Inklämningssyndrom i höftleden, höftimpingement

Vad är inklämningssyndrom i höftleden/höftimpingement?

Höftleden är en kulled som består av ledkula (lårbenshuvudet) och ledskål (acetabulum). Ledytorna till lårbenshuvudet och acetabulum är klädda med ledbrosk. Höftleden har en betydlig rörlighet i alla plan och stabiliseras av ledkapseln, omgivande muskler, brosket som klär ledpannans benyta, samt en broskkant (labrum) som förlänger ledpannan och sticker ut några millimeter över höftledens benkant.

Vid avvikande anatomi med skelettförändringar i höftleden, antingen på lårbenshuvudet och -halsen eller ledskålen kan det uppstå en mekanisk konflikt och inklämning. Denna inklämning kan i sin tur skada brosk och labrum. På fackspråk används ofta beteckningen höftimpingement, eller femoroacetabulärt impingement syndrom (FAIS), en beteckning som innebär att något kommer i kläm i höftleden.

Många har dessa förändringar i höftleden utan besvär och det bedöms då som ett normaltillstånd. Hos en del, framförallt hos unga och idrottsutövare, kan man dock få symptom i form av smärta och inskränkt rörlighet.

Symtom

Tecken på FAIS är episoder med plötslig smärta i höftleden, men kan med tiden utvecklas till smärta som är ihållande, med nedsatt rörlighet och eventuellt tidig utveckling av artros.

Många personer med FAIS klagar över smärta framtill och på sidan av höften, som ofta är rörelse- och aktivitetsberoende. Skarp smärta kan uppstå när man vrider på höften, särskilt mot den smärtande sidan. Ibland förvärras smärtan vid långvarigt sittande, när man reser sig från en stol, när man ska kliva in i eller ut ur en bil, eller när man lutar sig framåt. Likaså kan vissa personer med FAIS beskriva fenomen som klickningar och låsningar.

Det finns många orsaker till höftsmärta och ovannämnda symptom är inte förenliga med endast FAIS. Andra vanliga orsaker till höftsmärta såsom artros och muskelinflammation kan ge upphov till liknande besvär.

Orsak

Orsaken till FAIS är inte helt klarlagd men mycket talar för att hög belastning i ungdomsåren, innan skelettet är färdigvuxet, påverkar utvecklingen. Symptomen är vanligast hos idrottsutövare med hög belastning på höftleden, såsom ishockey- och fotbollsspelare.

Broskskador till följd av den avvikande anatomin uppstår i gränsytan mellan lårbenshuvudet och kanten på ledpannan. Broskförändringarna utvecklar sig vanligen gradvis.

Skadorna på ledbrosket i höftleden kan begränsa patientens förmåga att träna och kan orsaka smärta vid dagliga aktiviteter. Denna typ av broskskador kan också vara en tidig orsak till artros.

Symtom

Tecken på broskskada i höftleden är episoder med plötslig smärta i höftleden som med tiden kan utvecklas till mer sammanhängande kroniska smärtor, nedsatt rörlighet och eventuellt tidig utveckling av ledsvikt.

Patienter med broskskador i höften klagar över smärta framtill och på sidan i höften, ofta i form av plötsliga, stickande smärtor vid rörelser, eventuellt åtföljt av ett klick och en känsla av låsning. Skarp smärta kan uppstå när patienten vrider på höften, särskilt mot den smärtande sidan. Smärtan ökar långsamt med tiden och förvärras vid långvarigt sittande, när man reser sig från en stol, när man ska kliva in i eller ut ur en bil, eller när man lutar sig framåt.

Diagnos

För att kunna ställa diagnos FAIS behöver samtliga tre kriterier vara uppfyllda:

1. Sjukdomshistoria med smärtor som talar för FAIS.
2. Fynd vid läkarundersökningen där man med specifika tester kan undersöka höftleden. Vid misstanke om FAIS kommer dessa test att utlösa de smärtor som patienten vanligen besväras av.
3. Röntgenundersökning som påvisar den avvikande höftledsanatomin.

Ibland behöver andra orsaker uteslutas genom till exempel blodprover eller annan bilddiagnostik.

Behandling av FAIS, höftimpingement

I första hand rekommenderas fysioterapi och aktivitetsmodifiering. Man har sett att aktiva övningar, övningar som ökar bålstyrkan och övningar som övervakas av fysioterapeut har störst effekt.

Enklare smärtlindring som paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel har ofta ganska god effekt och är ett bra komplement till rehabiliteringen.

Vid otillräcklig effekt och om besvären ökar kan man överväga kirurgi, där titthålskirurgi (artroskopi) idag är standard. Uttalad artros på röntgen talar emot att utföra artroskopi. Patienter över cirka 50 års ålder har sämre prognos vid artroskopisk kirurgi på grund av ökad förekomst av artrosförändringar. Studier har visat att behandlingen är effektiv hos cirka 75 till 90 procent av alla personer med FAIS. Det är sällsynt med komplikationer i samband med ingreppet.

Efter operationen kan en idrottsutövare oftast vara tillbaka i full aktivitet efter fyra till sex månader.

Prognos

Tillståndet utvecklas vanligtvis gradvis och samtidiga skador på ledbrosken kan tillta så att patientens förmåga att träna blir begränsad och även dagliga aktiviteter orsakar smärta. Prognosen efter operation är god. Om det har uppstått artrosförändringar i leden minskar sannolikheten för ett bra resultat.

Artroskopisk behandling tros kunna förhindra eller fördröja utveckling av artros men det har ännu inte bevisats i några uppföljningsstudier.