Trokantertendinopati

Vad är trokantertendinopati?

En vanlig orsak till höftsmärta hos medelålders och äldre är en påverkan på senfästena på utsidan av höften. Tidigare trodde man att slemsäcksinflammation var en vanlig orsak, men nu har man sett att det framför allt är muskelsenorna som är påverkade, så kallad tendinopati. 

På höftens utsida finns flera senfästen och även slemsäckar som fungerar som skydd mellan senor och skelett. Flera av de senor som påverkas vid trokantertendinopati fäster vid trochanter major, det benutskott som känns på höftens utsida. Därför är det också vid det här benutskottet som det gör ont.

Det kan vara svårt att skilja sensmärta från slemsäcksinflammation, men det påverkar sällan behandlingen. Ibland används också samlingsnamnet trokanterit.

Symtom 

Trokantertendinopati orsakar smärtor på höftens utsida och det gör ont vid tryck på området. Smärtan kan ibland stråla ner längs benets utsida och förvärras ofta av gång eller rörelser som belastar sätesmusklerna, som att gå i trappor eller sätta sig och resa sig. Det är också vanligt med smärta på natten när man ligger på den drabbade sidan. Ibland kan man ha symtom från båda höfterna. 

Orsak

Trokantertendinopati uppstår ofta på grund av långvarig belastning av höften. Det kan utlösas av att man gått och stått länge, eller belastat fel. Ibland finns bakomliggande orsaker, som felställningar i rygg, ben eller fötter.

Diagnos

Läkaren ställer diagnos baserat på sjukdomshistorien och typiska tecken vid undersökning, som till exempel en distinkt ömhet på höftens utsida.

Trokantertendinopati är inte ett tillstånd som syns på röntgen eller som kan diagnostiseras med blodprover. Men i vissa fall, till exempel om smärtan inte alls förbättras eller tilltar kraftigt, kan det ändå vara aktuellt att göra för att utesluta andra diagnoser. 

Behandling

Egenbehandling med anpassning av smärtsamma aktiviteter är en viktig del av behandlingen. Fysioterapi i syfte att stärka muskulaturen och avlasta höften rekommenderas också. 

Ibland kan en kortisonspruta och/eller ett inflammationsdämpande läkemedel (NSAID-preparat) behövas, men det bör kombineras med avlastning, aktivitetsanpassning och träning.

Kortisonsprutan ges i det område där man har mest ont och smärtan kan då i bästa fall lindras snabbt. Det finns inga studier som visar att en spruta på sikt har bättre effekt än fysioterapi.  

Prognos

Prognosen är god, de flesta blir smärtfria och återfår normal funktion men det tar vanligen flera månader, ibland upp till ett år. Motivation till egenträning spelar ofta roll för prognosen.