Meniskskada i knäleden

Vad är menisker?

Meniskerna är två broskkuddar som det finns två av i vardera knäled. Dessa två broskbitar ligger på varsin sida av knäet inne i själva leden. De viktigaste funktionerna är:

• Att bilda en "grop" där lårbenet kan röra sig utan att benet går ur led i förhållande till underbenet.
• Att fördela viktbelastningen på ledytorna (som en stötdämpare) så att slitaget blir så litet som möjligt och rörelsen i knäet blir mjuk och glatt.
• Att fördela ledvätska så att leden kan röras med minsta möjliga motstånd.
• Att stabilisera knäet.

Vad är en meniskskada?

En skada på meniskerna innebär som regel att en bit av menisken har lossnat eller att det har uppstått en spricka i menisken. Menisken på insidan av knäet (den mediala menisken, den inre menisken) skadas mycket oftare än den yttre (laterala menisken). En av anledningarna till detta är att den inre menisken är bunden till andra strukturer i området och därför blir något mindre rörlig jämfört med den yttre menisken. Hos personer äldre än 40 år uppkommer meniskskador oftast som en del av knäartrossjukdom. Sadana meniskskador kallas då för degenerativa meniskskador. 

Orsak

Skador på meniskerna förekommer ofta bland idrottsutövare och särskilt inom kontaktidrotter, som handboll och fotboll. Meniskskador kan uppstå akut eller utvecklas gradvis över längre tid.

• Den akuta skadan orsakas som regel av kraftig vridning i en position med böjt knä.
• Skador som uppstår över längre tid beror som regel på gradvis slitage genom åren och är en del av en knäartrossjukdom. Menisken förlorar med åren en del av sin elasticitet och smidighet och utsätts därför allt mer för slitage.

Symtom

Det vanligaste symtomet är starka, oftast stickande, smärtor i knäet, särskilt över ledspringan på insidan av knäet. Smärtan brukar ofta komma och gå, och förvärras som regel vid fysisk belastning. Menisksmärtor utlöses särskilt vid rotation av knäleden. Många patienter upplever därför att det kan göra ont att vända sig i sängen eller att gå i trappor. Att sitta på huk är ofta smärtfullt också.

Inom de första timmarna efter en akut skada svullnar knäet och vissa kan efteråt märka att det knäpper i leden vid rörelse. Om små bitar av brosket har slitits loss eller menisken har rivits upp kan man få något som kallas låsningsfenomen. Det innebär att knäet plötsligt låser sig och inte kan röras. En sådan situation är mycket smärtsam och bör undersökas hos läkare eller på sjukhus.

Diagnos

Många patienter kan berätta detaljerat om situationen som ledde till skadan. Tillsammans med de fynd vid  undersökning av knäet kan läkaren få stark misstanke om meniskskada. Hos vissa personer är smärtan så stark att det är svårt att undersöka knäet. Då är det vanligt att man får komma tillbaka efter en till två dagar när den akuta smärtan har lagt sig.

Slätröntgen kan inte påvisa meniskskador men kan visa om det finns andra sjukdomar i knäet, såsom frakturer eller knäartros. En mer säker diagnos kan man få genom en magnetkameraundersökning. Den kan vid en meniskskada i ungefär 9 av 10 fall påvisa skadan. En sådan undersökning görs dock i vanliga fall bara om man planerar att genomföra en operation. Man har inte sett att en tidig magnetkameraundersökning ger mindre smärta eller bättre funktion i knäet.

Behandling

Alla akuta skador av denna typ ska behandlas efter RICE-principen:

• R – Rest. Avbryt den aktivitet du håller på med och lägg dig på rygg om det går.
• I – Ice. Lägg is/kylförband på knäet. Detta kyler ned området och begränsar skadan. Men akta så du inte förfryser området.
• C – Compression. Lägg på tryckförband runt knäet.
• E – Elevation. Håll knäet högt om möjligt.

Vid behov kan inflammationsdämpande och smärtlindrande läkemedel användas, så kallade NSAID-preparat, som också kan bidra till att begränsa skadan. Å andra sidan kan långvarig användning av sådana läkemedel förhindra läkning av knäet. Paracetamol är då att föredra.

Konservativ behandling

Mindre skador och slitageförändringar behöver inte kirurgisk behandling. Behandling består istället av en kort period med avlastning, följt av gradvis upptrappning av belastning/träning. Man lägger då särskilt vikt vid att stärka muskulaturen kring knäleden. En fysioterapeut kan hjälpa till med träningsprogram. Ofta rekommenderas användning av kryckor och undvikande av full belastning tills man märker att det går bättre. 

Kirurgi

Vid akuta skador i samband med idrott eller olyckor tas beslut i det enskilda fallet om operation är bra att genomföra.

Vid meniskskador som inte beror på akuta skador, finns det numera mycket god vetenskaplig dokumentation (evidens) för att titthålskirurgi inte leder till bättre resultat än vanlig träning. Antalet genomförda meniskoperationer minskar därmed kraftigt och de flesta får i stället rekommendation om att genomföra övningar. Besvär från menisker går hos de flesta över så småningom. Kirurgi ger ökad risk för slitage (artros) i knäet och bör därför inte göras i onödan. 

Hos patienter med skador på grund av idrott eller olycka, vid kraftiga besvär trots träning och vid låsningar i knäet kan kirurgi övervägas. Vid operation kan man antingen reparera menisken eller ta bort bitar av den. Vad man väljer att göra beror på hur menisken ser ut under ingreppet.

Efter operationen kan man behöva minska viktbelastningen på det opererade knäet den första månaden. Senare rekommenderas rörelseträning och styrkeövningar.

Prognos

Meniskskador läker så småningom med korrekt träning och behöver inte operation. För att säkerställa att man gör rätt övningar rekommenderas kontakt med en fysioterapeut. 

Små, akuta skador som behandlas med rätt form av träning läker som regel efter några veckor eller månader. Efter operation kan man vänta sig att knäet återfår normal funktion efter ungefär sex veckor.

Meniskoperation ökar risken för slitageförändringar i knäet senare i livet. Detta kan man bäst förebygga genom att vara fysisk aktiv och hålla muskulaturen kring knäet i form.