Kapsulit i skulderled (frusen skuldra)

Vad är kapsulit i skulderled (frusen skuldra)?

Kapsulit i skulderled, som också kallas för adhesiv kapsulit eller frusen skuldra, innebär ett tillstånd med smärta och stelhet i axelleden. Det beror på inflammation och uppkomst av ärrvävnad i ledkapseln.

Ungefär två till fem procent av alla personer får kapsulit i skulderleden. Det är vanligast hos personer mellan 40 och 60 år och det är något vanligare hos kvinnor än hos män. Personer med diabetes eller sköldkörtelsjukdom har en ökad risk. 

Symtom

Tillståndet börjar med en smärtfas, där det gradvis uppstår smärtor i skulderleden. Många har starka smärtor, framför allt nattetid, och kan inte ligga på den onda axeln. Senare i förloppet blir rörligheten i skulderleden begränsad. Det kallas också för stelhetsfasen. Smärtorna avtar, men det kan vara svårt med påklädning och att lyfta armen över axelhöjd. Under läkningsfasen blir rörligheten långsamt bättre. 

Orsak

Hos de flesta är orsaken okänd och besvären uppstår utan föregående skada eller särskilda påfrestningar.

Kapsulit i skulderleden kan också uppträda efter en skada, ofta efter ett fall mot axeln, eller efter kirurgi i axel eller nacke. Besvär kan också uppkomma om man under en längre tid har varit orörlig i skulderleden, till exempel efter en skada eller vid stroke med förlamning.

Diagnos

Diagnosen baseras på de typiska symtom och fynd som görs vid en klinisk undersökning. En viktig ledtråd är att rörligheten i axeln är begränsad, både vid rörelser som man själv gör (till exempel att lyfta armen) och vid rörelser som utförs med hjälp av undersökaren (till exempel att man får sin arm upplyft).

Laboratorieprover tas ibland för att se om det finns någon bakomliggande sjukdom som ökar risken, som till exempel diabetes eller sköldkörtelsjukdom.

Röntgen görs ibland, men då för att utesluta andra orsaker.

Behandling av kapuslit i skulderled (frusen skuldra)

Syftet med behandlingen är att lindra smärtan och återfå rörligheten och därmed funktionen i axelleden.

Vid lindrigare smärtor kan man själv prova receptfria läkemedel som ibuprofen eller paracetamol. Det är viktigt att man själv ser till att hålla armen i rörelse inom det smärtfria området.

Fysioterapi rekommenderas till alla och har troligen bäst effekt under stelhetsfasen och läkningsfasen. Under smärtfasen är det inte helt klarlagt vilken typ av övningar som har bäst effekt. 

Det kan också bli aktuellt med en kortisonspruta i skulderleden, ibland ges flera sprutor. Kortison verkar genom att dämpa inflammationen vilket kan ge smärtlindring på kort sikt, men oftast inte på lång sikt.

Ofta rekommenderas en kombination av kortisonsprutor och fysioterapi. 

I undantagsfall, hos personer som inte har fått någon effekt av ovanstående behandling efter cirka ett år, övervägs operation. Oftast görs då en så kallad artroskopisk kapsellösning. Det är ett kirurgiskt ingrepp som utförs med hjälp av en liten kamera och kirurgiska verktyg som förs in i leden. Under ingreppet frigörs leden för att rörligheten i skulderleden ska förbättras. 

Prognos

Prognosen på sikt är god men förloppet är ofta långdraget. Smärtfasen varar vanligen mellan två till nio månader, medan stelhetsfasen ofta varar mellan fyra till tolv månader. Under stelhetsfasen avtar smärtorna gradvis. Det kan dock fortfarande göra ont om man stretchar ledkapseln. Läkningsfasen varar ungefär ferm till 24 månader. 

Frusen skuldra kan vara ett mycket invalidiserande tillstånd med uttalad funktionsnedsättning men rörligheten i axeln brukar komma tillbaka. De allra flesta blir helt friska eller har endast minimala symtom efter ett till två år. Det finns dock personer som har besvär och nedsatt funktion mycket längre än så, men det är ovanligt.