Behandling av insomni (sömnlöshet)

Man har tre olika behandlingsalternativ att välja på vid insomni (sömnlöshet) enligt följande turordning:

• Sömnhygien
• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Läkemedelsbehandling

Sömnhygien är det som är lättast att ta till sig, för det kan ju den som drabbats av insomni börja med omedelbart. Det finns tydliga vetenskapliga stöd för att den typen av råd, om de följs regelbundet, ger en klar lindring av förbättring av sömntid och sömnkvalitet hos den som drabbas av insomni (Läs artikeln ”Tips och råd vid sömnlöshet”.

Kognitiv beteende terapi (KBT)

Kognitiv beteendeterapi (KBT) av insomni är den behandlingsmetod som enligt ett flertal vetenskapliga studier visat sig ha den överlägset bästa effekten, jämfört med läkemedelsbehandling eller ingen behandling alls. Behandling med KBT vid insomni bör ledas av en terapeut, exempelvis en psykolog eller kurator som har en specialanpassad utbildning (dessvärre är det få terapeuter i Sverige som har denna kompetens). En möjlighet kan vara att den som önskar behandla sin insomni med KBT söker sig till en internetbaserad utbildning, som även den kan fungera mycket bra.

Grundprinciperna bakom KBT är sömnrestriktion och stimuluskontroll, vilket innebär att sovrummet förknippas med god sömn och den vakna tid man vistas i sovrummet minimeras.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel vid insomni, som används i syfte att förlänga sömnen och förbättra sömnkvaliteten benämnes "hypnotika".

Målsättningen med hypnotikanvändning är att medlet enbart skall användas en kort tid, gärna inte mer än två-tre veckor, speciellt om medlet intas varje kväll. Det finns annars en risk för att effekten avtar på sikt, och det kan även vara svårt att avsluta behandlingen efter en långvarig användning. Det finns en risk att användningen av hypnotika ersätter annan typ av behandling, som att exempelvis ”gå till botten” med det aktuella sömnproblemets eventuella bakomliggande orsaker.

Ett annat möjligt problem vid användning av hypnotika är, att trots att effekten på sömnen av läkemedlet är kort, så finns läkemedlet kvar i kroppen under dagen efter intaget av tabletten, en "hang-over"-effekt. Främst äldre personer kan få problem med detta, i form av allmän trötthet i kroppens muskulatur och försämrad reaktionsförmåga, som i sin tur kan innebära fara för exempelvis fallolyckor.

Vid tillfälliga sömnproblem, eller innan annan typ av behandling (som KBT) startat, kan det vara motiverat att behandla med ett hypnotikaläkemedel.

Numera används huvudsakligen så kallade bensodiazepinlikande hypnotika. Läkemedlet zopiklon, som är medellångverkande, används med fördel vid sömnproblem som sträcker sig över hela natten. Om insomningen är ett av huvudproblemen är läkemedlet zolpidem ett mer lämpligt terapival. Detta läkemedel har kortare verkningstid. Att observera är att dessa läkemedel har en stor beroendeframkallande potential, och därför skall användas med försiktighet och enligt läkarordination.

I Sverige används också en hel del läkemedel i avsikt att förbättra sömnen, där läkemedlets egentliga användningsområde är att motverka allergibesvär, så kallade "antihistaminer". Dessa läkemedel ger upphov till trötthet/sömnighet som en bieffekt och har inte någon plats egentligen som hypnotiskt läkemedel. Läkemedel tillhörande gruppen "antihistaminer" kan även utlösa och/eller försämra ”restless legs” - som i sig också ger sömnbesvär.

Nyligen har ett läkemedel som innehåller det så kallade ”sömnhormonet” melatonin introducerats på den svenska marknaden (Circadin®), som kan användas som enda läkemedelsbehandling under en begränsad tid vid sömnlöshet för personer från 55 år och uppåt.

Viktigt att tänka på i sömnsammanhang, är att depression kan ge upphov till sömnproblem. Då kan man ofta komma till rätta med sömnproblemet genom att behandla depressionen. Det är stor skillnad på hur de antidepressiva läkemedlen påverkar oss (vissa kan ge patienten sömnproblem). Det finns emellertid antidepressiva läkemedel, som ger sömnighet som bieffekt och dessa är speciellt lämpliga att använda.