KBT effektivt mot sömnproblem

– Sömnproblem går att behandla och det är fantastiskt, säger Margareta Svaneby, leg. psykolog inom KBT och platschef för KBT-gruppen i Stockholm.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en strukturerad terapiform och är ett av de fält där det finns goda resultat. Behandlingsformen kännetecknas av tydliga målsättningar och är inriktat på att påverka det aktuella problemet (”nuet”).

– Det är en aktiv terapiform där terapeuten och klienten tillsammans jobbar för att lösa de problem som finns. KBT är mycket av ett samarbete då klienten tillsammans med mig som terapeut och psykolog i ett team försöker förändra beteenden och tankar som klienten har, säger Margareta Svaneby.

Sömnproblem – subjektiv upplevelse

Studier visar att KBT-behandling har en god effekt på  sömnproblem. Men hur fungerar egentligen behandlingsformen? Och när har man egentligen sömnproblem?

– Det är verkligen en subjektiv upplevelse. Jag skulle säga att man har sömnproblem när man själv upplever att man har det, förklarar Margareta.

När en person upplever att den har sömnproblem och vill genomgå en KBT-behandling berättar Margareta att man först gör en beteendeanalys av klienten. Man tittar på vad det specifikt är som personen ifråga lider av.

– Vi observerar hur individen sover och hur länge ha eller hon sover under en natt och utifrån det så börjar man behandlingen. Många har problem med insomning, vissa har långa insomningstider på flera timmar och andra somnar inte alls under vissa perioder. En del har problem med uppvaknande framförallt kring det man kallar för ”vargtimmarna” runt kl tre-fyra, och att man då vaknar  och känner sig uppe i varv. Det här är exempel på klassiska sömnproblem. Sedan finns det de som har sömnproblem på grund av aktiva mardrömmar, men det är mer ovanligt, säger Margareta Svaneby.

Uppskattning av sömnkvalité

I KBT-behandlingen ingår hemuppgifter för klienten. Margareta berättar att hemuppgifterna handlar om att registrera sömnen, utvärdera natten, hur lång tid det tog att somna, var klienten tvungen att ta sömntabletter och i så fall hur stor dos, hur många och hur långa uppvaknanden hade klienten och så vidare.

– Det handlar till exempel om att uppskatta kvalitén på sömnen, hur pigg man är och hur mycket man sover. En annan skattning är hur utvilad man är. Vissa kan sova sex timmar och är pigga och utvilade medan en annan kan känna sig helt färdig. Hur länge man sover behöver alltså inte höra ihop med hur pass utvilad man är.

Hur mycket man sover och hur sömnkvalitén är går många gånger hand i hand med hur dagen ser ut. Vissa personer har dåliga rutiner, är stressade på jobbet, har svårt att koppla av eller problem som gör att man grubblar på kvällen.

– Det är faktorer man måste ta i beaktande under KBT-behandlingen, att kontrollera hur dagen har varit och hur livet är i stort. Har en klient sovit för få timmar sätter man som mål att sova fler timmar, det handlar hela tiden om att förändra ett beteende som inte är bra för personen ifråga.

Är det vanligare med sömnproblem i vissa yrkesgrupper?

– Skiftarbetare har oftast sömnproblem skulle jag säga, främst de som jobbar natt här och där, där tiderna inte är reglerade. De har det  värst. Meningen är ju att man ska följa ljuset och mörkret, men när dygnsrytmen vänds så blir det svårt att sova.

Kognitiv beteendeterapi har visat sig ge bäst effekt mot sömnproblem, varför är det så tror du ?

– Om man jämför KBT med en tablett så är KBT faktiskt varaktigt. Behandlingen skapar en förändring där man bland annat får rutiner, som nedvarvning, och ger därmed de som har sömnproblem förutsättningar för bra nätter.

Risken att man hamnar i gamla vanor och mönster finns dock oavsett behandlingsform. Det menar Margareta är människans gissel.

– Människor kan åter hamna i samma  (destruktiva) mönster om man inte håller hårt på rutiner eller slutar med det som faktiskt fungerade och som gjorde att vi mådde bra. Fördelen med KBT är dock att man efter avslutad behandling får en plan och verktyg för vad det var som gjorde att jag mådde bra och att min sömn blev bättre. Råkar man falla in i gamla vanor så kan man snabbt gå tillbaka och se vad det var som gjorde att just jag blev bättre.