Akut kompartmentsyndrom

Vad är akut kompartmentsyndrom?

Många av våra muskler ligger i ett separat "fack" som omges av en hinna, vilket gör att muskeln är avdelad från andra strukturer. Ett sådant fack kallas också för kompartment eller muskelloge. Hinnorna runt ett kompartment är inte särskilt eftergivliga, vilket gör att svullnad i ett kompartment snabbt kan leda till att det blir ett för högt tryck inne i det kompartmentet. Ett förhöjt tryck gör att små och stora blodkärl trycks ihop, vilket kan leda till syrebrist i muskler och nerver. Detta tillstånd kallas för akut kompartmentsyndrom. I värsta fall kan syrebristen leda till att muskelvävnaden dör. 

Tillståndet är förhållandevis ovanligt. Tillståndet är vanligare bland unga män, troligtvis på grund av att de oftare utsätts för skador.

Symtom

En lokal smärta som inte står i relation till skadan är typisk vid akut kompartmentsyndrom. Smärtan reagerar i regel inte eller otillräckligt på smärtstillande läkemedel. Det kan vara mycket smärtsamt att använda den muskel som är påverkad. Vissa personer kan ha upptäckt en svullnad över ett visst område. 

Dessa symtom är dock väldigt ospecifika och kan också förekomma efter till exempel ett benbrott. Dessutom kan smärta som symtom saknas helt. 

Sena symtom, som förekommer när det redan har uppstått skador på vävnaden, är blek hud, känselstörningar och förlamning av muskeln. 

Orsak

Den vanligaste orsaken till akut kompartmentsyndrom är olika former av skador som påverkar muskeln. Ett benbrott (fraktur) är en vanlig orsak, särskilt i underbenet. Det kan också uppstå efter att vävnaden har utsatts för mycket högt tryck utifrån. Andra exempel på skador är injektioner med nål (inklusive tatuering, akupunktur och bedövning) och kirurgisk ingrepp med vätskeansamling i ett muskelkompartment. 

Andra orsaker kan vara blodpropp, strama bandage eller gips, vissa infektioner och överträning. 

Diagnos

Det är inte lätt att ställa diagnosen eftersom karakteristiska symtom ibland saknas. Ett spänt och svullet område hos en person som har riskfaktorer för att utveckla tillståndet kan räcka för att väcka misstanke om tillståndet. 

Vid misstanke om akut kompartmentsyndrom ska man omedelbart komma till ett akutsjukhus för operation (se nedan). Anledningen är att syrebrist snabbt kan leda till att den påverkade muskeln dör. En muskel kan inte överleva syrebrist mer än cirka sex till åtta timmar. Därefter uppstår irreversibla skador på muskelcellerna som kan leda till allvarliga komplikationer. 

Blodprover har ett begränsat värde för att påvisa eller utesluta tillståndet. På sjukhus kan man i vissa fall utföra mätningar av trycket i ett muskelkompartment, och på så sätt få tillståndet bekräftat. Om misstanken om akut kompartmentsyndrom är stor kan man dock behöva hoppa över en sådan undersökning för att rädda så mycket muskelvävnad som möjligt. 

Behandling

Ett akut kompartmentsyndrom måste behandlas så snabbt som möjligt med ett kirurgiskt ingrepp som kallas för fasciotomi. Senhinnan som omsluter muskelgruppen måste öppnas så att trycket minskas och cirkulationen återkommer. Såren sys inte ihop utan man väntar tills såret långsamt läker.

Tidig behandling är mycket viktig för att förebygga komplikationer. Fram till att man kan opereras kan man ta bort eller lossa åtsittande bandage/gips, höja kroppsdelen till hjärthöjd och undvika lågt blodtryck. 

Prognos

Vid tidig upptäckt och behandling är prognosen utmärkt. Det kan dock uppstå komplikationer såsom ärrbildning, smärta och infektion i huden. 

För sen eller bristande diagnos och behandling kan medföra ledstelhet, känselrubbningar, akuta skador på njurar, långvarig smärta (till exempel regionalt smärtsyndrom) och i värsta fall behov av amputation som följd av obotlig skada på muskler och nerver.