Vaden, muskelbristning
Bristningar i vadmuskler kan uppstå vid plötsliga och kraftiga rörelser. Risken ökar om man är otränad men är också vanligt hos professionella idrottare, framför allt i idrotter med explosiva rörelser.
Vad är muskelbristning i vaden?
Baksidan av underbenet, vaden, består av flera muskelgrupper. Gastroknemiusmuskeln, som består av två muskelbukar en inre och en yttre, går ihop med soleusmuskeln och bildar hälsenan, akillessenan, som fäster vid hälbenet. Vid muskelbristningar i underbenet är det nästan alltid den inre gastroknemiusmuskeln som går sönder.
En muskel består av en muskelbuk och en sena. Muskelbuken har den egenskapen att det kan dra sig samman, spänna sig, medan senan är mindre elastisk och utgör den del som fäster muskeln vid skelettet. Övergången mellan senan och muskeln är den sköra delen, och det är här som muskeln oftast går sönder.
Gastroknemius är en stor muskel som består av många muskel- och senfibrer. Vid en muskelbristning innebär det att det inte är alla muskel-/senövergångar som går sönder. Muskeln går i regel inte av helt och hållet. Detta kallas på fackspråk för en partiell muskelbristning, det vill säga en delvis muskelbristning.
Symtom
Vid en bristning uppstår plötslig smärta, blödning och svullnad i muskeln.
Ofta ökar smärtan och svullnaden efter ett tag och det blir svårare att använda vaden. Huden kan ändra färg på grund av djupare blåmärken.
Orsak
Skadan kan uppstå på olika sätt. I de allra flesta fall sker det i samband med en stor och plötslig belastning på vadmuskeln. Typiskt uppstår skadan inom idrotter där spänst och snabbhet är viktiga faktorer, som sprinterlopp, höjdhopp, längdhopp, tennis, backhoppning, handboll, fotboll, basket och volleyboll, men skadan kan uppstå vid vilken typ av idrott som helst.
Vem som helst kan få en sådan skada, men motionärer som är dåligt tränade, och de som har haft en liknande skada tidigare, är mer utsatta än andra för att få denna skada.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Diagnosen är ofta lätt att ställa eftersom den skadade märkte direkt när det hände – många kan berätta att de hörde en liten smäll, ett ”popp”, i underbenet följt av smärtor, svullnad och stelhet. Eftersom brustna muskelfibrer blöder blir underbenet de första dagarna efter skadan svullet och missfärgat av blod under huden, blod som rinner ner mot fotleden.
Vid undersökning ser man att underbenet är svullet och missfärgat. En tid efter skadan kan man hos vissa se och känna en fördjupning i underbenet där bristningen finns. Ibland kan skadan vara svår att skilja från hälseneruptur och andra tillstånd i vaden.
Behandling
Tidig behandling är viktigt för att begränsa skadorna. Behandling enligt RICE står för Rest, Ice, Compression, Elevation, på svenska; vila, is, tryck och högläge.
Nedkylning kan göras med till exempel ispåse, tryckförband anläggas och låret hållas i högläge. Ispåsen bör ligga i till exempel en handduk eller tröja för att inte kylan ska skada huden. Tryckförband ökar trycket inne i vadmuskeln och bidrar därför till att begränsa blödningen. Man kan behöva släppa trycket efter 15–20 minuter om det är ett effektivt tryckförband eller om smärtsam ischemi (syrebrist) uppstår. Tryckförbandet kan då upprepas några gånger.
Efter den akuta fasen inleds successivt ökad träning efter vad smärtan tillåter. Att tidigt belasta och promenera efter förmåga är bra för muskulaturen och rehabiliteringen. Träning bör helst ske i samråd med fysioterapeut. Tidig rehabilitering är viktigt för att återfå muskelstyrka men ska ske kontrollerat med successivt ökad belastning för att undvika skador.
Smärtlindring kan ske i första hand med paracetamol.
Prognos
Med korrekt behandling brukar muskelbristningar läka bra och idrottsaktivitet eller motion brukar kunna återupptas. I vissa fall kan smärtorna i underbenet bli långvariga. Det kan finnas en ökad risk för att skada sig igen om ärrbildningen blir stram.