Kortisoninjektion

Om man har smärtor som är lokaliserade till en led eller ett senfäste kan läkaren föreslå att spruta (injicera) medicin i motsvarande område. Sådana sprutor består vanligen av ett bedövningsmedel (lidokain), som ger omedelbart smärtlindring, och en kortikosteroid. Kortisonet minskar inflammationen och kan ofta ge smärtlindring under flera veckor och till och med månader.

Kortisonspruta är inte alltid förstahandsval vid inflammationer i rörelseapparaten. Andra behandlingar är avlastning, inflammationsdämpande tabletter (NSAID-preparat) och behandling hos fysioterapeut.

När är det aktuellt att ge kortisonspruta?

Injektion av kortison används oftast vid:

• Artros med inslag av inflammation. Denna form av ledsjukdom drabbar oftast leder i händer, höft, knä, nacke och nedre delen av ryggen.
• Reumatoid artrit, RA. Är en inflammationssjukdom som orsakas av att kroppens immunsystem angriper kroppens egen vävnad. Reumatoid artrit kan förutom leder också angripa andra organ i kroppen. Det är vanligt med felställningar i lederna.
• Seninflammation (tendinit/tendinos). Senor är tjocka bindvävssträngar som fäster muskeln vid benet. Seninflammation är en inflammation eller irritation i en sena och orsakas typiskt av överbelastning. De vanligaste lokalisationerna är skuldror, höfter, handleder, hälar och armbågar.
• Slemsäcksinflammation (bursit). Bursor är vätskefyllda "stötkuddar" som ligger på olika ställen i kroppen. Deras funktion är att smörja ställen där senor eller muskler passerar över beniga utskott. Inflammation i en slemsäck kallas för bursit. Sådana inflammationer förekommer oftast i skuldror, knän, armbågar och höfter.

Behöver man förbereda sig?

I regel är det inte nödvändigt med några speciella förberedelser. Om man använder blodförtunnande medicin kan det hända att läkaren ber att man upphör med den behandlingen under några få dagar för att minska risken att injektionen ska orsaka blödningar.

Hur sätts sprutan?

Det är helt avgörande för resultatet att sprutan sätts på rätt plats. Det kan vara svårt, och i vissa fall krävs det att läkaren har specialutbildning i att sätta sådana sprutor.

Det finns många olika strukturer runt en led som kan ge smärtor. Är det en senskada? En delvis brusten sena? En seninflammation? En inflammerad slemsäck? Skadat brosk som resultat av ledinflammation? Vart och ett av de problemen ställer speciella krav på hur injektionen ska ske.

Bedövningsmedlet som ingår i kortisonsprutan har två syften. Förutom att göra själva injektionen mindre smärtsam kan bedövningen hjälpa till att bekräfta att nålen sitter på rätt plats. Omedelbar smärtlindring tyder på att nålen har satts på rätt plats.

Vad kan man känna i anslutning till injektionen?

Sprutan ges vanligen på läkarmottagningen. Beroende på var smärtan sitter kan man bli ombedd att ligga ner eller sitta på ett sätt som gör omgivande muskler så avslappnade som möjligt, eller att senor/muskler/leder är i ett sådant läge att det ökar möjligheten att ge injektionen rätt.

Verkan från bedövningsmedlet upphör inom några få timmar och kortisonet kräver vanligen några dagar innan det börja verka. Under tiden kan sprutstället vara lite ömt och svullet. En isblåsa mot sprutstället kan lindra. Dock, om symtomen varar längre eller börjar senare än 48 timmar efter injektionen eller är förbundna med feber eller frossa, kan det ha uppstått en infektion. Detta gäller om injektionen har getts in i en led. En ledinfektion är ett allvarligt tillstånd men förekommer som tur är sällan.

Vilka resultat kan förväntas?

Injektioner in i leder eller muskel/senfästen kan ge smärtlindring i några månader. Ofta kan sådana smärtfria perioder vara bra för att göra framsteg med fysioterapi och för en lyckad rehabilitering. Men även om smärtan är borta är det viktigt att följa läkarens anvisningar, så att området läker på bästa sätt.

Kortisonsprutor vid seninflammation måste ibland upprepas med en till två veckors mellanrum och ger vanligen en bra effekt de första veckorna. Prognosen på längre sikt (efter ett år) är osäker. Forskning kan inte påvisa en bättre effekt av injektioner på lång sikt när man jämför dem med andra behandlingsalternativ eller med ingen behandling alls.

Kortisoninjektioner vid tennisarmbåge och golfarmbåge (epikondylalgi) har bara kortvarig effekt och har visat sig vara skadliga på längre sikt, med mer smärta och sämre funktion än vid andra behandlingsformer. De rekommenderas därför inte.

Finns det några risker?

Komplikationer till kortisonsprutor är mycket ovanliga men de kan vara allvarliga. Om injektionen för med sig bakterier in i en led kan det leda till en bakteriell inflammation. Då är det nödvändigt med en snabb behandling för att undvika varaktig skada av leden. Tecken på infektion:

• Feber
• Leden blir röd, svullen, öm, varm och gör ont vid rörelser.

Om kortison injiceras direkt in i en sena eller nerv kan de strukturerna skadas. Därför är det viktigt att läkaren är utbildad att sätta sådana sprutor, så att de sätts på ett riktigt sätt.

Man är van vid att förhålla sig tveksam till kortikosteroider (se eget dokument om kortison) eftersom de kan ge en lång rad delvis allvarliga biverkningar. Men dessa biverkningar gäller för kortison i tablettform, i höga doser och under lång tid. En kortisonspruta innehåller mycket begränsade mängder kortison, och kortisonet verkar först och främst där det injiceras. Men, för att vara på den säkra sidan, begränsas antalet kortisoninjektioner man bör får under en given period. Experterna är dock oeniga om var gränserna bör ligga. Vissa säger max fyra injektioner under hela livet i en led med artros och inflammation, till en injektion per månad i en led som är allvarligt angripen av reumatoid artrit.