Armbågssmärtor, symtomguide
Armbågssmärtor är smärtor i eller runt armbågen. De beror ofta på skador eller överbelastningar.
Vad är armbågssmärtor?
- Armbågssmärtor är smärtor i eller runt armbågen. De beror ofta på skador eller överbelastningar. Smärtor på utsidan av armbågen är särskilt vanliga, så kallad lateral epikondylalgi eller tennisarmbåge.
- Lokaliseringen av var det gör ont är viktig för att ställa rätt diagnos. I en del fall beror armbågssmärtor på utstrålande smärtor från axlar, nacke, handled eller hjärta.
Förekomst
- Belastningsskador i armbågen är vanliga både i arbetslivet och inom idrotten.
Vad är orsaken till armbågssmärtor?
Vanliga orsaker
-
Tennisarmbåge (lateral epikondylalgi):
- Är den vanligaste orsaken till armbågssmärtor. Det finns smärta i ett senfäste på yttersidan av armbågen som beror på akut eller långvarig överbelastning.
- Tillståndet ger måttliga smärtor som förvärras vid användning av handen och ömhet när man trycker mot benet på utsidan av armbågen.
-
Golfarmbåge (medial epikondylalgi):
- Är mindre vanligt än tennisarmbåge. Det finns smärta i ett senfäste på insidan av armbågen som beror på överbelastning
- Tillståndet ger måttliga smärtor på insidan av armbågen som förvärras vid användning av handen
- Inflammation i slemsäcken på baksidan av armbågen (olekranonbursit, student's elbow):
- Är ett vanligt tillstånd som ofta beror på långvarigt tryck eller irritation mot baksidan av armbågen
- Ger ofta lokal svullnad, ofta smärtfri, men inflammationen kan bli kraftig och ge rodnad och smärtor. Det finns ingen smärtökning vid rörelser av leden. Kan bero på infektion av bakterier. Vid kraftiga besvär bör man söka läkare
-
Musarm:
- Begreppet musarm inkluderar alla de symtom som kan uppstå i samband med upprepade rörelser av muskler, ledband, senor och nerver i armbågsområdet
- Musarm är ett tillstånd som omfattar många olika tillstånd i axel, arm, handled och hand, vilket gör att både symtombild och diagnos varierar
Sällsynta orsaker
- Inflammation i fästet för böjsenan på framsidan av armbågen (bicepstendinit):
- Tillståndet beror på överbelastning i form av aktiviteter som innebär upprepade böjningar i armbågen och utåtrotation av handen (handflatan upp)
- Ger främre armbågssmärtor och nedsatt kraft vid böjning av armbågen
- Inflammation i fästet för sträcksenan på framsidan av armbågen (tricepstendinos):
- Beror på upprepade rörelser där man sträcker armbågen
- Ger bakre armbågssmärtor som förvärras vid kraftig sträckning av armbågen.
- Ledyteskador:
- Eventuellt med lös benbit (osteokondrit)
- Strålbenet dras ut från ledkapseln ("pigluxation"):
- Kan uppstår hos ett barn när en vuxen rycker i armen
- Nervskador:
- Radialisnerven – ger utstrålande smärtor på ovansidan/utsidan av underarmen och i armbågen
- Ulnarisnerven – "änkestöt", utstrålande smärtor längs insidan av underarmen och ut i fingrarna på lillfingersidan
- Medianusnerven – utstrålande smärtor på undersidan av armen och ut i handen.
-
Reumatoid artrit:
- Kronisk ledinflammation i framför allt fingrar och tår, mer sällan i armbågen
- Hjärtinfarkt:
- Kan ge utstrålande smärtor i vänster arm, också i armbågen
Fraktur i armbågen
- Fraktur i nedre delen av överarmsbenet
- Fraktur i capitulum humeri
- Fraktur i olekranon
- Fraktur i collum radii
- Fraktur i caput radii
- Fraktur på underarmen
- Armbåge ur led
Vill du få mer kunskap om migrän?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om migrän får du användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård. Du får information om olika behandlingsalternativ, ta del av nya forskningsrön inom området och lära dig om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient eller närstående.
Vad kan man göra själv?
- Armbågsskada:
- Felställning, kraftiga smärtor eller snabbt uppkommen svullnad tyder på fraktur. Försök inte "rätta till" frakturen. Lägg en slynga som armen kan hänga i. Om möjligt bör armen hänga högt för att begränsa svullnaden
- Prova nedkylning med is vid starka smärtor
- Belastningsskada:
- Försök med avlastning, undvik aktiviteter som utlöser besvär, eller ändra muskelanvändningen i armbågen
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
När ska man söka vård?
- Armbågsskada:
- Om det uppstår en tydlig felställning i armbågen, eller om det är smärtsamt att röra armbågen, eller om svullnaden uppkommer snabbt – måste man kontakta vården med en gång
- Belastningsskada:
- Vid dålig effekt av avlastning
- Vid ihållande besvär
- Smärtor utan föregående skada eller överbelastning:
- Vid starka smärtor
- Vid ihållande besvär
Utredning
Sjukdomshistorien
Vanliga frågor
- Har du skadat dig? Hur skedde det?
- Har du överbelastat armen/armbågen?
- Har du andra förklaringar till vad besvären kan bero på?
- Kan du lokalisera smärtan? Är det på framsidan, utsidan, baksidan, insidan?
- Vad lindrar och vad provocerar fram smärtan?
- Strålar smärtorna ut?
- Förekommer besvären efter aktivitet, under aktivitet eller i vila?
- Är du svagare i armen?
- Har du smärtor i nacke eller axlar?
- Utsätts du för belastningar vid arbete, idrott eller fritidsaktiviteter som innebär ensidig belastning och som kan förorsaka skador?
- Har du en reumatisk sjukdom?
Undersökningar
- Man gör en noggrann undersökning av armbågen när det gäller lokalisering av ömhet, rörlighet och styrka.
- Om man misstänker fraktur görs röntgen av armbågen.
- Andra bildundersökningar kan också vara aktuella, till exempel datortomografiundersökning, ultraljud, magnetkameraundersökning och scintigrafi.
Remiss
- Fraktur kräver i de flesta fall sjukhusbehandling.
- Kroniska belastningsbesvär måste ibland bedömas och behandlas av specialist inom området och fysioterapeut.