Smärta och svullnad i en enskild led, symtomguide

Vad är smärta och svullnad i en led?

• Medicinskt skiljer man besvär från en led och besvär från fler än en led. Inflammation av en led kallas på medicinskt språk för monartrit.
• Smärta lokaliserad till en led kan föreligga samtidigt som svullnad, värmeökning, rodnad och/eller nedsatt rörlighet i samma led.
• En led består av ben och brosk, samt en omgivande ledkapsel. Inne i leden finns en ledhinna och ledvätska. Kring lederna finns ledband, senor och muskler. Alla de här strukturerna kan ge upphov till smärta vid sjukdom.
• Ledvärk är en vanlig orsak till läkarbesök.

Vad kan orsaken vara?

• Vid ledvärk och samtidig svullnad, värmeökning och/eller nedsatt rörelseförmåga har det uppstått en inflammation i själva leden. Detta kan vara början på en artritsjukdom (ledinflammation), en bakteriell infektion som utlöst inflammation, eller orsaken kan vara en akut skada.
• Vid klassisk gikt räcker ofta sjukdomshistorien, inspektion av stortåns grundled och blodprov för att kunna ställa diagnosen.

Vanligare orsaker

• Gikt:
  • Upprepade ledinflammationer. Uppträder oftast hos medelålders män. Det föreligger ofta långa perioder utan besvär mellan anfallen.
  • Oftast lokaliserat till stortåns grundled men kan förekomma i andra leder och som slemsäcksinflammation (bursit).
  • Anfallet utvecklar sig och når sin höjdpunkt efter några timmar. Det är nästan omöjligt att belasta leden och minsta lilla beröring är smärtsam. Mjukdelar och huden runt den aktuella leden svullnar upp och blir röda. Eventuellt kan huden flagna några dagar/veckor efter anfallet.
• Ledinflammation efter annan infektiös sjukdom (reaktiv artrit):
  • Ofta lokaliserad till större leder, i exempelvis knäleden. Kan komma efter en infektion i urinvägar eller tarm
  • Ger svullnad, rodnad ökad temperatur lokalt, smärta och nedsatt rörlighet i den angripna leden
• Ledgångsreumatism (reumatoid artrit):
  • Drabbar 0,5–1 procent av befolkningen, oftast kvinnor. Förekommer oftast i många leder, men kan också finnas i i en enskild led
  • Kronisk, återkommande inflammatorisk sjukdom som särskilt angriper de små lederna i händer och fötter
  • Börjar ofta smygande i finger- och tålederna, kan med tiden också angripa större leder. Är vanligen symmetrisk och kan även debutera som en inflammation i en enskild led, särskilt hos barn
• Skador:
  • Smärta och svullnad kan bero på blödning i leden, en övergående inflammationsreaktion vid skador eller överbelastning av en led
  • Vid meniskskador kan knäet låsa sig och kan man höra knastrande ljud från leden när man rör den
• Artros:
  • Drabbar oftast leder som utsätts för mycket belastning, såsom knän, höfter och fingrar
  • Uppträder i regel hos personer över 60 år 
  • Lederna är ofta stela efter att man har vaknat, men stelheten är övergående och kvarstår vanligtvis mindre än en halvtimme. Smärtorna tilltar vid belastning. Rörligheten i leden är vanligtvis nedsatt. Lokal svullnad eller värmeökning är sällsynt men kan förekomma vid akuta försämringar efter till exempel överbelastning
• Vid kronisk inflammationssjukdom i tarmen (Crohns sjukdom, ulcerös kolit).
• Smärtor som härrör från höften, särskilt vanligt hos barn

Sällsynta orsaker

• Bakteriell infektion i led (bakteriell artrit):
  • Oftast är en sådan inflammation lokaliserad till knäleden
  • Riskfaktorer för sådan inflammation är konstgjord led (protes) insatt i höft eller knä, nålstick i leden (ledpunktion), hudinfektion, ledkirurgi, reumatism, hög ålder (>80 år) och diabetes mellitus
  • Det är ett allvarligt tillstånd som kan leda till att leden förstörs – snabb utredning och behandling är viktigt
• Bakteriell infektion i skelettet (osteomyelit):
  • Kan ibland ge svullnad i en led. Vanligare hos barn. Hos vuxna kan det förekomma vid benbrott eller operation av skelettet
  • Ger feber, frossa, smärta och ömhet i den påverkade skelettdelen
• Inflammation i brosk och ben (osteokondrit):
  • En benbit kan lossna från ledytan och kila fast sig i ledhålan
  • Patienterna är vanligtvis mellan 15 och 20 år
  • Det typiska är att leden har utsatts för en eller flera tidigare skador – ofta knäleden. Andra symtom är låsningar i leden, knäsmärtor, ostadighetskänsla och svullnad.
• Övriga:
  • Sarkoidos, en sjukdom som kännetecknas av inflammation och som kan angripa många organ i kroppen
  • Systemisk lupus erythematosus (SLE), en kronisk inflammationssjukdom i bindväven
  • Hudsjukdomar såsom rosfeber (erysipelas) kan likna besvär från leden

Vad kan man göra själv?

• Vid de flesta tillstånd bör man avlasta leden för att undvika att tillståndet förvärras.
• Vid många tillstånd kan enklare smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel ge symtomlindring.

När ska man söka vård?

• Vid plötsligt påkommen akut smärta och svullnad i en led, utan känd aktuell skada, eller vid rodnad över leden bör man söka vård.
• Man ska söka akut vård om man har risk för en bakteriell ledinflammation:
  • Ger ofta kraftig värk, svullnad och rodnad i leden med symtom som feber och sjukdomskänsla
  • Riskfaktorer är bland annat diabetes, vissa cancersjukdomar, långvarig infektion, ledprotes eller annat inopererat främmande föremål i kroppen

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har du haft besvär? Hur startade tillståndet? Började det efter en skada?
• Skada:
  • Hur snabbt uppstod besvären i leden?
  • Har leden låst sig? (svårt att sträcka ut den)
• Ingen skada:
  • Har du haft liknande smärta tidigare? I samma led? I andra leder?
  • Har leden varit utsatt för större belastningar nyligen?
  • Har du nyligen haft någon infektionssjukdom på något annat ställe i kroppen?
  • Har du andra sjukdomar?
• Andra symtom?
  • Feber? Trötthet? Viktnedgång?
• Använder du läkemedel?
• Förekommer någon ledsjukdom i släkten?

Undersökningar

• Den aktuella leden bedöms genom att titta efter felställningar, svullnad och rodnad, samt även känna på leden och testa rörligheten.
• Vid misstanke om underliggande sjukdom kan en mer omfattande undersökning vara aktuell, såsom bedömning av hjärt- och lungljud, blodtryck, feber, utslag och lymfkörtlar.
• Ofta tas prover för att bedöma graden av inflammation och för att påvisa eventuella orsaker till ledinflammationen. 
• Man kan behöva tappa ut lite ledvätska för att undersöka om den innehåller blod, kristaller, inflammationsceller eller bakterier.
• Röntgen kan i vissa fall behöva genomföras.

Remiss

• Om det finns tecken på bakterieinfektion i leden blir man skickad till sjukhus direkt.