Total höftprotes

Hos vem kan en total höftprotes bli aktuell?

Höftprotes övervägs som regel när icke kirurgisk behandling med fysioterapi, viktkontroll, artrosskola och smärtstillande medel inte längre har tillräcklig effekt. De flesta som opereras med protes har höftledsartros. Den främsta indikationen är smärtor med nedsatt livskvalitet och svår funktionsnedsättning som gör att man inte kan arbeta.

Vanliga anledningar till att man ska överväga operation med total höftprotes är till exempel:

• Höftsmärtor som håller en vaken om nätterna.
• Smärtstillande mediciner ger liten eller ingen lindring.
• Plågsamma biverkningar av den smärtstillande medicinen.
• Svårigheter med att gå upp och ner för trappor.
• Problem med att resa sig upp från sittande ställning.
• Att man har varit tvungen att sluta med aktiviteter som man gillar, eftersom smärtorna är för påtagliga.

 

Insättning av höftprotes görs även bland patienter med höftskador (fraktur), reumatoid artrit eller andra medicinska tillstånd som bentumör eller benförlust som följd av skadad blodförsörjning till lårhalsen och höftkulan (avaskulär nekros).

Förbättrad teknik har gjort det möjligt att tillverka starkare och mer långlivade konstgjorda leder, vilka också passar fysiskt aktiva och yngre personer. De flesta proteser lossnar så småningom och efter 25 år har cirka 40 procent av alla behövt byta ut sin höftprotes. 

Vad händer inför en höftoperation?

I många fall remitteras man från primärvården (vårdcentralen) till en ortopedmottagning för ett ställningstagande till en operation. Inför en sådan remiss ska man i regel ha gjort en vanlig röntgenundersökning av höftleden. 

Specialisten i ortopedi bedömer hur mycket besvär man har en undersöker höften. Dessutom görs en allmän utvärdering för att försäkra sig om att man är tillräckligt frisk för att genomgå en operation. Före operationen får man tillfälle att ställa frågor som man kan ha rörande operationen. Om man är bekymrad över något är det rätt tillfälle att fråga då.

I många fall får man en kallelse för att operationen. Inför operationen kan det vara bra att beställa hem ett antal hjälpmedel såsom kryckor, toaförhöjning och duschpall. Det är också viktigt att man förbereder för hemkomsten så att det blir lätt att förflytta sig hemma utan risk för fall. 

Hur utförs höftoperationen?

Höftoperationen består i att ersätta lårbenshuvudet med ett metallhuvud (halvprotes). Metallhuvudet är hopgjutet med ett metallskaft som passar in i ditt lårben. En plast- och metallskål fästes till höftbenet (pelvis) och ersätter den eventuellt förstörda höftskålen. Protesdelarna, vilka är väldigt lika de bendelar som ersätts, passar ihop och kommer att fungera som en normal höftled.

Det finns olika varianter av konstgjorda höftleder. Normalt är det ortopeden som bestämmer vilken typ av höftled som är bäst. De material som proteserna är gjorda av, är en kombination av hållbara, slitstarka material såsom rostfritt stål och titan. Den konstgjorda höftleden accepteras av kroppen, och protesen är gjord för att motstå korrosion, nedbrytning och slitage.

Höftoperationen tar normalt en till två timmar, där man antingen kommer att vara i full narkos eller så får man en typ av ryggbedövning tillsammans med ett lugnande medel. Under operationen kommer kirurgen att skilja lårbenet från höftskålen. Kirurgen tar bort det förstörda benet och låter friskt ben och vävnad vara kvar intakt. Den konstgjorda höftskålen pressas på plats. Den övre delen av lårbenet blir urgröpt så att metallstammen med det nya lårbenshuvudet kan sättas in. Det nya lårbenshuvudet och den nya höftskålen sätts ihop och bildar den nya höftleden.

Efter operationen ligger man kvar för observation på en uppvakningsenhet i några timmar, medan narkosen/bedövningen går ut ur kroppen. Personalen på kommer att kontrollera blodtryck, puls, vakenhetsgrad och eventuella smärtor eller obehag, samt bedöma ditt medicinbehov.

Vad händer efter höftoperationen?

Normalt blir man kvar på sjukhuset i några dagar efter operationen. Redan dagen efter ska man försöka komma upp och påbörja rehabiliteringen efter operationen. Det kan innebära att man blir uppmanad att sitta upprätt och prova på att gå lite med hjälp av ett gåstativ eller en gåstol. En fysioterapeut kommer att instruera i hur man ska utföra övningar som man dels kan göra på sjukhuset och dels när man har kommit hem. Dessa övningar kommer att hjälpa så att man snabbare blir bra i höften. Innan man lämnar sjukhuset kommer man att få en del råd om hur man skall hantera den nya höften.

Aktivitet och övningar blir en viktig del av vardagen så att man återfår muskelstyrkan och funktionen i leden. Fysioterapeuten kommer att rekommendera styrketräning och rörelseövningar och hjälpa till så att man lär sig att använda gåstol och kryckor. I takt med att behandlingen framskrider, kan man gradvis öka viktbelastningen på benet tills man kan gå utan hjälpmedel. Det kan ta många månader innan man känner sig återställd. 

En tid efter operationen sker en kontroll hos ortopeden för att kontrollera att allt utvecklar sig normalt. Om läkningen sker utan komplikationer, kommer de flesta att kunna återuppta normala aktiviteter, dock i en något begränsad omfattning den första tiden.

Hur goda är resultaten för höftprotesoperationer?

Operationer med insättning av konstgjord höftled har mycket gott resultat. De allra flesta är mycket nöjda och har mycket mindre smärta. Visserligen kan man inte hålla på med exempelvis löpning eller hopp, men med tiden kommer man att kunna simma, gå och cykla utan besvär. Aktuell information om resultaten finns på Svenska höftprotesregistrets hemsida. 

Risker vid höftproteskirurgi

Höftproteskirurgi är i normala fall ett tryggt ingrepp, men som vid varje operation kan komplikationer uppstå. Även om en del komplikationer kan vara allvarliga, kan de flesta behandlas med gott resultat. Undantagsvis kan följande komplikationer uppstå:

• Blodpropp. Dessa uppstår i vadvenerna och beror på inaktivitet efter operationen. Läkaren ger blodförtunnande medicin efter operationen för att förebygga blodpropp. Kompressionsstrumpor och övningar som ökar blodströmmen genom venerna i benen kan också minska risken.
• Infektion. Infektioner kan uppstå i operationsområdet och i den djupare liggande vävnaden nära höften. De flesta infektioner behandlas med antibiotika, men större infektioner nära protesen kan kräva kirurgi för att avlägsna och ersätta protesen.
• Höften ur led. Vissa positioner kan orsaka att ledhuvudet i den nya leden kan hamna ur läge. Det brukar klicka till i höftleden och ge akut smärta. För att undvika att det händer får man inte böja höftleden mer än 90 grader och man får inte låta benen korsa mittlinjen av kroppen (till exempel inte sitta med benen i kors). Man får olika kuddar med sig hem efter operationen som minskar risken för luxation. Om leden hamnar ur läge är det oftast inte nödvändigt med operation för att få leden på plats igen. Smärtstillande och muskelavslappnande medicin och reposition (att sätta den på plats) brukar räcka.
• Lossning. Så småningom kan den nya leden lossna och ge smärtor i höften. Kirurgi kan krävas för att ordna problemet.
• Fraktur i protesen. Även om det är mycket sällsynt, så kan en konstgjord höftled brytas flera år efter operationen. En ny operation är då nödvändig för att ersätta den förstörda protesen.
• Ändrad benlängd. Även om kirurgen anstränger sig för att förhindra detta, så händer det att den nya höften medför att benet blir längre eller kortare än det andra. Ibland beror det på svaghet i musklerna som omger höften och då kan styrketräning lösa problemet.
• Stelning i leden. Det kan hända att mjukdelsvävnaden runt leden hårdnar, något som gör det svårare att röra höften. Processen kallas ossifikation eller förbening. Det är normalt inte smärtsamt. Det finns mediciner som kan förebygga förbening.