Snusanvändning

Vad är snus?

Rökfri tobak är ett samlingsnamn för all tobak man inte röker. Uttrycket används vanligtvis för snus och tuggtobak, men kan också avse snuff/luktsnus/nässnus. Det säljs mest rökfri tobak i USA, Sverige, Indien, Algeriet, Pakistan, Sydafrika och Norge. Snus består av finmalda, mörka tobaksblad, vatten, fuktighetsbevarande och pH-reglerande ämnen, samt salter och smakämnen. I Sverige säljs snus oftast som portionssnus i små påsar av cellulosa. I Skandinavien placeras snuset oftast under överläppen, medan man i till exempel USA ofta placerar snuset mellan kinden och underkäken. 

Produkternas smak och lukt förändras under framställningen. Därför tillsätts olika smak- och luktberikande ämnen som sirap, lakrits och fruktextrakt. Det finns snus med olika smaker, som anis, tallbarr, tranbär, eukalyptus, mocka och mint. 

Cancerframkallande ämnen

De flesta kommersiella rökfria tobaksprodukter innehåller blandningar av blad från olika tobaksplantor. I rökfri tobak har man identifierat över 30 cancerframkallande ämnen. De viktigaste är nitrosaminer som bildas från plantans nitrater. Produktionsbetingelserna har stor betydelse för hur mycket cancerframkallande ämnen som finns i slutprodukten. Svenskt industritillverkat snus framställs genom malning och pastörisering, vilket innebär att man förhindrar den jäsning som orsakas av bakterier och som kan bidra till bildning av nitrosaminer. Uppkomsten av de cancerframkallande nitrosaminerna förhindras också av att snuset förvaras svalt.

Förekomst

Under 2021 uppgav 6 procent kvinnor i Sverige att de snusar dagligen. Mellan åren 2006–2021 har andelen kvinnor som snusar dagligen fördubblats och bland kvinnorna är det de yngre som snusar mest. Bland svenska män snusar 20 procent dagligen, en andel som legat på ungefär samma nivå de senaste 15 åren. Bland män är daglig snusning vanligast i åldersgruppen 30 till 64 år.

Hälsorisker med snusning

Nikotinberoende

Alla tobaksprodukter innehåller nikotin. Nikotin är ett psykoaktivt, starkt beroendeframkallande ämne. Kontinuerlig användning av snus ger för de flesta ett starkt kemiskt beroende. Detta innebär både fysiska och psykiska abstinensbesvär när man avbryter användningen som illamående, myrkrypningar, darrningar, kramper i benen, låg puls, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter.

Skador i munnen

Skador på munslemhinnan går oftast tillbaka om man slutar snusa och portionssnus ger inte samma slemhinneförändringar som lössnus. De skador som kan uppstå på tandkött och tandhalsar brukar dock inte gå tillbaka om man slutar att snusa.

Cancer

Studier avseende risk för cancer har gjorts på svenskt snus och då i huvudsak på män. Dessa studier har visat att risken för bukspottkörtelcancer samt risken att avlida i prostatacancer är förhöjd bland snusare. 

Hjärt-kärlsjukdom

Hög konsumtion av snus är kopplat till ökad risk att få typ-2 diabetes. Risken att drabbas av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke tycks inte vara ökad vid användning av svenskt snus. Däremot finns möjligen ökad risk att dö om man har fått en stroke som är kopplad till snusning.

Graviditet

Snusning under graviditet bör undvikas. Det finns svenska studier som tyder på att snusning ökar risken för förtidig förlossning, minskad vikt hos fostret och ökad risk för andningsproblem hos barnet strax efter förlossningen. En svensk studie visar också att snusning under graviditet är kopplat till ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Möjligen finns också en ökad risk för dödfödsel om mamman snusar under graviditeten.

Snusningens roll för att börja eller sluta röka

Studier av sambandet mellan snusning och eventuell rökstart visar olika resultat i olika länder. Sannolikt är det många faktorer som påverkar ett eventuellt samband mellan snus- och rökstart som ålder, utbildningsnivå, grupptryck och omgivningsacceptans. Betydelsen av snus för att lyckas sluta röka visar inga entydiga resultat. Underlaget för att dra slutsatser om användning av snus ökar sannolikheten för rökstopp är därför osäker.