Benutväxt vid hälsenefästet – Haglunds häl
Haglund häl är ett tillstånd som kännetecknas av en benutväxt på hälen där hälsenan fäster. Benutväxten kan leda till smärta, rodnad och svullnad vid hälsenefästet.
Vad är Haglunds häl?
Haglunds häl är ett tillstånd som kännetecknas av en benutväxt (exostos) på hälen där hälsenan fäster. Om det samtidigt även föreligger slemsäcksinflammation (bursit) och inflammation av hälsenan kallas det för Haglunds syndrom.
Benutväxten kan vara medfödd men ger inte besvär hos alla. Besvären uppstår vanligen först i medelåldern och ses oftare hos kvinnor än hos män. Ofta får man besvär med båda hälarna samtidigt.
Symtom
De vanligaste symtomen på Haglunds häl är smärta runt området där hälsenan fäster. Smärtan är oftast som värst på morgonen när man inte har rört på sig så mycket eller efter en längre tids inaktivitet. Man kan även få svullnad och rodnad över området. Oftast går det även att känna själva benutväxten där hälsenan fäster.
Orsak
Det är fortfarande ovisst varför tillståndet uppstår. Man tror att flera orsaker kan spela in, som till exempel stram hälsena, högt fotvalv och trånga skor. Även ärftlighet verkar ha en betydelse för utveckling av tillståndet.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Diagnosen ställs i regel utifrån sjukdomshistorien och efter läkarundersökningen. Ofta behövs det inte fler undersökningar. Om läkaren inte är säker på diagnosen eller om operation planeras, kan röntgenundersökning behövas.
Andra tillstånd som kan ge samma symtom som Haglunds häl är:
- Slemsäcksinflammation vid hälbenet
- Hälseneinflammation
- Hälsporre (plantarfasciit)
Behandling av Haglunds häl
I de flesta fall räcker det med att anpassa sina skor och avlasta hälområdet för att besvären ska minska. Fysioterapi (sjukgymnastik) med övningar som bland annat kan bestå av tåhävningar, kan också hjälpa. Ibland kan Haglunds häl leda till inflammation av slemsäcken (bursit) vid hälsenefästet. Detta leder också till smärta, rodnad och svullnad i området där hälsenan fäster.
Om tillståndet inte förbättras inom sex månader kan man behöva träffa en ortoped som får bedöma om en operation är lämpligt. Rehabiliteringen efter operation är lång och krävande. Fotleden och underbenet kan behöva gipsas efter operationen och man behöver blodförtunnande behandling för att förebygga blodproppar. Fysioterapeutiska övningar är en viktig del av rehabiliteringen men kan vara smärtsamma. Rehabiliteringstiden kan vara upp till tolv månader.
Prognos
Prognosen är god. Oftast räcker det med att byta till bekväma skor och fysioterapeutisk behandling.