Smärtor i bröstkorgen, symtomguide

Vad är smärtor i bröstkorgen?

• Smärtor i bröstkorgen förekommer relativt ofta och leder ofta till läkarbesök, bland annat eftersom smärtan kan göra att man blir orolig för att det är något fel med hjärtat eller lungorna.
• Ibland kan det vara svårt att skilja mellan smärtor som har sitt ursprung i bröstkorgsväggen och smärtor som kommer inifrån bröstkorgen.

Bröstmuskulaturen

• Bröstkorgsväggen består av revben och många olika muskler som ligger i flera lager mellan revbenen och ovanpå bröstkorgen. Detta är muskler som hela tiden är i användning vid andningen, och som samarbetar med skuldror och armar. Som alla andra muskler i kroppen kan också dessa muskler överbelastas och bli stela och ömma.
• Vid ihållande eller konstant återkommande smärtor i bröstkorgen är muskelbesvär en vanlig orsak till smärtorna.

Hur är smärtan?

• Smärta från hjärtat är ofta molande eller tryckande, medan muskelsmärtor är mer skarpa eller stickande. Smärta vid hjärtinfarkt kommer akut. Vid lungsjukdomar förekommer oftast också hosta och andnöd samtidigt.
• Rör det sig om muskelsmärtor tål man normalt fysisk ansträngning, medan smärtor från hjärtat förvärras vid fysisk ansträngning.
• Vid misstanke om att smärtorna kan komma från hjärtat, ska läkare kontaktas. I de flesta fall kan ett samtal och kanske en enkel undersökning avgöra om det rör sig om ett farligt eller ofarligt tillstånd.

Vad kan det vara?

Vanliga orsaker till återkommande eller långvariga smärtor

• Muskelsmärtor/spänningar/sträckning i bröstmuskulaturen:
  • Är den vanligaste orsaken. Smärtorna är ofta lokaliserade till vänster sida av bröstet.
  • Tillståndet är ofta förknippat med stress. Smärtor och obehag brukar vara mest framträdande vid vila och man kan vanligen anstränga dig utan att något särskilt händer.
• Revbenssmärtor eller -skador:
  • Beror i allmänhet på en skada eller ett slag mot bröstkorgen några dagar tidigare.
  • Ger smärtor vid djup inandning och det kan finnas ett område på bröstkorgen som ömmar om man trycker på det.
• Kärlkramp (angina pectoris):
  • Beror på förträngningar i hjärtats blodkärl, kranskärlen.
  • Karakteristiskt är smärta bakom bröstbenet. Smärtan uppträder i första hand vid fysisk ansträngning och försvinner inom några sekunder eller några få minuter vid vila.
  • Instabil angina pectoris är kärlkramp som uppkommer vid mindre ansträngningar, eventuellt i vila.
• Inflammationer i revbensbrosk (Tietzes syndrom eller kostokondrit):
  • Smärtorna kan komma i intensiva och kortvariga attacker och de utlöses ofta av fysiska rörelser, som vridningar. Ibland kan smärtorna bli kroniska med konstant värk i området.
  • Smärtorna kan förvärras genom djupa andetag, hosta eller nysningar och de kan stråla ut till arm och skuldra.
  • Vid kostokondrit finns inflammation i flera av broskövergångarna mellan revbenen och bröstbenet oftast revben två till fem. Tillståndet ger smärtor framtill i bröstkorgen, och förväxlas ofta med Tietzes syndrom – där som regel bara ett revben är involverat.
• Ankyloserande spondylit:
  • Reumatisk sjukdom i ryggen och i större leder
  • Sjukdomen präglas mer av stelhet än av smärta och svullnad. Men tillståndet kan ge smärtor och nedsatt rörlighet i bröstkorgen.

Vanliga orsaker till akuta smärtor

• Hjärtinfarkt:
  • Beror på tilltäppning av en eller flera av hjärtats blodkärl, kranskärlen.
  • Det uppstår kraftig smärta mitt i bröstet som varar över 30 minuter och som inte lindras av behandling med nitroglycerin. Smärtorna kan följas av illamående, yrsel, andfåddhet och/eller kallsvettning.
• Blodpropp i lungorna (lungemboli):
  • Ökad risk efter en operation, vid långvarigt sängläge, vid p-pilleranvändning, rökning, efter en förlossning och vid blodpropp i ett av benen.
  • Symtomens allvarlighetsgrad beror på blodproppens storlek – från måttliga andningssvårigheter, hosta och övergående bröstsmärtor till plöstligt insättande kraftiga bröstsmärtor, uttalade andningssvårigheter, blodiga upphostningar, blåfärgade läppar och snabb chockutveckling.
• Lunginflammation:
  • Uppstår oftast hos äldre och hos personer med försvagat allmäntillstånd.
  • Ger hosta med gulgröna eller roströda upphostningar, feber, nedsatt allmäntilllstånd, ofta andningssvårigheter, hosta, eventuellt smärtor vid andning.
• Sammanfallen lunga (pneumothorax):
  • Kan uppstå efter skada eller ibland utan anledning framförallt hos unga, vältränade, långväxta män.
  • Tillståndet uppstår akut och ger en stickande bröstsmärta och andningssvårigheter.
• Muskelkramper i magmusklerna:
  • De sneda musklerna på magen har sitt ursprung från de nedre revbenen
  • Kramper i dessa muskler kan komma akut och upplevas som om något vrider sig i den nedre delen av bröstkorgen och magen
  • Anfallen varar vanligen 10–30 sekunder

Mer sällsynta orsaker

• Lungcancer:
  • Uppträder oftast hos personer som har rökt en lång tid.
  • Vanliga symtom är långvarig hosta, blodiga upphostningar, andningssvårigheter, dålig matlust och viktminskning.

Vad kan man göra själv?

• Stress eller perioder med mycket oro ger lätt bröstkorgssmärtor som är ofarliga. Karakteristiskt för dessa smärtor är att de ofta är värre när man vilar eller försöker slappna av. Ofta märker man inte smärtorna när man är upptagen något eller anstränger dig. Sådana smärtor är sällan uttryck för något farligt, men det är ändå ett varning om att man kanske tar ut sig för hårt, och det kan vara bra att försöka hitta sätt att minska stressen.

När ska man söka vård?

• Kraftiga smärtor i bröstet eller i bröstkorgen som kommer akut bör snarast undersökas – särskilt om man har en ökad risk för hjärtsjukdom i form av högt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt eller höga kolesterolvärden.
• Långvariga bröstsmärtor bör också utredas, men det är mindre bråttom än vid akuta smärtor.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har smärtorna pågått?
• Har smärtorna varit ihållande, eller kommer de och går?
• Var är smärtorna lokaliserade?
• Strålar smärtorna ut någonstans?
• Kan du beskriva smärtorna? Stickande, svidande, tryckande, åtstramande?
• Blir det bättre eller sämre när du anstränger dig?
• Lindras smärtorna i vila? Hur snabbt försvinner smärtorna?
• Märker du andra symtom än bröstsmärtor? Hosta, andningssvårigheter, illamående, feber?
• Har du varit förkyld? Hostar du upp någonting?
• Förändras smärtorna vid rörelse?
• Har du fått ett slag mot bröstkorgen under den senaste veckan?
• Har du någon av följande riskfaktorer för hjärtsjukdom: rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes?
• Besväras du normalt av ångest och oro?

Undersökningar

• Vid misstanke om hjärtsjukdom undersöks hjärta och lungor och blodtryck.
• Vid misstanke om smärtor från bröstkorgsväggen kommer undersökaren klämma och trycka på bröstkorgen för att få en uppfattning av om smärtorna kommer från bröstkorgsväggen.
• I en akutsituation där misstanken om hjärtsjukdom är stor, ges tillfällig behandling före transporten till sjukhuset. Den drabbade kan komma att få en tablett med acetylsalicylsyra (ASA). Vid starka smärtor ges vanligen morfin och syrgas. Ofta får man en kanyl insatt i ett blodkärl.
• Om tillståndet inte uppfattas som en akut hjärtinfarkt, kan det bli aktuellt att ta olika blodprover, EKG och i vissa fall lungröntgen.

Remiss

• Sjukvårdsperonalen kan i de flesta fall ställa en ungefärlig diagnos, så att de patienter som har behov av sjukhusbehandling blir inlagda på sjukhus och de som kan behandlas utan att läggas in får den hjälp de behöver.
• När smärtorna kommer från skelett eller muskler i bröstkorgsväggen är ofta undersökning och bekräftelse på att det inte är någon farlig sjukdom tillräcklig hjälp.
• I vissa situationer kan det vara mycket svårt att avgöra vad som är orsaken till smärtorna utan att man genomför mer avancerade undersökningar. I sådana situationer blir man vanligen remitterad till sjukhus.