelett, lunga, lever och CNS. De benämns då efter platsen de etablerat sig på, till exempel skelettmetastaser eller lungmetastaser. Den som diagnostiserats med till exempel lungmetastaser har alltså inte fått ”lungcancer” utan har ”bröstcancer med lungmetastaser”.

Orsaken till spridd bröstcancer är antingen att diagnosen ställts ”för sent” (cancern har redan spritt sig) eller att de inledande kirurgiska och onkologiska (cytostatika, strålbehandling med mera) behandlingarna inte har fått bort alla cancerceller. Om en cancer visar sig ha spritt sig ut i kroppen efter de inledande kirurgiska och onkologiska behandlingarna kallas det för ett återfall (”recidiv”). Den som diagnostiserats med ett återfall i samma bröst har inte fått ”en ny bröstcancer” utan har ett ”återfall av sin bröstcancer”. Däremot är det för de som får cancer i det andra bröstet nästan alltid på grund av en ny bröstcancer.

Symtom

Fjärrmetastaser kan uppträda i inre organ som lunga, lungsäck eller lever, i huden, skelettet eller hjärnan med mera. Symtomen som det ger är beroende på var i kroppen det sitter (till exempel nytillkommen värk från skelettet eller huvudvärk). Det kan också vara sjukdomstecken som uppträder innan man egentligen känner några symtom av det. Till exempel gulhet i huden (på grund av levermetastaser som hindrar gallflödet) eller avvikande lab-värden.

Diagnostik

Det har i studier visat sig mindre användbart att leta metastaser hos symtomfria bröstcancerpatienter. Däremot är det viktigt att höra av sig vid nya, ihållande symtom som skulle kunna ha med cancern att göra. Lika viktigt är det då att sjukvården är lyhörd och är beredd att starta en utredning, med till exempel röntgenmetoder, för att utesluta ett återfall.

Om fjärrmetastaser hittas, i till exempel lungorna, är det viktigt att gå vidare med en fullständig undersökning för att se om det finns metastaser även någon annanstans. Det är också viktigt vid spridd bröstcancer att provta, eller operera ut, nyupptäckta fjärrmetastaser för att ställa diagnos med ännu större säkerhet och för att göra analyser som kan styra mot rätt typ av behandling.

Behandling

Skulle det vara enbart ett lokalt återfall i bröstet, och inga fjärrmetastaser, är också behandlingen oftast lokal, främst med ny operation. Men fjärrmetastaser, som alltså spritt sig via blodet, måste behandlas med läkemedel som går till hela kroppen, med blodet. Det görs då med målsättningen att bromsa sjukdomen och förhindra nya återfall.

Patienter som diagnostiserats med fjärrmetastaser ska diskuteras på en så kallad terapikonferens, där flera speicalistläkare medverkar. Vid bröstcancer finns många läkemedels-alternativ och det utvecklas hela tiden nya.

Utgångspunkten för diskussionen på terapikonferensen är tumörcellernas egenskaper (både i den ursprungliga bröstcancern och i de konstaterade metastaserna) och vilken behandling som givits tidigare. Även samsjuklighet och patientens biologiska ålder kan vägas in. Eftersom det finns så många behandlingsalternativ vid bröstcancer föreslås vanligen annan terapi än den som givits tidigare.

Förstås ska terapikonferensens förslag sedan stämmas av med patienten själv och dennes syn på olika alternativ vägas in. Målet, vid sidan av symtomkontroll, är oftast att förlänga livet. Det kan bli aktuellt med cytostatika (”cellgifter”), anti-östrogen medicinering, så kallade målstyrda behandlingar, immunterapi eller en kombination av dessa.

Prognos

Många patienter med spridd bröstcancer kan leva ett gott liv under många år, även om en permanent bot inte är möjlig. Beroende på tumörcellernas egenskaper, eventuella andra samtidiga sjukdomar och vad för behandlingar som givits tidigare varierar prognosen. Utifrån det och de egna önskemålen måste behandlingsinsatserna kunna anpassas till varje individ.

Att få ett besked om spridd bröstcancer

Att få besked om att man har en spridd cancer innebär en chock för många, även om reaktionen kan variera stort mellan individer. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med närstående, andra tycker det är påfrestande att berätta. Tveka dock inte att diskutera med läkare och kurator och annan vårdpersonal och ställ alla frågor du vill få svar på. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med Bröstcancerförbundet.