Hälseneruptur

Vad är hälseneruptur?

Hälsenan, som ibland också kallas akillessenan, är en av kroppens stora senor och har en viktig funktion för fotens rörlighet. Den är huvudsenan för muskulaturen på baksidan av underbenet som fäster på hälbenet och känns tydlig ovanför hälbenet. 

Vid idrott som belastar senan mycket, till exempel tennis, kan senan gå av. Denna typ av bristning kallas för akut hälseneruptur eller akut akillesseneruptur och ses oftast hos män i 35 till 45 års ålder och personer över 65 års ålder. Under de senaste åren har det skett en ökning av denna typ av skada. Ökningen beror sannolikt på att flera personer deltar i olika typer av idrott. 

Om bristningen inte upptäcks i tid och det har gått över fyra veckor efter skadetillfället kallas skadan för kronisk hälseneruptur. 

Senan kan gå av helt eller delvist. Vid en delvis avriven hälsena (partiell ruptur) saknas oftast en tydlig skademekanism. Partiell ruptur ses oftare hos personer som tidigare haft  besvär kring hälsenan (akillestendinopati).

Symtom på hälseneruptur

Akut hälseneruptur

De flesta som drabbas av akut hälseneruptur beskriver ofta att skadan kommit i samband med belastande idrottsaktivitet till exempel racketsport. Skadan kan även uppstå om man ramlar eller faller och då tårna böjs upp mot fotryggen. 

Det uppstår vanligtvis en plötslig smärta omkring hälbenet och ofta hörs det även en smäll. Smärtan kan kännas som en spark mot vaden. Oftast avtar smärtan ganska direkt men detta kan variera mellan olika individer. Efter att hälsenan har brustit kan det vara svårt att belasta benet och det kan bli svullet och blått ovanför hälen. Man kan inte stå på tå. 

Kronisk hälseneruptur

De flesta som drabbas av en kronisk hälseneruptur är över 65 år. Det finns inte alltid ett tydligt skadetillfälle och ibland kan man inte minnas att man skadat sig alls. Vissa läkemedel som blodfettssänkande medicin eller kortison kan öka risken för hälseneruptur utan att man har skadat sig. Det är ännu oklart varför vissa läkemedel påverkar hälsenan, men man tror att cellfunktionen i senan ändras och vilket kan leda till en bristning av senan.

Vanliga symtom på en kronisk hälseneruptur är smärta i underbenet och återkommande svullnad. Man kan även börja halta.   

Orsak

Det är ännu inte helt klarlagt vad som gör att hälsenan kan brista. Överbelastning eller förändringar i senan (degenerativa förändringar) är teorier som man undersöker. 

Vissa mediciner som kortison, blodfettssänkande medicin (statiner) och antibiotika (kinoloner), kan också förorsaka en hälsenebristning utan att hälsenan har belastats mer än vanligt.

Andra faktorer som kan öka risken för en hälseneruptur är: 

• Intermittent träning
• Tidigare ruptur av hälsenan
• Ökad pronation i fotleden (fotens insida belastas mera än utsidan)

Diagnos

Diagnosen ställs i regel utifrån sjukdomshistorien och efter läkarundersökningen. Vid kronisk hälseneruptur eller partiell hälseneruptur kan det vara svårare för läkaren att ställa diagnos och det kan vara nödvändigt att genomföra en undersökning med ultraljud eller magnetkamera.

Andra tillstånd som kan se ut som en hälseneruptur är: 

• Muskelbristning i vadmuskulaturen
• Ruptur i muskel eller övergången mellan muskel och sena 
• Hälsenetendinopati (hälsenebesvär)

Behandling av hälseneruptur

Operation eller konservativ behandling

Om man misstänker att man drabbas av en hälseneruptur ska man alltid ta kontakt med vården. Vid misstanke om en akut skada bör man uppsöka en akutmottagning för att få en akut bedömning av skadan. 

Hälseneruptur kan behandlas med en operation eller med konservativ behandling som består av gips och/eller ortos. Meningarna går isär om hur man bäst behandlar skadan. Det finns olika behandlingsrekommendationer gällande operation eller konservativ behandling och det kan variera mellan olika sjukhus. 

Rehabilitering

Rehabilitering är viktig både efter operation och vid konservativ behandling, och kan ta lång tid. Idrottare kan oftast inte återgå till idrott förrän efter sex till nio månader efter en ruptur.

Det finns olika riktlinjer om rehabilitering och den optimala rehabiliteringen efter en akut hälseneruptur är ännu inte fastställd. Därför kan rehabiliteringen skilja sig från olika sjukhus och primärvård. En viktig del av rehabiliteringen är träningsprogram som utformas av fysioterapeut.   

Prognos

Successiv förbättring av styrka och uthållighet ses under det första året efter en akut hälseneruptur men besvär kan ses i upp till två år efter en skada. Det finns risk för att hälsenan kan brista igen efter läkning, detta ses oftare hos personer som fått en konservativ behandling. Det finns ännu inga vetenskapliga studier för hur man bäst förebygger en ny ruptur av hälsenan.

 

Animation om bristning av hälsenan