Fraktur i mellanfotsben
Typiska symtom på fraktur i mellanfotsben är smärta och svullnad. Symtomen kan komma efter långvarig och upprepad gång/löpning (stressfraktur) eller efter en akut skada.
Vad är fraktur i mellanfotsben?
Mellanfotsbenen, metatarsalbenen, är benen som går från fotroten och fram till den innersta tåleden. De fem benen numreras från ett till fem (I–V). Det första mellanfotsbenet sitter på stortåsidan. Varje ben är ett rörben med två tjockare ändar och ett smalare skaft. Änden längst ut kallas caput (huvudet) och änden längst in kallas för basen. De två ändarna är också ledhuvuden som bildar leder med tåbenen (metatarsofalangealleder) och med de så kallade fotrotsbenen (tarsometatarsalleder).
Tre frakturtyper utgör den största delen av frakturer i mellanfotsbenen.
- Slitfraktur av basen på det femte mellanfotsbenet.
- Fraktur på skaftet.
- Fraktur vid huvudet på mellanfotsbenet (subkapitulär fraktur).
Frakturer på mellanfotsben är bland de vanligaste typerna av frakturer. Frakturer i det femte mellanfotsbenet utgör cirka hälften av fallen. Stressfrakturer är oftast lokaliserade till andra eller tredje mellanfotsbenet.
Symtom
Typiska symtom på fraktur är smärta och svullnad över mellanfotsbenen. Symtomen kan komma efter långvarig och upprepad aktivitet (stressfraktur) eller efter en akut skada. Vid stressfrakturer försvinner ofta smärtan vid vila, och kommer tillbaka vid gång/löpning. Efter hand kan smärtan bli mer konstant.
Orsaker
De vanligaste skademekanismerna är kläm- eller stötskador, exempelvis att man tappar något på foten. Frakturer kan också uppstå vid vridning av framfoten. Stressfrakturer uppstår som följd av någon form av överbelastning av foten (till exempel långvarig löpning, vandring, tunga lyft).
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Vid undersökning finns svullnad och tryckömhet över det mellanfotsben som är skadat. Ibland går det att känna frakturen.
Röntgen ska alltid göras vid misstanke om fraktur på mellanfotsben. Ibland görs också datortomografi-, magnetkamera-, eller skintigrafiundersökning.
Behandling
Det är viktigt med korrekt behandling eftersom man kan få mycket besvär om frakturen läker fel. Behandlingen beror på var frakturen sitter och om det är felställningar. Stressfrakturer behandlas vanligen med avlastning i tre till fyra veckor. Eftersom mellanfotsbenen ligger tätt ihop är det god stabilitet och obetydlig förskjutning vid frakturer i ett eller två ben, frakturerna läker därför snabbt.
Nedan beskrivs behandlingen för några undertyper av mellanfotsbensfrakturer.
Slitfraktur i basen på det femte metatarsalbenet
Denna frakturtyp är mycket vanlig. Skadan är ofta kopplad till en fotledsskada på fotens utsida och frakturen uppstår vid fästet för en sena som fäster i basen på det femte mellanfotsbenet. Vid kraftig sträckning i senan (vid en stukning) kan en del av benet slitas av. Vanligtvis är behandlingen gånggips i fem veckor, eventuellt bara elastisk binda. Redan från början går det att belasta till smärtgränsen. Ibland, om det är en stor felställning, kan frakturen behöva opereras. Frakturen fästs då med stift, tråd eller skruvar. Vid borttagning av gipset görs en röntgenkontroll. Utebliven läkning kan innebära att man behöver opereras igen.
Jones fraktur i det femte mellanfotsbenet
Denna typ av fraktur är inte lika vanlig som en slitfraktur, men är besvärligare att behandla. Det är en tvärgående fraktur cirka 1,5–3 cm längre ut i mellanfotsbenet, det vill säga i skaftet till det femte mellanfotsbenet. Denna typ av fraktur uppstår ofta vid indirekt skada (under träning). Felställningen tenderar att öka under viktbelastning. Det finns en risk att frakturen inte läker. Behandlingen är som regel stövelgips eller linda och stadig sko med belastning till smärtgränsen i sex till åtta veckor. Hos professionella idrottsutövare väljer man ibland att direkt stabilisera frakturen med operation. Vid utebliven läkning görs operation där ibland bentransplantat används.
Fraktur i mellanfotsbensskaftet
En mycket vanlig typ av fraktur som kan orsakas av både påfrestande gång (marschfrakturer) och skada. Både frakturer som är i bra läge, och de som är ur läge läker bra med den viktbelastning som tolereras, särskilt om den skadade använder skor med stela sulor. Skaftfrakturer är utsatta för ett stort böjmoment under gång, de bör därför behandlas med lågt gips i några veckor. Ibland måste frakturen, om det är en större felställning, stabiliseras, till exempel operation med in stift eller skruvar. Om det finns frakturer i flera mellanfotsben kan ett kort gånggips ge god smärtlindring.
Marschfraktur är en stressfraktur i andra eller tredje mellanfotsbenet som ofta uppträder hos joggare. Behandlingen är avhållsamhet från belastande aktiviteter i fyra till sex veckor.
Fraktur nedanför mellanfotsbenets huvud (subkapitulär metatarsalfraktur)
En fraktur som i regel beror på att ett hårt/tungt föremål fallit ned på foten. Ofta finns flera frakturer med felställning. Om frakturerna inte behandlas rätt från början kan de ge betydande följder på grund av ledbandskadan. Om benändarna inte kan tryckas på plats, opereras stift in. Därefter läggs ett stövelgips som tas bort efter sex veckor. Kontroll utförs vanligtvis efter operationen och vid avgipsning efter sex veckor. Stiften tas bort samtidigt med gipset.
Prognos
Prognosen är vanligtvis god om man har fått rätt behandling. Vid svåra kross- och klämskador kan det bli kvarstående besvär trots adekvat behandling. Då kan inlägg och specialtillverkade skor lindra besvären.
Andra frakturer i foten
- Hälbensfraktur
- Fraktur i tärningsbenet/kilbenen
- Fotroten ur led
- Båtbensfraktur
- Brott på språngbenet
- Fraktur i mellanfotsled
- Fraktur i tå