Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Droppfinger

Droppfinger, malletfinger eller basebollfinger som det även kallas är en skada på fingrets sträcksena. Skadan medför att ytterleden på fingret inte kan sträckas ut och behandlas i de flesta fall med en skena som förhindrar rörelse i ytterleden.


Uppdaterad den: 2022-03-01

Annons

Vad är droppfinger?

Handen har en komplicerad anatomi där många muskler och senor verkar tillsammans för att handen ska fungera optimalt. På handflatan finns fingrarnas böjsenor och på handryggen finns sträcksenorna. De olika senorna fäster sig på olika skelettdelar och bidrar till fingrarnas rörelse och greppförmåga. 

Droppfinger är en skada på fingrets sträcksena. Senan kan slitas loss från sitt fäste från fingrets ytterled (på fackspråk kallas den DIP-leden) och ibland kan även en del av benet ryckas loss samtidigt med senfästet. Droppfinger kallas även för malletfinger, hammarfinger eller basebollfinger och är en vanlig förekommande skada på handen.   

Annons
Annons

Symtom

Om man drabbas av droppfinger kan man inte sträcka ut ytterleden och det kan göra ont i fingret. Fingerspetsen hänger och man har svårt att använda fingret. Ibland är senan inte helt avsliten och man kan då ha kvar en viss sträckförmåga.

Orsak

En vanlig orsak till att sträcksenan slis av är att fingret träffas av en boll under idrottsaktivitet. Droppfinger kan även uppstå i samband med andra skador, till exempel en skärskada eller att fingret har fastnat i kläder.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av en läkarundersökning. Hur skadan uppstod är viktig information för att rätt diagnos kan ställas. Röntgenundersökning görs i de flesta fall för att kontrollera om något benfragment har ryckts loss med senan (avslitningsfraktur). 

Andra skador på fingret som kan likna ett droppfinger är frakturer, skador på andra senor i handen samt fingerartros. 

Behandling av droppfinger

Droppfinger behandlas i de allra flesta fall med att den yttersta leden immobiliseras (hålls fast) i ett sträckt läge, ibland i en översträckt position. Detta kan till exempel göras med en skena. Skenan ska användas dygnet runt i minst sex veckor och därefter nattetid under minst två till tre veckor och vid aktivitet som som belastar fingret. Det är viktigt att det enbart är ytterleden som är immobiliserad och att de andra lederna på fingret kan röra sig fritt.

Det är också viktigt att man inte böjer i ytterleden under läkningstiden. Senan kan då gå av igen och man får börja om med behandlingen från början. 

Rehabilitering görs ofta i samråd med en arbetsterapeut som ger ett träningsprogram. Det är viktigt att man följer träningsprogrammet noga för att senskadan ska läka på bästa sätt.

I enstaka fall kan det finnas en stor skelettskada eller en skada på ledytan. Det kan då bli aktuellt med operation av fingret för att läkningen ska bli optimal.  

Prognos

Prognosen är god men det kan ta lång tid innan man återfår full sträckfunktion av fingret. Det är vanligt att man får en kvarstående sträckdefekt som oftast inte ger besvär i det dagliga livet. Sträckdefekten kan ibland spontant minska över tid. 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.