Muskler, ben och leder

Muskler, ben och leder ser till att kroppen har en stomme som tillåter flexibilitet vid rörelser. Alla rörelser, inklusive kroppens egna samt organens rörelser inne i kroppen, utförs av muskler. Musklerna kan utföra detta arbetet eftersom de består av vävnad som kan dra ihop sig.

Tvärstrimmig muskulatur

Viljestyrda muskler, som de vi har i armar och ben, är under medveten kontroll och drar sig bara samman när hjärnan ger besked om detta. Den viljestyrda muskulaturen har ett tvärstrimmigt mönster. Om du önskar böja armbågen, instruerar hjärnan bicepsmuskeln i överarmen att den skall dra ihop sig. Om du önskar räta ut armbågen, ger hjärnan en signal till biceps att slappna av medan triceps-muskeln på baksidan av överarmen instrueras att dra ihop sig. Signalerna från hjärnan överförs via nervsystemet.

Glatt muskulatur

Icke viljestyrda muskler, som de vi har i hjärtat och i matsmältningskanalen, fungerar normalt utan vår medvetna kontroll eller uppmärksamhet. Denna muskulatur saknar det tvärstrimmiga mönstret och betecknas därför som glatt muskulatur. Dessa muskler finns i de olika inre organen.

Ben och bindväv

Skelettet består av 206 ben som i huvudsak fungerar som ett stödsystem för de olika delarna av kroppen. Dessutom är det några ben som täcker och skyddar vissa organ. Kraniet skyddar till exempel hjärnan; bröstkorgen och ryggraden skyddar hjärta, lungor och i viss mån organen i övre delen av buken, såsom magsäck, lever, mjälte och njurar.

Ben är inte livlösa strukturer. Benvävnaden består av levande celler i ett tätt ramverk som bland annat består av mineralerna kalcium och fosfor. Ramverket fungerar delvis som ett lager och försörjningsområde för dessa mineraler. Mitt inne i några av benen finns det en mjuk kärna, benmärgen, som producerar blodceller.

Lederna

Några ben, som de i skallen, är bundna så tätt till varandra att det inte existerar några rörelser mellan dem. Med vanliga leder menas normalt gångjärnsliknande strukturer mellan grannben vilka tillåter rörelser i förhållande till varandra, såsom knäleden.

Det finns olika typer av leder i kroppen. Var och en av ryggkotorna kan bara röra sig en smula i förhållande till grannkotorna, men tillsammans ger detta ändå tillräckligt med rörlighet i ryggraden för att ryggen skall kunna böjas ganska mycket. Fingerlederna är gångjärnsleder, eftersom de i stort sett bara tillåter rörelser i ett plan – framåt och bakåt. Axelleden och höftleden består av ett runt ledhuvud som rör sig i förhållande till en ledskål, något som ger stor rörlighet i många riktningar.

Varje led utgör en komplicerad struktur. Den är sammanbunden på utsidan med fibrösa band, ledband eller ligament. På insidan av ledbanden finns det en kapsel som består av bindväv vilken omger leden. Insidan av ledkapseln är täckt med ett tunt membran, som hela tiden producerar små mängder vätska så att leden smörjs. Där benändarna möts, är ytan täckt med slätt brosk.