Nedre lårbensfraktur
Symtom vid en nedre lårbensfraktur är felställning av benet, svår smärta, svullnad och blåmärken. Svullnad i knäet är vanligt.
Vad är nedre lårbensfraktur?
Lårbenet (femur) är kroppens längsta ben och är ett typiskt rörben. Den översta delen, lårbenshalsen, är vinklad och ledhuvudet bildar led med höftskålen på höftbenet. Lårbenets långa mittdel, skaftet, går i sin nedre del över i ett bredare parti som bildar knäleden tillsammans med benen i underbenet.
Nedre lårbensfrakturer kan delas in på olika sätt. En indelning är om knäleden är inblandad eller inte. Om leden är inblandad kallas det för intraartikulär fraktur. Om den inte inblandad kallas det för extraartikulära fraktur.
Symtom
Symtom vid en nedre lårbensfraktur är felställning av benet, svår smärta, svullnad och blåmärken. Svullnad i knäet är vanligt.
Orsak
Framförallt två grupper drabbas. Den ena gruppen är yngre personer som råkar ut för så kallade högenergitrauman som motorfordonsolyckor eller fall från hög höjd. Den andra gruppen är äldre personer med benskörhet, framförallt kvinnor, som faller från stående. Denna grupp utgör de allra flesta av dem som drabbas av nedre lårbensfrakturer.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
För att ställa diagnosen görs en röntgenundersökning av lårbenet och knäet. Röntgenbilderna visar om och var det finns frakturer. För att bestämma vilken behandling som är lämpligast görs också en datortomografiundersökning av lårbenet och knäet.
Behandling
En del frakturer kan behandlas med gips. Syftet med gipset är att få frakturen att ligga helt stilla så att den kan läka och bli stabil i ett gott läge. För att läget ska bli stabilt och bra går gipset från långt upp på låret till fotleden eller tårnas grundleder.
Gipset kontrolleras vanligtvis ett par veckor efter att det lagts och det brukar kunna tas bort efter omkring åtta veckor. Innan gipset tas bort görs röntgen för att vara säker på att frakturen är tillräckligt läkt. Om den inte är läkt får gipset sitta kvar i ytterligare några veckor. När gipset har tagits bort går det att försiktigt börja belasta benet.
I de flesta fall räcker det inte med gipsning, utan det krävs en operation. Olika metoder kan användas vid operation, beroende på typ av fraktur och skada. Ofta sätts frakturen ihop med hjälp av en märgspik och plattor med så kallade vinkelstabila skruvar, eller genom att frakturen enbart skruvas ihop. Man får instruktioner om hur mycket man kan belasta benet efter operationen och man eftersträvar att börja belasta benet direkt efter operationen. Fysioterapi är viktigt för att behålla och träna upp muskulaturen.
Prognos
De allra flesta får inte problem efter att frakturen läkt. Det kan dock ta ett tag att få tillbaka normal styrka i låret efter att gipset har tagits bort. Om man har benskörhet är det viktigt att få behandling mot benskörhet och att det görs en genomgång så att man minimerar risken för fler fall.
Vissa personer kan få besvär med stelhet och smärtor i knäleden. I sällsynta fall kan blodkärl och nerver skadas när frakturen uppstår. Sådana skador läker inte så lätt och det kan uppstå muskelsvaghet och domning i underbenet och foten.