Handledsfraktur

Vad är en handledsfraktur?

Underarmen består av två ben, strålbenet (radius) på tumsidan och armbågsbenet (ulna) på lillfingersidan. Dessa ben hålls ihop av bindväv (syndesmos). Strålbenet och armbågsbenet bildar, tillsammans med överarmsbenet (humerus), armbågsleden och handlovsbenen, handleden. 

Fraktur i nedre del av strålbenet, mindre än tre cm från benets ände, kallas på fackspråk för en distal radiusfraktur. Ofta är skelettdelarna vid frakturen förskjutna i förhållande till varandra. Frakturen kan också vara "lindrigare" på så sätt att frakturdelarna inte är förskjutna. I undantagsfall kan frakturen skada nerver som ligger i närheten.

Fraktur av strålbenet vid handleden är den vanligaste typen av fraktur och kan drabba personer i alla åldrar. Varje år bryter cirka 20 000 personer i Sverige strålbenet. Det drabbar oftast äldre personer och oftare kvinnor än män. Handledsfraktur kan delas in i olika typer där den vanligaste frakturen kallas för Colles fraktur.

Symtom

Vid undersökning noteras svullnad, eventuellt blåmärken och smärta vid rörelser i frakturområdet. Ofta ses en så kallad bajonettställning (krokig felställning) av handleden och förskjutning bakåt av den nedersta frakturdelen. Det gör ont att röra i handleden. Läkaren undersöker också om det kan föreligga en nervskada eller andra samtidiga skador.

Orsak

Personen som drabbas av handledsfraktur har som regel ramlat och tagit emot sig med utsträckt hand och bakåtböjd handled, och omedelbart efteråt fått smärtor i handleden.

Diagnos

Diagnosen misstänks vid läkarundersökning och röntgenbilder tagna framifrån och från sidan bekräftar diagnosen. Det som läkaren tittar efter på röntgenbilderna är om det föreligger felställningar, och om frakturen innefattar själva leden. Läkaren kan även se om strålbenet tryckts ihop eller om det föreligger andra skelettskador.

Behandling av handledsfraktur

Målet med behandlingen är att få frakturen att ligga i ett tillfredsställande läge så att det läker utan felställning. Detta ökar sannolikheten för att funktion i arm och handled återställs och minskar risken för senare besvär.

Man kan behandla frakturen med gips eller operation beroende på hur skelettskadan bedöms av läkaren. I bedömningen tar man även hänsyn till den skadade personens önskemål och hur mycket man kommer att använda armen.   

Icke kirurgisk behandling eller operation

Läkaren kan välja att behandla handledsfraktur med gipsbehandling om frakturen ligger bra och skelettdelarna kan förväntas läka ihop på ett tillfredsställande sätt. Ett behandlingsalternativ kan vara operation med insättning av skruvar eller en platta för att hålla skelettdelarna på plats. Man kan även behandla med tillfälliga stift eller en så kallad extern fixation där en ställning sätts utanpå armen. Dessa kirurgiska alternativ kan väljas om läkaren anser att handledsfrakturen inte kommer att läka i en bra ställning eller om det finns flera skelettdelar som gått av. 

Gipsning

Gips kan användas som både behandling och stabiliserande åtgärd innan en eventuell operation. Om gips väljs som en behandling läggs gipset på underarmen utan att täcka armbågen eller knogarna. Det är viktigt att armbågen och knogarna kan röra sig obehindrat för att motverka stelhet. Fingrarna ska kunna röra sig fritt på den skadade handen. Behandlingstiden för benbrott i handled med gips är vanligtvis fyra till fem veckor. 

Det är viktigt att vara uppmärksam på smärta eller svullnad i fingrarna, då det kan vara tecken på att gipset sitter för trångt. Om gipset sitter för trångt bör det åtgärdas omedelbart. Om man går för länge med ett trångt gips kan det ge skador.  

Röntgen 

Röntgenkontroll görs efter cirka tio dagar för att kontrollera att frakturen läker i rätt ställning. Detta gäller vid både behandling enbart med gips och vid vissa typer av operation. 

Egenbehandling

För att förebygga svullnad är det viktigt att man använder den skadade handen så mycket som möjligt till vardagliga sysslor. Man bör även undvika varma bad och bastu, och att armen hänger längs sidan under längre perioder. Man kan försöka minska svullnaden med träning och hålla armen i högläge (över hjärtnivå).

Det finns program med övningar för egenträning som kan användas både under gipstiden och efter att man tagit bort gipset. Vanligtvis får man ett rörelseprogram på mottagningen där man behandlats eller från en fysioterapeut eller arbetsterapeut.  

Prognos

De flesta handledsfrakturer läker utan efterföljande besvär, men det är ganska vanligt med smärta, stelhet och ibland även nedsatt rörlighet, som kan kvarstå i upp till ett år. 

De komplikationer som kan uppstå akut när armen är gipsad, är ett så kallat kompartmentsyndrom där muskler på underarmen kan svullna och trycka på närliggande blodkärl och nerver. Man kan även få nervpåverkan av typ karpaltunnelsyndrom som kan ge domningar eller känselnedsättning i tumme, pekfinger och långfinger. Oftast kan dessa besvär gå tillbaka om man kan minska svullnaden i området som trycker på nerven med hjälp av övningar och högläge. Om domningar/känselnedsättning kvarstår kan det behövas en operation för att lätta trycket på nerven.

Komplikationer som kan uppstå på längre sikt kan vara felställningar och nedsatt rörlighet i hand eller underarm. Ibland kan även skador på senor och nerver uppstå. I vissa fall kan senor som ligger nära frakturområdet spricka. 

Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS) är ett tillstånd med långvarig värk efter en skada på armen, till exempel vid en handledsfraktur. Smärtan beskrivs ofta som brännande och ihållande. Behandling med fysioterapi och handterapi är en central del av behandlingen, medan behandling med läkemedel har varierande effekt. CRPS uppstår troligtvis på grund av att nervsystemet blir påverkat till följd av en skada. Mildare varianter av CRPS är relativt vanliga medan fullt utvecklat CRPS är ganska sällsynt.