Senskador i axeln (tendinopati, tendinos, tendinit)

Vad är senskador i axeln (tendinopati, tendinos, tendinit)?

Inne i axeln finns ett antal muskler som fäster på överarmens ben med en sena: en del av en muskel som förbinder ben och muskel. Musklerna i axeln bidrar med att armen kan göra vissa rörelser och håller överarmen i rätt position (stabilitet). Musklerna kallas för rotatorcuffen och består av supraspinatusmuskeln, infraspinatusmuskeln, teres minormuskeln och subskapularismuskeln.

Till följd av akuta skador och överbelastning kan sjukliga förändringar i senorna uppstå, som kan leda till smärta och i vissa fall nedsatt kraft. Man talar då om tendinopati. Vid en kraftig skada kan senan i axeln går av helt, en så kallad rotatorkuffskada. Detta beskrivs i en egen artikel. 

Ordet tendinit beskriver inflammation i en sena och är ovanligare än man tidigare har trott. Det förekommer framför allt vid en akut skada. Tendinos, vilket innebär förändringar i senan på grund av mer långvarigt slitage, är betydligt vanligare. 

Symtom

Typiska besvär vid är smärtor i axeln, i synnerhet vid vissa aktiviteter. Smärtorna kan leda till nedsatt funktion i axeln. Hos vissa patienter kommer smärtorna efter ovant arbete eller ovan aktivitet. I vanliga fall är rörligheten normal men smärtan kan göra att man inte kan använda armen normalt. Om en sena har gått av, till följd av en skada, märker man det genom att man saknar kraft vid vissa rörelser.

Sjukdomar i axelns senor är vanliga och kan drabba olika musklers senor i axelområdet. I de allra flesta fall handlar det om supraspinatussenan, som bidrar till att lyfta armen iväg från kroppen.

Orsak

Överbelastning är den vanligaste orsaken till besvären. Axelskada kan ge små skador i senorna under lång tid, så kallad tendinos. Skador i axeln kan vara en inflammation eller åldersrelaterade förändringar i en sena.

Vid sjukdomar i supraspinatussenan kan det finnas dåligt med plats under det beniga taket ovanför axelleden där senan löper. Smärta kan uppstå på den platsen när senan rör sig i den trånga passagen när armen rör sig från kroppen. Det kallas också för impingement eller inklämning. 

Faktorer som ökar risken för sjukdomar i axelns senor är:

• Dåliga arbetsvanor och tungt och ensidigt arbete med mycket lyftande och bärande.
• Tidigare axelskada.

Diagnos

En beskrivning av symtomen leder ofta till misstanke om diagnosen. Det är viktigt att veta var smärtorna sitter, smärtgraden, vilka rörelser som utlöser smärtorna och om det föreligger riskfaktorer för tillståndet. Typiskt för senskador är att smärtorna förvärras vid användning av den sena som är inflammerad. Vid supraspinatustendinopati är det särskilt smärtsamt att lyfta armen ut från sidan av kroppen. Genom en systematisk undersökning av rörligheten i axelleden och styrkan i olika positioner kan man få reda på vilken sena som är påverkad.

I axelleden kan ibland flera senor vara inflammerade. Om läkaren är osäker på diagnosen kan han eller hon spruta lokalbedövning runt senan. Om smärtorna försvinner bekräftas diagnosen.

Röntgen av axelleden är oftast inte nödvändig, men kan ibland göras för att utesluta andra orsaker till smärtor i axelområdet. Ibland kan en magnetkameraundersökning göras, särskilt om smärtorna har funnits länge.

Behandling av 

Syftet med behandlingen är att dämpa smärtan och bygga upp senans och musklernas funktion. En kortvarig viloperiod kan minska akut smärta och inflammation. För att dämpa smärta och inflammation kan man använda läkemedel som är inflammationshämmande, till exempel så kallade cox-hämmare/NSAID-preparat (till exempel ibuprofen, naproxen eller diklofenak). Ibland kan en kortisoninjektion nära senans fäste ge minskade besvär.

Man bör undvika arbete och aktiviteter som förvärrar smärtorna, men var inte passiv och gå med armen helt stilla. Då stelnar axeln till och det kan ta lång tid och göra ont att få upp rörligheten igen.

Kortisoninjektion

Insprutning av kortison som är inflammationsdämpande och smärtstillande görs ofta när smärtorna varat i flera veckor eller månader. Det rör sig oftast om en spruta, men kan upprepas till två till tre sprutor med cirka en veckas mellanrum. Effekterna av kortisonsprutor är omdiskuterade men vissa känner bra effekt. Man har inte sett någon effekt på längre sikt. En nackdel är att man kan få mer ont direkt efter kortisoninjektionen.

Annan behandling

Fysioterapi kan hjälpa till med råd om träning som kan förbättra axelfunktionen. Träningen består ofta av övningar med många repetitioner och lätt belastning. Så kallad tvärfriktionsmassage kan vara ett komplement till rörelseterapi, men nyttan finns inte dokumenterad. Sådan massage kan medföra visst obehag, men fungerar bättre än annan ingen behandling och elektroterapi. Behandlingen bör kombineras med råd om riktiga arbetsställningar och övningar för att korrigera nedsatt funktion och öka belastningstoleransen.

Kirurgi har inte visat sig ha bättre effekt än övrig behandling och har ökad risk för biverkningar. Bara i de fall senor har gått av helt kan kirurgi övervägas.

Prognos

Obehandlad kan en kronisk seninflammation hålla i sig i flera år med varierande grad av besvär och den förvärras ofta efter ovan belastning. Effekten av kortvarig vila, övningar och värktabletter eller kortisonsprutor är vanligtvis god.