Axel-/skuldersmärtor, symtomguide
Vid axelsmärta kan det röra sig om sjukdom eller skada i själva leden, inflammation i senorna eller ledkapseln eller slemsäcksinflammationer. Vanligast är att smärtorna kommer från senor i axeln.
Vad är skuldersmärtor?
Med skuldersmärtor menas smärtor som utgår från strukturer i och omkring själva axelleden eller leden mellan nyckelben och skulderblad (AC-leden). Det är mycket vanliga besvär.
Axelleden är en komplicerad led där rörelser sker i alla riktningar. Leden omges av ledkapsel, ledband och många senor. Tillsammans bildar de en kappa runt axelleden som är viktig både som stöd för leden och för normal funktion och rörlighet. Det finns också slemsäckar (bursor) som ska göra så att senorna glider smidigt i förhållande till varandra.
Vid axelsmärta kan det röra sig om sjukdom eller skada i själva leden, inflammation i senorna eller ledkapseln eller slemsäcksinflammationer. De allra flesta fall av skuldersmärta beror på överbelastning eller felbelastning. Vanligast är att smärtorna kommer från senor i axeln.
Vad kan vara orsaken?
Vanliga orsaker
- Senskador:
- Utgör 75 procent av alla skulderbesvär och cirka fyra av fem beror på skada i supraspinatussenan
- Ger smärta i axeln och smärtan förvärras när rörelser som belastar senan utförs
- Akut slemsäcksinflammation:
- Utgör cirka tre procent av alla axelbesvär och kan förekomma tillsammans med seninflammation
- Akut slemsäcksinflammation börjar ofta med akuta smärtor som stör nattsömnen. Tillståndet ger smärta vid de flesta rörelser
- Kronisk slemsäcksinflammation:
- Utgör drygt tio procent av alla axelbesvär
- Ofta ett långvarigt förlopp där vissa rörelser och belastningar förstärker smärtan
-
Ledkapselinflammation (kapsulit):
- Utgör cirka tio procent av alla skulderbesvär och varannan av dem beror på tidigare skada
- Tillståndet karaktäriseras av smärta och nedsatt rörlighet – stelhet ("frozen shoulder")
- Skador vid idrott eller fall:
- Kan ge blödningar i och runt senor, som i sin tur kan orsaka inflammationsreaktioner
- Det är viktigt att utesluta frakturer i ben
- Smärtor som följd av att axeln vid flera tillfällen gått ur led (luxation):
- Beror på skador på leder och ledband
Ovanligare orsaker
- Överbelastning i AC-leden:
- AC-leden står för akromioklavikularled, en led som finns mellan en del av skulderbladet och nyckelbenet
- Beror ofta på en skada som kan ge slappa ledband och inflammationsreaktion samt på sikt förslitningar mellan bendelarna, artrosförändringar
- Tillståndet karakteriseras av smärtor över AC-leden och smärtor som går upp i nacken
-
Senruptur:
- Efter upprepade skador på supraspinatussenan kan det uppstå små bristningar och åldersförändringar och till slut går hela senan av. Det kan också uppstå akut vid olyckor
- Personer med senruptur till följd av åldersförändringar är ofta i fyrtioårsåldern och kan berätta om upprepade skador eller belastningar. Ibland har tidigare behandling skett med lokala kortisonsprutor
- Ofta föreligger framför allt en kraftnedsättning i axeln
- Nervinklämning:
- En nerv (n. suprascapularis) kan komma i kläm i skuldran. Förekommer oftast hos idrottsutövare, till exempel volleybollspelare, simmare, kastare och tennisspelare
- Ger nedsatt kraft i vissa rörelser och smärtor baktill i skuldran
- Behandlingen är avlastning och särskilda övningar. Om ingen effekt uppnås inom sex till tolv månader övervägs operation
- Reumatisk sjukdom:
- Till exempel reumatoid artrit eller polymyalgia reumatica
- Artros i axelleden:
- Ofta föreligger smärta i axeln med tilltagande stelhet i axeln
- Personer med artros i axelleden är ofta över 65 år
- Broskskador i axelleden:
- Kan bero på åldersförändringar eller en akut skada
- Ibland förekommer lätta smärtor och ett klickande ljud från axeln
- Andra sällsynta orsaker:
- Till exempel infektion, tumör, blodcancer, diskbråck
Vill du få mer kunskap om migrän?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om migrän får du användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård. Du får information om olika behandlingsalternativ, ta del av nya forskningsrön inom området och lära dig om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient eller närstående.
Vad kan man göra själv?
De flesta skulderbesvär går över av sig själva med tiden, men det kan ta flera månader eller år. Om man har besvär på ena eller båda sidorna kan man begränsa smärtorna på följande sätt:
- Undvika ensidigt arbete och kontrollera din arbetsställning
- Ta pauser
- Utföra övningar enligt läkarens eller fysioterapeutens instruktioner
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
När ska man söka vård?
Man bör söka vård vid svåra smärtor, långvariga besvär eller vid skador som fall eller slag mot skuldran och därpå följande smärtor.
Utredning
Sjukdomshistorien
Frågor som läkaren kan ställa:
- Hur länge har du haft problem?
- Hur började det hela?
- Har du haft någon axelskada? Vad hände?
- Har du ett arbete eller sysslar du med någon aktivitet som frestar på axeln?
- Kan du beskriva noggrant var smärtan sitter?
- Strålar smärtan ut i armen? Var?
- Gör det ont även i vila? Om natten?
- Kan du berätta vilka rörelser i skuldran eller med armen det är som utlöser smärtorna?
- Kan du berätta vilka belastningar på skuldran eller armen det är som utlöser smärtorna?
- Har du någonsin varit med om att axeln hoppat ur led?
- Vilka konsekvenser har skulderbesvären för din arbetssituation eller andra dagliga aktiviteter?
Undersökningar
Vid undersökning av axeln tittar läkaren efter synliga förändringar över skuldran. Genom att testa olika passiva och aktiva rörelser i skuldran kan läkaren bedöma axelns funktion och vad som orsakar smärtan. Ibland ger läkaren lokalbedövning i axeln i det område som misstänks vara orsaken till smärtan. Om smärtan då försvinner hjälper det i diagnostiken.
Röntgen tillför oftast inget vid skuldersmärta. I vissa fall görs en magnetkameraundersökning eller ultraljud av axeln för att kartlägga strukturerna i axeln. Det görs framför allt om man överväger att utföra ett kirurgiskt ingrepp/operation. Vid misstanke om reumatiska besvär tas blodprover.
Remiss
De flesta behandlas av allmänläkare och eventuellt fysioterapeut, men ibland skickas en remiss till en ortoped eller reumatolog.