Överarmsfraktur

Allmänt om benfraktur

Benfraktur innebär att skelettet är skadat. Det finns flera "typer" av frakturer. Den viktigaste skillnaden består i om armen har intagit en felställning i frakturen eller om det fortfarande ligger som det ska. Man skiljer också mellan öppna och slutna frakturer. En öppen fraktur kännetecknas av att benbitar sticker ut genom sår i huden. Slutna frakturer har intakt hudyta över frakturstället.

Några allmänna tecken på fraktur

Några av de vanligaste tecknen på fraktur är (alla dessa tecken behöver inte finnas samtidigt vid en fraktur):

• Onormal rörlighet i eller över frakturstället. Man kan eventuellt se eller känna en förändrad form, med till exempel ett avbrott eller en böj i kroppsdelen. Är det tal om en öppen fraktur kan man se skadat ben sticka ut genom ett sår i huden.
• Man hör skrapande ljud från skadestället när man försöker att röra kroppsdelen.
• Det är svullet och rött, eventuellt blått, omkring skadestället.
• Smärtor och ömhet på skadestället. Smärtor om man försöker att trycka i benets längdriktning.
• Nedsatt funktion i kroppsdelen.

Vad kännetecknar en överarmsfraktur?

Fraktur i överarmen kan te sig lite olika beroende på var frakturen sitter. Man delar därför upp frakturerna i: fraktur i nedre del av överarmen, i mitten av överarmen och fraktur i överarmen invid axelleden.

• Frakturer i nedre delen av överarmen beror ofta på fall på armbågen eller fall på utsträckt hand. Det är sällsynt att denna fraktur är öppen, och det ger sig oftast till känna via smärtor i och över armbågen som blir värre om man försöker att röra armbågsleden.
• Frakturer i skaftet på överarmen (mittersta delen) kan uppstå efter slag mot överarmen, fall på sidan eller vid fall på utsträckt hand. Denna frakturtyp brukar inte heller vara öppen, men brukar kännetecknas av att området runt brottet gör ont, är svullet och att smärtorna blir värre om man försöker att röra armen.
• Fraktur i överarmens axeldel (så kallad collum chirurgicumfraktur) är en förhållandevis vanlig skada, särskilt hos medelålders personer och äldre. Fall där man landar på axeln eller försöker ta emot sig med utsträckt hand är de vanligaste mekanismerna bakom dessa skador. Tecken som kan ge misstanke om fraktur är smärtor och svullnad i axeln och att smärtorna blir värre om man försöker att röra armen.

Problem förbundna med överarmsfrakturer

Ett problem som är speciellt förbundet med överarmsbrott (i mittersta delen) är påverkan på radialisnerven. Skador på denna nerv kan ge förlamningar i handen och nedsatt känsel i mellanrummet mellan tummen och pekfingret. I de allra flesta fall kommer rörligheten tillbaka i handen under loppet av tre till sex månader.

Behandling

Smärtorna och den nedsatta funktionen i en kroppsdel med benbrott gör att de flesta söker läkare. För att vara helt säker på att det är en fraktur och för att tillförsäkra en god behandling tas det alltid röntgenbilder av det skadade området.

I de flesta fallen är den viktigaste behandlingen av en fraktur att få benet tillbaka i bästa möjliga ställning, och sedan hålla det i denna ställning så att det läker i ett gott läge. Det är också viktigt att hålla benet stilla så att de brutna benändarna inte rör sig och skadar omkringliggande vävnad, blodkärl och nerver.

Frakturer nära axelleden går sällan att gipsa och man använder därför en slynga.

Om frakturen är i rätt läge är det ofta tillräckligt att lägga ett gips runt det skadade området, om detta sitter längre ner i överarmen. Ofta är det nödvändigt att dra frakturen på plats innan man gipsar. Om detta inte räcker för att få frakturen i rätt läge måste man operera.

I de allra flesta fall lägger man först på ett temporärt gips ("skena") som är öppet på den ena sidan. Detta måste göras eftersom det blir svullet på frakturstället, och ett gips som omsluter hela frakturen kan därför göra att det blir trångt under gipset och trycket kan då skada vävnaden. Efter fem till tio dagar byter man i de flesta fall ut denna skena med ett nytt, cirkulärt gips. Detta går vanligtvis helt runt omkring frakturstället och är av ett lättare material (ofta så kallat plastgips). Hur överarmsfrakturer behandlas beror lite på var det sitter. I några fall räcker det med en slynga och bandage, medan andra måste gipsas i tre till fyra veckor.

Varning!

OBS! Du måste kontakta läkare om du förlorar känseln i underarmen eller fingrarna, eller förlorar rörligheten efter att du har fått ett gips. Det är då troligt att gipset är för trångt och man måste byta till ett nytt gips för att undvika skador.

Man måste också komma ihåg att huden under gipset blir skörare än vanligt. Ofta kan det klia under gipset. Eftersom huden är så skör måste man vara väldigt försiktig och allra helst helt undvika att klia sig.

Det kan vara både plågsamt och obehagligt att gå med gips, men om inte skadan hålls stilla kan frakturen inte läka ihop ordentligt. Det är därför viktigt att beväpna sig med lite tålamod så att man slipper en smärtsam eller dåligt fungerande led. Medan frakturstället hålls stilla kan inte musklerna i området fungera på normalt sätt. Det är därför viktigt med rätt träning, både under behandlingstiden och efter att gipset tagits bort. Ortopeden ger råd om hur detta bäst kan göras, och det är ofta aktuellt att få hjälp från en fysioterapeut.

Prognos

De allra flesta frakturer läker ihop bra och man uppnår en fullgod funktion. Det är vanligt att benet känns lite tjockare över frakturstället. Detta förbättras så småningom. Vissa frakturer läker inte med exakt samma ställning som före brottet, och små felställningar, samt en något minskad rörlighet kan bli resultatet.

Komplicerade benbrott, med till exempel skada på nerver, kan ge varaktiga men i form av nedsatt känsel, funktion och rörlighet i den skadade kroppsdelen.

Brott nära axelleden innebär risk för att axelleden stelnar till. Därför tillråds det, om möjligt, att man börjar röra försiktigt i axelleden redan innan brottet är helt läkt.