Tarsaltunnelsyndrom

Vad är tarsaltunnelsyndrom?

På baksidan av vaden löper tibialisnerven. Nerven passerar igenom det anatomiska området som kallas för tarsaltunneln som finns vid den inre fotknölen innan den förgrenar sig vidare ut till foten. I tarsaltunneln finns även andra anatomiska strukturer. Om tibialisnerven kommer i kläm inne i tarsaltunneln, kan ett relativt sällsynt tillstånd som kallas tarsaltunnelsyndrom uppstå. 

Symtom

Tillståndet kan ge många olika symtom som smärta i hälen eller foten, brännande känsla, myrkrypningar, stickningar eller liknande i huden.

Smärta vid tarsaltunnelsyndrom kan försämras vid ansträngning, medan vila och högläge av underbenet kan minska besvären. Vissa upplever även ilande smärta som strålar upp i vaden eller kramper i vaden. Oftast är besvären ensidiga.

Orsak

De flesta fall av tarsaltunnelsyndrom orsakas av inklämning av tibialisnerven i tarsaltunneln. Inklämningen kan bero på att olika strukturer inne i tarsaltunneln kan trycka på nerven. Några sådana strukturer kan vara benpålagring, fettknöl, varicer (åderbråck) eller förstoring av muskel.

Yttre faktorer som kan orsaka tryck på nerven är till exempel trånga skor eller en skadehändelse. Vissa tillstånd som diabetes, för lite sköldkörtelhormon (hypotyreos) eller plattfothet kan också påverka nerven så att besvär kan uppstå.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av läkarundersökning. För att bekräfta diagnosen kan undersökning med röntgen-,magnetröntgen- eller ultraljudsundersökning göras. Ibland kan man behöva göra en undersökning av hur bra nervledningen och muskelfunktionen fungerar. Med hjälp av en nål som sätts i muskeln kan man få fram ett resultat som kan hjälpa att ställa rätt diagnos. Dessa undersökningar kallas för neurofysiologiska undersökningar.

Behandling av tarsaltunnelsyndrom

Tarsaltunnelsyndrom kan behandlas utan eller med operation för att minska trycket på nerven. Behandling utan operation kan bestå av läkemedel som minskar omkringliggande inflammation, så kallade antiinflammatoriska läkemedel som till exempel ibuprofen eller naproxen. Kortisoninjektion kan minska smärtan tillfälligt men det finns ingen dokumenterad långvarig effekt.

Ortos mot plattfothet, att tillfälligt minska rörligheten i fotleden, undvika trånga skor och åtsittande klädesplagg samt fysioterapi kan ibland hjälpa mot besvären. Fysioterapeutisk behandling kan bestå av olika insatser som tejpning, stretchning, kylbehandling och massage. Vetenskapliga studier har dock inte kunnat visa vilken fysioterapeutisk metod som fungerar bäst.

Vid en operation lossar kirurgen på de strukturer som orsakar inklämning av nerven. Efteråt kan man behöva rehabilitering i upp till sex månader. Resultaten av operation varierar och i de flesta fall avvaktar man med kirurgi tills man har provat icke-operativ behandling och utvärderat effekten av denna.

Prognos

Om tillståndet inte behandlas kan det leda till nervskada eller minskad kraft i fotens muskulatur. Även nedsatt känsel i foten kan uppstå utan behandling varför det är viktigt att tillståndet upptäcks och får rätt behandling.

Vill du veta mer

• Tarsaltunnelsyndrom – för vårdpersonal