Stressfraktur

Vad är stressfraktur

Stressfraktur är en typ av fraktur där små sprickor uppstår i ben på grund av en återkommande belastning på skelettet. Denna typ av fraktur kan uppstå i de flesta av kroppens skelettdelar. Vanligast är att skelett på underkroppen drabbas, som till exempel smalbenet eller foten. I foten är det oftast mellanfoten eller tårna som utsätts. Stressfraktur kallas även för utmattningsfraktur eller marschfraktur.

Stressfrakturer ses ofta hos idrottsutövare eller hos militär personal. Andra som har ökad risk för stressfrakturer är personer som har en underliggande sjukdom som kan påverka skelettet, som till exempel benskörhet.

Symtom

Ett vanligt tecken på stressfraktur är smärta som uppstår vid belastning. I början av förloppet uppstår smärtan först i slutet av idrottsaktiviteten. Om tillståndet fortsätter att utvecklas kan man efter några veckor uppleva att smärtan blir mer och mer ihållande och intensiv. Man kan ibland även notera svullnad och rodnad över området. Vanligtvis finns det ingen tidigare skada på den kroppsdel där man har ont.

Orsak

En stressfraktur orsakas av en upprepad belastning som överskrider benets förmåga att reparera sig själv. Om belastningen fortskrider kan det leda till en större fraktur. 

Det finns även vissa tillstånd och andra faktorer som kan påverka uppkomsten av stressfrakturer. Benskörhet (osteoporos), hormonstörningar, näringsbrist, snabb ökning av fysisk aktivitet och hårt underlag är några exempel.   

Kvinnligt kön och högre ålder är även faktorer som kan påverka uppkomsten av stressfraktur. Kvinnor som tränar mycket, har gynekologiska blödningsrubbningar, ätstörningar och benskörhet ("den kvinnliga idrottstriaden") har lättare att utveckla stressfrakturer.   

Diagnos

Diagnosen ställs ofta på den kliniska bilden och läkarens undersökning. Röntgenundersökning bekräftar diagnosen, men det kan ta upp till flera veckor innan stressfrakturen kan ses på slätröntgen. Om läkaren är osäker på diagnosen kan magnetkameraundersökning behöva göras för att upptäcka förändringar i skelettet tidigare.  

Det finns andra tillstånd som kan liknande symtom som stressfraktur, bland annat benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom), seninflammation (tendinopati) och fot- och ankelskador. 

Behandling av stressfraktur

Man kan behandla stressfrakturer genom att vila och avlasta eller operera. Det är oftast  lokalisationen av stressfrakturen som avgör om man behöver operera. Ibland kan man behöva gips eller behandling med ortos (ortopediskt hjälpmedel) för att området ska avlastas helt. 

Det finns olika operationsmetoder beroende på lokalisationen av stressfrakturen. Det finns områden av skelettet som har en sämre läkningsförmåga. Vila och avlastning är därför inte alltid tillräcklig för att frakturen ska läka med ett tillfredsställande resultat. En operation kan hjälpa till med läkningsprocessen.

Om man har mycket smärta kan man behöva behandla med smärtstillande läkemedel tillsammans med vila och avlastning. Man kan köpa smärtstillande läkemedel receptfritt från apotek. Läkare kan skriva ut starkare smärtstillande mediciner om det behövs.

Prognos 

Prognosen är god. De flesta med stressfraktur av tillståndet kan återgå till fysisk aktivitet efter behandling och anpassad rehabilitering hos fysioterapeut (sjukgymnast).

Sjukskrivning kan bli aktuellt. Hur lång sjukskrivningsperiod som behövs beror i de flesta fall på val av behandling och vilken typ av arbete man har.

Man bör tänka på att inte öka träningsintensiteten för snabbt om man har haft ett uppehåll eller tränar inför ett stort idrottsevenemang.

Det är viktigt att behandla eventuella underliggande sjukdomstillstånd för att minska risken för en ny stressfraktur. Även personer som inte har ett underliggande sjukdomstillstånd löper en ökad risk för att utveckla tillståndet igen.