Smärta och svullnad i flera leder, symtomguide

Vad är ledvärk i flera leder?

• Smärta i flera leder kan bero på sjukdomar som leder till inflammation i leden (artrit) eller sjukdomar utan artrit (artralgi):
  • Vid inflammation ses vanligen svullnad, värmeökning, rodnad, smärta och/eller nedsatt rörlighet i leden/lederna
• Inflammation i två till fyra leder kallas oligoartrit, om det rör sig om fem eller flera leder kallas det polyartrit:
  • Vid inflammation i en led talas om monartrit
• Alla leder består av ben och brosk, samt en omgivande ledkapsel. Inne i leden finns synovialmembranet som bland annat bildar ledvätska. Kring lederna finns ledband, senor och muskler. Alla de här strukturerna kan ge upphov till smärtor vid sjukdom.
• Ledvärk är en vanlig orsak till läkarbesök.

Vad sker i lederna?

• Vid ledvärk och samtidig svullnad, värmeökning och/eller nedsatt rörelseförmåga har det uppstått en inflammation i lederna.
• Vid klassisk gikt räcker som regel sjukdomshistorien och en inspektion av inflammationen i stortåns grundled för att på goda grunder misstänka diagnosen. Ofta förekommer gikt endast i en led.

Vad kan orsaken vara?

Orsaker utan inflammation i lederna

• Artros:
  • Oftast i leder som utsätts för mycket belastning, såsom knän, höfter och fingrar.
  • Uppträder i regel hos personer över 60 år
  • Lederna är ofta stela efter vila, men stelheten är övergående och går över när man fortsätter röra leden. Smärtorna tilltar vid belastning. Rörligheten i leden är vanligtvis nedsatt. Lokal svullnad eller värmeökning är sällsynt men kan förekomma vid akuta försämringar efter till exempel överbelastning
• Fibromyalgi:
  • Fibromyalgi är en smärtsjukdom som kännetecknas av långvariga och utbredda smärtor inklusive leder och muskler från flera ställen av kroppen under minst tre månader
  • Symtombilden är framförallt långvarig och utbredd onormal ömhet i kroppen, ofta i kombination med handikappande trötthet, sömnstörning och störningar i koncentrations- och minnesförmåga
  • Diagnosen bestäms utifrån särskilda kriterier och grundar sig på patientens sjukhistoria och läkarens undersökning av patienten
• Andra tillstånd med långvarig smärta.
• I samband med vissa virusinfektioner.
• Vid depression. 
• Vid hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln).
• Vid överrörliga leder.

Orsaker med inflammation i lederna

• Ledgångsreumatism (reumatoid artrit):
  • Drabbar 0,5–1 % av befolkningen, oftast kvinnor. Uppträder som regel i många leder
  • Kronisk, återkommande inflammatorisk ledsjukdom som särskilt angriper de små lederna i händer och fötter
  • Börjar ofta med smygande inflammation i finger- och tåleder. Kan även börja med en inflammation i en enda led, men kan även angripa större leder. Är vanligen symmetrisk
• Ledbesvär vid psoriasis:
  • I flertalet fall föregås ledinflammationen av psoriasis. Patienter med uttalad psoriasis har ofta ledsymtom, men vid svår ledsjukdom (psoriasisartrit) är ofta hudengagemanget lindrigt och kan även saknas.
  • Det rör sig ofta om en asymmetrisk inflammation med engagemang av flera leder i samma finger/tå
• Ledinflammation efter annan sjukdom (reaktiv artrit):
  • Förekommer ofta i stora leder i benen såsom knäleden, men flera leder kan angripas samtidigt. Kan komma efter infektion i urinvägarna eller i tarmen
  • Ger svullnad och rodnad med ökad temperatur lokalt, smärta och nedsatt rörlighet i den angripna leden
• Gikt:
  • Upprepade ledinflammationer. Uppträder oftast hos medelålders män, vanligtvis med långa perioder utan besvär mellan anfallen.
  • Ledinflammationen är från början oftast lokaliserad till stortåns grundled men efterhand kan inflammation förekomma i andra leder som fotled, knä och armbåge, samt som slemsäcksinflammation (bursit).
  • Anfallet utvecklar sig och når sin höjdpunkt efter några timmar. Det är nästan omöjligt att belasta leden och minsta lilla beröring är smärtsam. Den aktuella leden är svullen och röd. Eventuellt kan huden flaga några dagar/veckor efter anfallet.
• Polymyalgia reumatica:
  • Detta är ett reumatiskt tillstånd som kännetecknas av smärtor och morgonstelhet i minst två av tre muskelgrupper i skuldrorna, nacken eller höftpartiet. Det finns tecken på generell sjukdom (cirka 30–50 %) med trötthet, orkeslöshet, huvudvärk och feber
  • De flesta har förhöjd sänka, men tillståndet förekommer också med normal sänka
• Bakterieinfektion i led:
  • Oftast uppstår sådana infektioner en stor led
  • Riskfaktorer för sådan inflammation är konstgjord led (protes) insatt i höft eller knä, hudinfektion, nålstick i leden (ledpunktion), ledkirurgi, reumatisk sjukdom, hög ålder (> 80 år) och diabetes mellitus
• Systemisk lupus erythematosus (SLE):
  • Autoimmun sjukdom, som är vanligast bland yngre och medelålders kvinnor
  • Sjukdomen kan ge symtom från många organsystem. Symtomen är ofta ospecifika och växlande, som smärtor i muskler och leder, utslag i ansiktet, psykiatriska symtom
  • Lågt blodvärde, förhöjd sänka och låga blodplättar är vanliga fynd vid analys av blodprover
• Sarkoidos:
  • En sjukdom som kan angripa många organsystem. Den kan ha ett akut eller kroniskt förlopp och debuterar ofta i 30–40 årsåldern
  • Tecken på tillståndet kan vara kraftlöshet, feber, långvarig hosta utan förklaring, tung andning – eller så upptäcks tillståndet av en slump. Hos över 90 procent är lungorna angripna.
  • Kan också påverka hud, ögon, leder, nerver, lever, njurar och hjärta
• Polymyosit:
  • En sällsynt reumatisk muskelsjukdom där hälften av patienterna har muskelsmärtor
  • Den börjar oftast med ökande muskelsvaghet, huvudsakligen i bäcken- och skuldergördeln.
• Sen reaktion efter fästingbett (borrelios):
  • Kan ge ledinflammationer, utslag och symtom från nervsystemet
• Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom):
• Ankyloserande spondylit, AS, är en kronisk reumatisk inflammation där främst ryggen, bäckenet och bröstkorgen angrips
• De vanligaste besvären är smärta och stelhet i ryggen, ofta i ländryggen och upp mellan skulderbladen
• Typiskt är smärta som förbättras av aktivitet och försämras i vila
• Barnreumatisk ledsjukdom:
  • Kontinuerlig inflammation i en eller flera leder, debuterar före 16 års ålder och där andra orsaker har uteslutits
  • Symtomen kan utvecklas långsamt. Allmänsymtom som trötthet, feber och utslag förekommer. Morgonstelhet och hälta är vanligt, smärtan ofta mindre uttalad
• Ledinflammationer kan också förekomma hos personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom, ulcerös kolit).
• Vissa infektioner med virus kan leda till ledinflammationer:
  • Exempelvis hiv-virus och hepatit-C-virus
• Vissa läkemedel kan leda till ledinflammationer:
  • Vissa antibiotika, läkemedel mot diabetes och mirtazapin (medel mot depression)

Vad kan man göra själv?

• Oftast bör man avlasta lederna för att undvika att tillståndet förvärras.
• I vissa fall kan man själv ta smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel för att dämpa besvären. 

När bör man söka vård?

• Vid kvarstående smärtor i flera leder bör man söka vård för bedömning om en vidare utredning behövs.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har tillståndet varat? Hur startade tillståndet? Är besvären konstanta, kommer de och går, eller blir det bara värre och värre? Flyttas ledsmärtorna från led till led?
• Vilka leder är angripna? Är det svullet runt lederna?
• Har du ont på natten? I vila? Är du stel efter att ha sovit? Försvinner stelheten efter ett tag?
• Känner du dig allmänt sjuk? Har du feber? Har du eller har du nyligen haft utslag? Har du nyligen haft en infektion i mag-tarmkanalen eller en sexuellt överförbar infektion? Är du torr i mun eller slemhinnor? Har du sår i mun och ögon?
• Har du haft liknande smärta tidigare?
• Förekommer det ledsjukdomar i familjen?
• Har du andra sjukdomar? Använder du läkemedel?

Utredning

• Man lägger särskild vikt på undersökning av de leder du har ont i – tittar efter svullnad, rodnad, lokal värmeökning och nedsatt rörlighet. Det är också viktigt att se om andra strukturer runt leden är påverkade, såsom slemsäckar eller muskelfästen. 
• Eftersom många tillstånd som kan ge ledvärk i många leder kan påverka olika organ, görs ofta en noggrann bedömning av lungor, hjärta, lymfkörtlar, ögon, mage och nerver.
• Vid påvisad inflammation i leder blir det aktuellt att utreda tillståndet med diverse blodprover.
• Röntgen görs ofta för att se om leden är påverkad av inflammationen.

Remiss 

• I de flesta fall av inflammatorisk sjukdom skickas en remiss till en reumatolog för att bedöma och behandla tillståndet. 

Illustration av normal led (fingerled)	Akut ledgångsreumatism, reumatoid artrit (RA)
Kronisk reumatism	Slutstadium av ledgångsreumatism