Kortisonspruta

Om man har smärtor och tecken till inflammation i en led eller kring en sena kan läkaren föreslå att spruta (injicera) kortison i motsvarande område. Värk, stelhet och svullnad kan vara inflammationstecken.

Kortisonet i sprutan blandas ofta med ett bedövningsmedel (lidokain), som kan ge omedelbar smärtlindring. Kortisonet minskar inflammationen och om det har bra effekt, kan smärtlindringen vara i flera månader.

Kortisonspruta är oftast inte den behandling som väljs i första hand vid inflammationer i rörelseapparaten. Andra behandlingar som kan vara aktuella är avlastning, inflammationsdämpande läkemedel (NSAID-preparat eller andra mediciner som används vid reumatisk sjukdom) och behandling hos fysioterapeut.

När är det aktuellt att ge kortisonspruta?

Kortisonspruta kan användas vid:

• Reumatoid artrit, RA. En autoimmun sjukdom som orsakas av att immunsystemet angriper kroppens egen vävnad. Reumatoid artrit kan förutom leder också påverka andra organ i kroppen. Det finns många andra reumatiska sjukdomar som också kan ge ledinflammation. 
• Inflammation i senor och senskidor. Senor är tjocka bindvävssträngar som fäster muskeln vid benet, de omges av senskidor. Inflammation kan uppstå i eller omkring en sena. De vanligaste lokalisationerna är axlar, höfter, handleder, hälar och armbågar.
• Slemsäcksinflammation. Bursor är vätskefyllda "stötkuddar" som finns på olika ställen i kroppen. Inflammation i en slemsäck kallas för bursit och förekommer oftast i knän, armbågar och höfter.
• Artros med inslag av inflammation. Denna form av ledsjukdom drabbar ofta leder i händer, höfter och knän. Tidigare gavs kortisonsprutor ofta vid artros men numera ses det som en tilläggsbehandling i vissa fall.

I vissa fall kan det vara svårt att skilja en infektion från en inflammation i leden. Om infektion misstänks ges inte kortison då det kan förvärra infektionen. Ibland tas då istället ett prov på ledvätskan först för att ta reda på orsaken.

Behöver man förbereda sig?

I regel behövs inte några speciella förberedelser. Om man använder blodförtunnande medicin kan det hända att läkaren ber att man upphör med den behandlingen under några få dagar för att minska risken att sprutan ska orsaka blödningar.

I vissa fall kan ett bedövningsplåster sättas på huden för att bedöva området där sprutan ska ges.

Hur sätts sprutan?

Beroende på vilken struktur som är påverkad ställs olika krav på hur injektionen ska ske. Ibland kan ultraljud användas för att underlätta placering av sprutan, till exempel om det är svårt att komma åt med injektionen i en led. 

Bedövningsmedlet som ingår i kortisonsprutan har två syften. Förutom att göra själva injektionen mindre smärtsam kan bedövningen också hjälpa till att bekräfta att nålen sitter på rätt plats. 

Vad kan man känna i anslutning till kortisonsprutan?

Sprutan ges vanligen på läkarmottagningen. Beroende på var smärtan sitter kan man bli ombedd att ligga ner eller sitta på ett sätt som gör omgivande muskler så avslappnade som möjligt, eller att senor/muskler/leder är i ett sådant läge att det ökar möjligheten att ge sprutan rätt.

Effekten av bedövningsmedlet upphör inom några få timmar och kortisonet börjar verka efter några dagar. Under tiden kan man uppleva ökad ömhet och svullnad. En isblåsa kan lindra.

Om symtomen varar längre eller börjar senare än 48 timmar efter sprutan, eller är förbundna med feber eller frossa, kan det ha uppstått en infektion. Detta gäller framför allt om sprutan har getts in i en led. En ledinfektion är ett allvarligt men relativt ovanligt tillstånd som kräver snabb behandling.

Vilka resultat kan förväntas?

Kortisonsprutor in i leder kan ge smärtlindring i några månader. Ofta kan sådana smärtfria perioder vara bra för att göra framsteg med fysioterapi. Men även om smärtan har avtagit är det viktigt att följa behandlingsrekommendationerna så att området läker på bästa sätt.

Kortisonsprutor vid inflammation i senor kan ge smärtlindrande effekt de första veckorna men prognosen på längre sikt är osäker. Jämfört med andra behandlingsalternativ, som till exempel fysioterapi, har forskningen i de flesta fall inte kunnat påvisa någon bättre effekt på lång sikt. Om besvären pågått under lång tid avråds ofta från kortisonsprutor.

Kortisonsprutor vid tennisarmbåge och golfarmbåge (epikondylalgi) har bara kortvarig effekt och har visat sig vara skadliga på längre sikt, med mer smärta och sämre funktion än vid andra behandlingsformer. De rekommenderas därför inte.

Finns det några risker?

Komplikationer till kortisonsprutor är mycket ovanliga men de kan vara allvarliga. Om injektionen för med sig bakterier in i en led kan det leda till en infektion. Då behövs snabb behandling för att undvika varaktig skada på leden.

Tecken på infektion är:

• Feber
• Leden blir röd, svullen, öm, varm och gör ont vid rörelser

Om kortison sprutas direkt in i en sena eller i en nerv kan strukturerna skadas. 

Många kan känna sig tveksamma till kortison eftersom läkemedlet kan ge flera och delvis allvarliga biverkningar. Men dessa biverkningar gäller främst för kortison i tablettform, i höga doser och under lång tid. En kortisonspruta innehåller mycket begränsade mängder kortison, och kortisonet verkar främst där det sprutas in.  

Vad bör man tänka på?

För att minska risken för infektion bör man låta förbandet sitta kvar ett dygn efter sprutan och under den tiden undvika att det blir blött eller smutsigt. 

Om det ändå uppstår tecken på infektion (smärta, rodnad, svullnad, feber) är det viktigt att söka vård.

Om man har fått kortisonsprutan i en större led, som till exempel knäleden, bör man undvika belastning det närmaste dygnet för att få bäst effekt. Det går bra att utföra vanliga nödvändiga dagliga aktiviteter.