Handbesvär, symtomguide

Vad är handbesvär?

• Med handbesvär menas smärtor, svullnader, felställningar och skador på nerver som ger nedsatt funktion i handled, händer eller fingrar.
• Händerna består av ett flertal olika ben och många leder. Det finns ett nätverk av muskler, senor, ledband och många nervtrådar. Alla dessa strukturer kan orsaka smärta vid sjukdom.
• Orsaken finns som regel där smärtan eller symtomet är lokaliserad, medan smärtor från handleden kan stråla hela vägen upp till armbågen.
• I de flesta fall är det enkelt för en läkare eller fysioterapeut att ställa rätt diagnos genom frågor och undersökning av handen. Eftersom orsaken till besvären många gånger är känd och ofta snabbt går över, är det få som uppsöker sjukvård.

Vad är orsaken till handbesvär?

Vanliga orsaker

• Seninflammationer i handleden:
  • Uppstår ofta som en följd av akut eller upprepad överbelastning
  • Smärtor uppkommer framförallt vid användning av handen och leder till nedsatt funktion i handen
• Artrosförändringar i fingerleder:
  • Uppkommer ofta hos äldre personer eller personer som har haft stora yrkesmässiga belastningar på fingrarna
  • Ofta föreligger svullna leder som är ömma när man klämmer på dem, och de har minskad rörlighet
  • Smärtor uppkommer vid belastning. Oftast i de yttersta lederna i fingrarna (Heberdens knutor) eller i tummens grundled
• Karpaltunnelsyndrom:
  • Beror på att medianusnerven kläms ihop vid handleden, mer sällan i armbågen eller i armhålan
  • Ger smärtor, stickningar och domningar på handflatesidan av handen och ut i tumme, pekfinger, långfinger och halva ringfingret. Med tiden försvagas muskulaturen
  • Symtomen ökar ofta på natten eller om armen hålls stilla. Det hjälper ofta att skaka eller massera handen
• Dupuytrens kontraktur:
  • Tillståndet ökar med åldern och är 5–10 gånger vanligare bland män jämfört med kvinnor
  • Det är en sammandragning, eller en så kallad kontraktur, av sendrag i handflatan och fingrarna, som efterhand gör det omöjligt att sträcka ut handen och fingrarna. Handen knyts långsamt ihop och man kan inte öppna den
• Triggerfinger:
  • Triggerfinger beror på en irritation och svullnad av böjsenan till en av fingrarna, något som leder till att senan (fingret) "hänger sig" i böjd ställning
  • Tillståndet har fått sitt namn efter den position fingret ofta är i, nämligen avtryckarpositionen. Ofta klarar inte fingret att räta ut sig själv, men med hjälp av press från den andra handen, "lossnar" fingret snabbt
• Reumatoid artrit:
  • Kronisk inflammationssjukdom i kroppens små leder, det vill säga främst händer och fötter.
  • Drabbar 1–2 % av befolkningen och är vanligast bland kvinnor
  • Tillståndet börjar smygande i de yttersta lederna och kan därefter flytta sig till lederna innanför. Ofta lika på båda händerna. Lederna är svullna, varma, smärtsamma och har nedsatt rörlighet. Morgonstelhet är typiskt
• Gikt:
  • Akut inflammation i en eller fler leder, oftast en led i taget, som beror på att kristaller av urinsyra fälls ut i leden
  • Leden börjar göra ont och blir varm, röd och svullen. I regel börjar anfallet på natten och man vaknar av smärtan
  • Alkoholintag är en av de viktigaste riskfaktorerna, särskilt öl och sprit. Läsk/saft som är rik på fruktsocker (fruktos) kan också utlösa anfall, liksom mat som innehåller höga halter av ämnet purin, som kött, inälvsmat och skaldjur. Övervikt är också en riskfaktor
• Fraktur:
  • Flera olika frakturer kan uppstå i handen
  • Felställning efter skada är det mest typiska fyndet
  • Lokaliserad ömhet på brottstället talar också för fraktur
• Ganglion:
  • Ganglion är en rund, "geléaktig" godartad tumör, 0,5–2,0 cm i diameter, som utgår från en ledkapsel eller en senskida
  • Den finns oftast på ovansidan av handleden och kan vara symtomfri eller ge smärtor/obehag

Ovanligare orsaker

• Skada på ulnarisnerven:
  • Beror som regel på klämning eller stöt mot nerven på baksidan av armbågen, eventuellt vid skada i handleden eller tryck mot nerven på lillfingersidan av handleden (till exempel vid cykling)
  • Man får smärtor och domning i ringfingret och lillfingret, och de små handmusklerna inne i handen kan försvagas
• Skada på radialisnerven:
  • Beror på tryck mot radialisnerven vid mellersta bakre delen av överarmsbenet (humerus), eventuellt nervskada vid överarmsbrott, eventuellt efter att axeln har varit ur led
  • Skada kan också ske under djup sömn i alkoholpåverkat tillstånd genom att överarmen utsätts för yttre tryck varvid nerven kläms mot överarmsbenet
  • Sträckfunktionen i handleden och fingrarna förlamas
• Lokalt smärtsyndrom (reflexdystrofi):
  • Kan uppstå efter en skada, till exempel en underarmsfraktur
  • Symtomen är en kombination av tecken på försvagad muskulatur, försvagad känsel och förändringar i huden
  • Smärta är det mest karakteristiska enskilda symtomet och har ofta inget samband med den utlösande skadan
  • Smärtan beskrivs ofta som ihållande, brännande och provoceras av rörelse eller stress. Smärtan kan förflytta sig ut i handen och fingrarna
• Diabetes typ 1 och typ 2:
  • Kan sent i förloppet utveckla nervskador som hämmar handfunktionen
• Senruptur:
  • Förekommer sällan i handen
  • Ger fel ställning, nedsatt aktiv rörlighet och nedsatt kraft i den led som drabbas av skadan
• Infektioner i huden:
  • Ger rodnad, ömhet, svullnad, smärtor och nedsatt funktion
• Tumörer:
  • Om den utgår från skelettvävnad kan du ofta känna den
  • I senor kan en tumör ge funktionsnedsättning och kännbar svullnad

Vad kan man göra själv?

• Få har behov av en speciell behandling utöver information och råd eftersom många handbesvär är lindriga och går över av sig själva eller med vila och avlastning, till exempel i form av förbandsduk eller bandage.
• Ofta kan läkemedel ur gruppen NSAID ha god effekt, som till exempel ibubrofen eller naproxen. Dessa läkemedel kan man köpa på apotek. 

När ska man söka vård?

• Vid långvariga besvär eller vid besvär som har uppkommit under kort tid, ska man söka vård. 

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har du haft problem? Har du haft liknande problem tidigare?
• Hur startade besvären?
• Har du drabbats av en skada?
• Har du överbelastat handen?
• Har du besvär när du använder handen? Vad lindrar besvären?
• Har du smärtor och är du stel i lederna?
• Finns det tecken på infektion?
  • Värme, rodnad, smärta, nedsatt funktion?
• Har du förändringar i båda händerna?
• Märker du av stickningar eller domningar i handen eller fingrarna?
  • Vilka fingrar?
• Finns det andra i familjen med liknande besvär (till exempel Dupuytrens kontraktur eller reumatoid artrit)?

Undersökningar

• Man gör en noggrann undersökning av handen och bedömer eventuella knutor och svullnader, rörlighet i leder, kraft i senor och muskler samt känsel och kontrollerar om det finns tecken på muskelförtvining.
• Det kan även bli aktuellt att utföra särskilda tester av funktionen i bestämda senor och nerver.
• För att hitta eventuellt underliggande sjukdom kan olika blodprover tas i enskilda fall.

Remiss

• Beror på vilken diagnos som ställs. De flesta tillstånd kan behandlas av allmänläkare på vårdcentral.
• Röntgen kan i undantagsfall vara till nytta.