Protesinfektion

Vad är en protes?

Proteser opereras in i ben och leder som av olika orsaker är förstörda. Vanliga orsaker är artros eller akuta skador. Insättning av en konstgjord höftled eller en konstgjord knäled är de vanligaste protesoperationerna.

Man skiljer mellan halvprotes och helprotes:

• Halvprotes. Man byter man ut den ena halvan av leden. En halvprotes kräver en kortare operationstid och ingreppet är inte lika stort. Dessutom är risken för att protesen lossnar lägre. Nackdelen är att protesen ofta inte kan användas lika länge och att det finns en risk att man måste byta till helprotes så småningom.
• Helprotes. Man byter ut båda delar av leden. Nackdelen är att det behövs ett större ingrepp. Helproteser kan ha bättre funktion än halvprotes och lägre risk för smärta. Risken att protesen lossnar är högre än vid en halvprotes. 

Protesinfektioner

Ibland händer det att en infektion uppstår i benvävnaden runt protesen. Infektionen kan orsakas av bakterier som har hamnat där under operationen eller så kan det röra sig om spridning av bakterier till protesområdet via blodet från en annan del av kroppen. Man skiljer mellan tidigare infektioner (inom tre månader efter operationen), försenade infektioner (tre till tolv månader efter operationen) och sena infektioner (mer än tolv månader efter operationen). Ibland ger en protesinfektion inga tydliga symtom alls. 

Tidiga infektion är ofta akuta infektioner som visar sig som smärtor i leden, värmeökning, rodnad, ändrad konsistens i huden, lossning av sårkanterna och feber några få veckor efter insättande av protesen.

En försenad infektion med bakterier som kommer från såret utvecklar sig ofta över lång tid och ger få besvär, i varje fall i början.

Sena infektioner beror ofta på spridning av bakterier via blodet och kan ge en akut sjukdomsbild med hög feber och sjukdomskänsla, förutom tecken på ledinfektion såsom vid akut infektion. 

Diagnos 

Smärtor och obehag som kan komma från en protesled ska alltid ge misstanke om att orsaken till detta är en infektion. 

För att ställa diagnosen behövs i regel tecken på att det finns bakterier inne i leden. Det kan man få genom att sticka i leden (eventuellt med hjälp av ultraljud) för att dra ur vätska som man sedan kan odla. Provet undersöks efter tecken på inflammation och påvisande av eventuella bakterier. 

Blodprover kan hjälpa till vid akuta infektioner. Röntgenbilder är ofta till liten hjälp för att ställa diagnosen men kan utesluta andra orsaker till smärtorna, såsom en fraktur eller en proteslossning.

Behandling av protesinfektion

Om man har bedömt att det handlar om protesinfektion finns det två behandlingsmetoder, kirurgisk behandling och behandling med antibiotika:

• Om en protes inte har lossnat såsom vid en tidig infektion eller bakterier som har spritt sig från blodet, så kan man välja att öppna leden, göra rent leden, skölja den, byta ut vissa delar och sedan behandla med antibiotika tills man har tillfrisknat.
• Om en protes har lossnat ska den i regel bytas ut eller tas bort. Därefter ska antibiotikabehandling ges tills man har tillfrisknat. 

Den exakta behandlingsmetoden beror på ett flertal faktorer, exempelvis när infektionen uppstår, hur stabil protesen är och vilken bakterie (eller svamp) det handlar om. 

I vissa fall går det inte att sätta in en ny protes och då blir kirurgerna tvungna att steloperera leden för att få kontroll över infektionen. Då blir patienten beroende av käpp/kryckor.

Prognos

Prognosen beror på många saker, bland annat ålder och hälsa, hur aggressiva bakterierna/svamparna är, hur stora skador som har uppstått och hur tidigt verksam behandling kommit igång. För många ger en protesinfektion långvariga besvär.